Jag hoppas det mesta är på rätt väg. Jag är inte säker, men det finns en del tecken.
Bland anat mår Tova bättre efter bedrövelsen i slutet av 2013, och hon är förhoppningsvis snart sig själv. Tovas mående ledde också fram till mina magsmärtor, men de verkar nu avtagit och jag mår lite bättre. Jag är dock medveten om att det kommer att ta veckor innan jag och övriga i familjen är oss själva igen.
Att jag för tillfället verkar cyklat ifrån min astmaliknande rossling som jag haft i flera månader känns också bra.
Jag förstår inte riktigt hur det gått till, men helt plötsligt verkar jag hittat cykelformen. Kanske är det en försenad julklapp? Vi får hur som helst se hur länge den blir kvar.
Jag har inte arbetat mycket på senare tid. Först var jag mest på sjukhuset med Tova, sedan har jag försökt att vara ledig så mycket som möjligt kring jul- och nyår, vilket har behövts både för min del och för övriga familjen. Nu börjar det dock närma sig, och jag kommer att sätta igång med arbetet på måndag. Jag gillar verkligen mitt arbete, och hoppas att jag återhämtat mig så pass att det fungerar att arbeta som jag vill (och måste).
Operation späkning tog timeout i samband med att Tova hamnade på intensiven men nu är timeouten över. Jag får dock omformulera målen som jag tidigare satte upp och jag har bestämt mig för att närmsta tiden bara skärpa till mig. Vad det ger för resultat det får vi se.
Som ni kanske sett på brors blogg har han i januari en vit månad när det gäller läsk, godis, bakverk, chips mm.
Själv tänker jag köra tre veckor i detta läge, men eftersom det blir kortare tid antar jag brors utmaning och höjer med att ingen föda får intas efter 20.00 på kvällarna. Jag gör dock undantag om jag tränar sent på kvällen, då det alltid är viktigt att få i sig något direkt efter träningen för att inte bryta ned kroppen och för att snabba på återhämtningen.
Anledningen till att späkningen i detta skede bara blir tre veckor är att det är exakt den tid det är fram till jag förhoppningsvis sätter min fot på Gran Canaria. Jag ska vara på Gran Canaria i en vecka och planen är att de sex heldagar jag är där fokusera på cykling. I det läget är det inte något vidare upplägg att skippa sockret. Då blir det svårt att träna i den omfattning och med den intensitet som är planerad.
Jag hoppas att få fortsätta skriva om stora utmaningar, positiva händelser och en och annan anekdot under resten av 2014. Resten hoppas jag slippa. Vi får se hur det blir.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
söndag 5 januari 2014
Bättre och mycket som väntar
Etiketter:
Arbete,
Cykla utomlands,
Familj,
Gran Canaria,
Sjukdom,
Träningsdagbok,
Träningsprogram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
-
En plats i solen…4 dagar sedan
-
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-
Gran Canaria! Ja det är inte kattskit det. ;-)
SvaraRaderaDå äre bara till att hålla igen på sockret en aning. Men
som du själv säger man måste få i sig protein bla direkt på ett hårt
pass! Det är A och O!
Hoppas det går bra.
Det är nog karaktären emot. Brukar ha svårt att hålla mig ifrån godsaker. Särskilt när jag antingen mår dåligt eller när jag tränar på bra och hårt. Men jag hoppas träna bra och klara mig från sockret ändå.
RaderaSkulle helt klart behöva minska kroppshyddan en del inför GC:backarna. De är i många fall värre än på Mallis.