tisdag 15 april 2014

Storm i rehabrörelse

Idag genomförde jag en andra rullarunda sedan min krasch. Då det stora problemet är att lyfta axeln högt och förflytta den i ytterläge fungerar det ganska bra att cykla med moderat intensitet.

Sedan är det nog ett tag innan det skulle fungera att trycka på, svänga optimalt och kunna stå upp och cykla. Men det är en bit på vägen, och hoppet har ökat om att skadan är övergående och bara behöver någon/några veckors ytterligare läkning innan jag är helt på banan.
Den största konsekvensen på dessa rundor är att jag varit tvungen att stanna för att fota, vilket jag inte brukar göra. Jag kan nämligen inte hålla i styret med bara den skadade armen, men inte heller göra tvärtom då jag inte kan flytta armen till ryggfickan. Men att stanna helt kort när man inte kör så hårt, är helt okej.

 I söndags tog jag efter en veckas vila en tur i solskenet till Umeå via Brännland och sedan tillbaka till Vännäs via Överboda. Det blev drygt 2 timmar och 20 minuter och 73 km.
I dag var det åter sol, men lite kallare. Framför allt var det dock rena stormen. Som exempel kan sägas att i en hyfsat brant backe cyklade jag i 38 km/h uppför och när jag sedan vände tillbaka och åkte utför kom jag upp i 32 km/h med samma intensitet. På sträckan Brån-Strand är det en mycket lång rak väg utan backe. Åt ena hållet åkte jag med lätthet 45 km/h, medan jag på tillbakavägen fick trycka på ganska rejält för att hålla över 22 km/h. Man kan säga att det var en irriterande vind.
För övrigt var jag också och tittade på vägen mot Pengfors där bror var häromdagen. Han sa att det var den värsta väg han kört, och efter besiktning är jag böjd att hålla med. Jag vet inte vad som hänt sedan i höstas. Ser nästan ut som en jätte gått bärsärkagång.

Hur som helst blev det ytterligare ett lugnt pass även om delarna i rejäl motvind ändå tog på en del. Det blev även i dag 2 timmar och 20 minuter, men nu bara 70 km.
Det har varit sol på båda rundorna och det är skoj, men inte är det lika gemytligt och inte cykelpropaganda som det är på Mallorca. Men det är klart 6-7 grader och orkanvindar eller 22 grader och bara lite vind är inte riktigt samma sak. Jag längtar till sommaren...


4 kommentarer:

  1. Ja inte är det toppskik på den vägen.

    Själv är jag för förkyld för att kunna träna :-(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Surt med förkylning.

      Vi får hoppas vägen blir bättre. Längre bort är det ju perfekt väg att köra på, men det är inte optimalt att vara tvungen att ta sig igenom detta först.

      Radera
  2. Då är vi två som längtar... Jag är verkligen ingen vinterfantast :-(
    Snarare tycker jag vintern tenderar att bli längre för varje år som går faktiskt...
    Å det trots den varma vinter vi haft så långt. Nä fram för bara vägar å sol å värme.
    Håller tummarna att din axel läker ihop som den ska så du kan börja träna ordentligt igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det bästa vore att bo utomlands 6 månader per år om det inte vore för familj, släkt, vänner och arbete.

      Men du har rätt - bästa vintern på evigheter.

      Nu ska det fram lite värme dock - för att jag ska vara nöjd.

      Tack för tummarna. De behöver jag nog.

      Radera