Att strö salt i såren

Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit glömda plånböcker och flygplan där det regnar in. Häromdagen inträffade ytterligare två mindre missöden här i London.

Vi satt på en restaurang här i London och flera personer hade svårigheter att få ut något ur saltkaret. Hur vi än gjorde fungerade det inte. En av mina kollegor drev med oss andra - "Det är hur lätt som helst". Han tog saltkaret, mixtrade med det, vände det upp och ned och sa med överlägsen röst: "Det var inte särskilt svårt" Sekunden efter så rann inte saltet så sakta - karet föll isär och i stort sett allt salt var nu i kollegans mat.

När vi sedan skulle betala för maten hade en av mina andra kollegor slut på kontanter och tänkte betala med kort. Då sa en annan kollega; "Du kan låna av mig", vilket de också kom överens om. Kollegan drar då först fram 20 pund, stannar upp i rörelsen vilket också några andra gör. Kollegan tittar på sedeln och sedan upp och säger: "Detta verkar vara Euro". Det visar sig att kollegan tagit ut Euro istället för pund. Att kollegan planerat större inköp dagen efter gjorde inte saken bättre. Hur mycket som tagits ut i Euro är en väl förborgad hemlighet då kollegan vägrade svara på detta. Vi som såg plånbokens innehåll kan dock konstatera att det var mycket. Det slutade med att både kollega 1 och kollega 2 fick låna pengar av oss andra...