Årskrönikan 2013 - del 3: Krafttrampen, 300 km, Storsjön, Vännästrampet, Cykelvasan, Själevadsfjärden mm

Så var det då dags för del 3 i årskrönikan för 2013. Denna del sträcker sig från mitten av juli till slutet av augusti och kommer mest beröra cykling och cykeltävlingar och resultat.

Har du missat Årskrönikan del 1 eller Årskrönikan del 2, så hittar du dessa här.

Krafttrampen 2013 – LVG

I och med Tovas svåra tid på intensiven som jag beskrev om i del 2 blev många tävlingar inställda. Däremot lyckades jag under perioden hålla igång träningen.

Den 21 juli var det dock åter dags för tävling efter fem veckors uppehåll.

Krafttrampen i Skellefteå är en av mina favorittävlingar där det ofta gått bra. Det är också den enda tävling som jag varit med i fyra år i rad.

Årets tävling med fler och starkare cyklister indikerade at det skulle bli fartfest, och fartfest blev det. Tävlingen var 90 km och snittfarten blev ca 40 km. Allt eftersom föll cyklister av som inte fixade tempot och den ryckiga körningen. När det blev spurt var vi ca 10 cyklister kvar och jag lyckades spurta till mig en tredje plats, något jag är mycket nöjd med. Jag brukar vara med till spurten, men då inte lyckas så bra. Denna gång kände jag mig starkare än många gånger tidigare och jag tog en klar tredje plats och närmade mig tvåan sista biten.

300 km på cykel

Dagen efter urladdningen som Krafttrampen innebar skulle vi på husvagnsemester till Östersund. Jag klev då upp riktigt tidigt för att cykla större delen av biten.

Efter kom Katten och Melvin med Husvagnen. Målet var att de inte skulle hinna ikapp mig förrän jag cyklat 30 mil. Detta lyckades nästan helt perfekt. När jag hörde en tutande bil bakom mig hade jag cyklat 299,3 km. Det gjorde att jag cyklade på 700 meter till innan vi stannade.

Det blev alltså 30 mil i ett relativt makligt tempo vilket innebar att det tog exakt 10 timmar vilket också var vad jag bestämt innan jag startade.

Storsjön runt 2013

Det blev ett träningspass mitt i veckan. I övrigt var det semester med familjen med bland annat besök på Frösö zoo.

På lördagen var det dock dags för Storsjön runt. Ett 200 km långt cykellopp runt sjön. Det var många deltagare med och många starka cyklister. Tyvärr var det så många cyklister med att tre stycken cyklister lyckades smita i väg tidigt under loppet utan att klungan riktigt uppfattade detta/tog det på allvar. Sedan var det så att säga kört att hamna riktigt i toppen. Men jag gjorde hela dagen mycket arbete, tog många ryck, bidrog till farthållningen osv. Tyvärr ville inte lagen med cyklister i tätetn bidra, så det var ett omöjligt uppdrag. Resultatet blev utifrån förutsättningarna hyfsat, medan känslan var riktigt bra. Fint väder och bra bana förhöjde det hela.

Totalt blev det 55 mils cykling denna vecka fördelat på tre pass. Det är inte ofta man har det upplägget.

Vännästrampet 2013

Efter hemkomst till Vännäs var det dags för Vännästrampet – vår egen tävling. Den anordnades för tredje gången och innebär 125 km cykling med en tuff avslutning i en två km lång backe.

2011 hade jag svårigheter att hänga med runt, men lyckades. Däremot lyckades jag inte så bra i sista backen och hamnade på en 6:e plats. 2012 var jag starkare och var mycket aktiv under de första fem milen. Då krockade jag dock ihop med en annan cyklist och mitt hjul havererade, så det blev DNF.

Vid 2013 års lopp var jag åter stark och offensiv och arbetade för att vi skulle vara så få kvar som möjligt inför sista backen. Dock var startfältet mycket starkt och det var svårt att minska klungan.

Jag gjorde en del utbrytningsförsök för att om möjligt ha en lucka inför sista backen, men när det inte lyckades var det bara att inse att det skulle bli tufft. Det är inte optimalt för mig att ha avlutningar i långa tuffa backar.

Tätgruppen blev allt mindre, men när backen nalkades var det fortfarande 12 cyklister kvar i gruppen som skulle göra upp om segern. Pengsjölia som backen heter har aldrig varit en favoritbacke för mig, så jag hade inte mycket hopp om framgång. Den fina formen som egentligen funnits hela säsongen höll dock i sig och jag trampade i mål som 4.

Då det var hemmatävling var det extra glädjande att Lundin blev 7:a och bror 8:a. Tre cyklister från Vännäs bland de åtta första är riktigt bra.

Att deltagarna då var mycket nöjda med vårt arrangemang höjde känslan ytterligare.

Träningsvärk Grande

Tro det eller ej, men den största träningsvärken under hela 2012 fick jag i inledningen av byggnationerna av vårt nya uterum. Under augusti och september ägnades väldigt mycket tid åt detta projekt, och jag är riktigt nöjd med utfallet, även om allt ännu inte är riktigt klart.

Cykelvasan 2013

Den 14 augusti var det dags för Cykelvasan, och som tidigare hade jag med mig bror som ”sparringpartner”. Vi hade tanken att hjälpa varandra ända in i mål.

Det blev en mycket tuff dag på många sätt. Jag var dåligt uppvärmd innan start och det startade uppför. Det gick fort, och dessutom hade min MTB börjat trilskas. Frambromsen låg på, så jag fick lite extra motstånd. Bra för träningen, dåligt för resultatet.

Första timmen hade jag en snittpuls på 94% av max, inte optimalt. Pulsen fortsatte att vara hög och det kändes tungt. Efter ca 40 km låg inte längre bromsen på och jag började allt eftersom känna mig piggare.

Efter ca 50 km visade det sig att jag och bror var starkare än de flesta runt omkring oss. Det innebar att vi körde om allt fler. Så helt plötsligt efter 70 km smäller det utan förvarning till i min cykel. Hela växeln lossnar och kedjan går av – slut för idag. Det blev ett bra träningspass med en medelpuls på 91%  under 2,5 timmar, men ingen målgång.

Bror körde vidare i bra tempo och landade på 3 timmar och 18 minuter. Jag är säker på att om inte min cykel haverarat hade vi hjälpts åt och fixat någon/några minuter bättre än detta. Bror lyckades alltså riktigt bra. Det skulle jag också gjort om inte ett haveri satt stopp.

Det blev alltså en riktigt sur dag. I och med att jag inte kunde slutföra loppet var jag till skillnad från bror åter oseedad inför 2014 års Cykelvasa. Det medförde att när anmälningarna gick ut hade bror anmält sig men inte jag. Det troligaste är alltså att det inte blir någon cykelvasa 2014. Om jag mot formodan deltar i ett MTB-lopp och seedar in mig till loppet får vi se om jag tänker om.

Själevadsfjärdenrunt 2013

Tur att det redan helgen efter Cykelvasan var dags för nästa tävling. Det var Själevadsfjärden runt (söder om Örnsköldsvik).

Själevadsfjärden har en bana som mäter 50 km som körs tre varv och är min absoluta favorittävling. Både för att jag varje år brukar ha bäst form i slutet av säsongen då denna tävling går, att jag gillar banan och att jag brukar lyckas bra resultatmässigt. 

2011 blev jag två avslagen just före målgång när jag hade segern som i en liten ask. 2012 blev jag 3:a även denna gång avslagen på mållinjen. Jag sa därför innan 2013 års upplaga att jag blir nog fyra i år om trenden ska fortsätta, och så blev det.

Det blev en riktigt tuff och trevlig tävling där jag var mycket aktiv. Då motståndet var tuffare än tidigare år, så är jag nöjd både med insats och placering.

Få tävlingar

Tanken var att jag skulle delta i Norrlandsmästerskapen och att det skulle bli säsongens sista tävling. Tyvärr blev tävlingen inställd i sista stund. Totalt sett gjorde detta att jag under säsongen missade 3 inplanerade tävlingar. Då jag samtidigt hade planerat in färre aktiviteter 2013 än tidigare blev det i slutändan alldeles för tunt. Sammantaget är jag mycket nöjd med alla mina insatser under säsongen, men jag fick alltså inte full valuta för detta.

Nästa och sista delen
I den sista delen av årskrönikan kommer jag bland annat att skriva om trasiga cyklar, en cykelresa till Cypern, träningsmängd, och sammanfattande tävlingsresultat.