söndag 13 november 2016

Haverivecka på mer än ett sätt


Efter många bra träningsveckor kommer inte denna vecka gå till historien som en av de bästa.

Efter att förra söndagen kört ett rejält utepass på fem timmar var det inplanerad vila på måndagen.

På tisdagen var planen att genomföra det första intervallpasset denna försäsong. Det tog emot rejält, men till slut satt jag på cykeln och rullade igång. Det kändes inte särskilt bra, men jag genomförde ändå passet på ett okej sätt. Som vanligt i början av försäsongen när jag kör intervaller är det pulsen som är viktig och inte höga wattal. Jag såg därför som vanligt till att sitta upprätt på cykeln första delen av varje intervall och under hela intervallen ligga på en kadens över 100. Det gör att pulsen går upp snabbare och på ett lägre wattal än annars. Tanken är att få ut så mycket som möjligt utifrån Vo2-max, men bli så sliten som möjligt. För dagen blev det fyra fyror på ca 340 watt med två lugnare minuter mellan varje.

På onsdag skulle jag träna, men arbetet är rejält hektiskt nu och det har blivit arbete varje kväll under en längre tid. När det nu kompletterades med en massa annat varken orkade jag eller hade tid för träning. Kroppen kändes inte heller bra.

På torsdag var det åter dags att försöka sig på en träning. Trots trötthet, mycket arbete och tidsbrist var det så till slut sent på kvällen dags. Det blev dock inte alls som jag tänkt. Det kändes ganska snart att kroppen inte alls ville vara med. Var jag allt för tärd av känslor, mycket arbete eller lite sömn? Eller kanske var det en förkylning på gång? Hur som rullade jag lite lugnt i 40 minuter.

På fredag ställdes träningen in. Det var inte bara en av mina teorier från torsdagen som stämde utan alla.

På lördagen (idag) fick det bli fortsatt vila. Kroppen kändes fortfarande inte bra och förkylningen fanns fortfarande kvar. Det enda cykelrelaterade som skett i dag har varit att jag fixat lite saker inför min resa till Gran Canaria. Det är en hel vecka kvar, men det kändes bra med lite praktiskt fixande.
Hittills har det inte blivit någon vidare cykling och verkligen ingen utecykling. Men jag hoppas på morgondagen. Kanske blir det då lite fin natur.
Hur det blir i morgon? Jag hoppas att jag mår bättre och då är tanken att kanske cykla lite ute. Hoppas det kan gå och att jag i sådana fall håller mig på benen. Vore inte optimalt att skada sig nu inför utlandsresan.

 I övrigt ska vi till Kattens mamma på lunch. Där är även Kattens syster med familj. Det blir nog trevligt.

Återkommer med om det blev någon träning, eller om vi får summera endast en riktig träning denna vecka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar