Mallorca - Fantastiska västkusten och så här har vi gjort i 28 år

Sista cykeldagen på Mallorca gick denna gång efter den fantastiska västkusten. Vi startade dagen med extrem lugn efter cykelbanan från Can Pastilla till och igenom Palma. Vi fortsatte sedan i riktning mot Magaluf, men just innan i Palmanova svängde vi upp i bergen via Calvia och Es Capdella.

Därefter svängde vi ut mot den vackra västkusten via Andratx.

Det märktes att motivationen under dagen var extra stor hos cyklisterna, och insikten att det inte behövde sparas på någon kraft hjälpte till.

En banan fångad i flykten

Det innebar att merparten gick max eller nästan max när vi nådde stigningarna efter kusten och sa att det var fri fart under en bra bit.

Fightingfaces

Alla verkade nöjda, glada och taggade. Med tiden blev också ganska många trötta.

Anna glad över att få cykla i det vackra vädret

Vi hade bestämt att dagens fika skulle bli på det vackra caféet med den bedårande utsikten som ligger just efter Estellencs. Som vanligt beställdes tårta. Jag körde cheesecake för tredje året i rad.

Efter fikat bar det utför och alla rullade i egen takt.

Vi uppmärksammade också min egen kurva. Här kraschade jag styggt 2014, men då från andra hållet. Feldoserad kurva, lite fel linje och 60 km i timmen, var inte optimalt där. Trots allt gick det bra denna gång. I år kom vi från andra hållet och i låg fart.

Tomaskurvan

Jag tog det piano mest hela dagen och hade en lugn och trevlig dag

Upp, ned och fantastisk miljö ledde oss fram till Puigpunyent där vi skulle äta lunch. Men någon lunch blev det inte. Av någon anledning var alla restauranger i hela byn stängd. Även Supermercadon var igenbommad.

Det blev lite kymigt ett tag då vi ny cyklat länge utan mat och väldigt länge med tomma vattenflaskor.

Vi konstaterade att vi skulle behöva klättra 6 km till och några hundra höjdmeter innan det skulle kunna bli lunch och vattenpåfyllning. Men så i slutet av byn uppenbarade sig en Supermercado som var öppen - Great. Med vatten i flaskorna var det sedan inget större problem att rulla till Galilea där det skulle bli lunch.

Vi tog första bästa restaurang. När vi kom in såg vi att detta var ett ställe som såg sig som lite finare och priset var också av den kalibern.

Vi hade insett att det skulle bli tight att hinna tillbaka till hotellet i tid, då de som hade hyrcyklar skulle lämna igen de senast 19.00.

Vi önskade därför en snabb beställning och inte stanna så länge på restaurangen. Det ville inte restaurangägaren ställa upp på som för övrigt både dukade av borden, tog upp beställning, gjorde maten och bar ut delar av den.

Det tog lång tid innan vi fick sätta oss och när Jonas som var fösta att beställa ville beställa både dricka och mat vid samma tillfälle fick han bannor. Restaurangägaren var frustrerad och förtydligade att han arbetat där i 28 år och aldrig hade han behövt göra så, och det skulle inte bli så denna gång heller. Drickan skulle beställas först och han kunde inte tänka sig att rucka på detta.

Det var i alla fall fin utsikt och maten var riktigt god. Sedan var pizzan extremt stor, nästan som en familjepizza.

Innan vi fått maten och betalat hade det gått över en timme, och vi insåg att tempo nu behövdes. Samtidigt var flera nu ganska slitna efter många dagars fin och krävande cykling.

Ett av många djur vi såg efter vägen

Vi rullade iväg och alla kämpade på bra och det rullade faktiskt riktigt hyfsat.

Så närmade vi oss sista skylt till skylt klättringen för resan. Med andra ord - Militärbacken. Jag hade under hela dagen sparat benen med kommande tävlingar i bakhuvudet. Med andra ord hade jag åkt runt och myst hela dagen.

Helmersson hade pratat hela veckan om att han hade revansch att utkräva i Militärbacken, då han ansåg att han gjorde en taktisk miss i fjol. Då själva klättringen är ganska kort hade jag bestämt mig för att köra trots att det skulle vara en lugn dag. I alla fall tillräckligt för att försöka vara först upp.

Helmersson tog täten i början av backen, men drog inte särskilt hårt. Ungefär mitt i klättringen ryckte Jonas och jag tog rygg. Jag låg sedan kvar där ett tag innan jag kontrade och körde riktigt hårt ca 20 sekunder innan jag släppte av och bara kontrollerade så Jonas inte skulle komma ikapp. Helmersson har lovat att det blir ny match nästa år.

Efter militärbacken ledde jag gruppen via bilvägen tillbaka till skillnad mot för på morgonen då vi nötte cykelbana. Det gjorde att vi säkert sparade 20 minuter och vi han tillbaka i tid till cykeluthyrningen. En sista och riktigt trevlig cykelrunda var över

Så var det slut för dagen och vi kunde notera ca 125 km, drygt 5 timmar och 20 minuter och närmare 2100 höjdmeter.

På kvällen blev det middag och alla de övriga uppvaktade mig med ett presentkort på valfri sportaffär som tack för att jag skött bokning av resa, det praktiska innan resan, planering och guidning under dagarna, tips kring träning och lite annat smått och gott. Det var riktigt skoj att mitt arbete uppskattats och jag tycker verkligen det är viktigt att alla trivs och har det bra på våra resor.

Så igår var det dags för resdag och ni kan se på bilderna hur ledsna vi alla var.