För att kunna komma vidare måste vi möta våra känslor, och vara mitt i sorgen. Bara genom att möta det jobbiga och arbeta med våra känslor och vårt mående finns chansen att hitta vägar att orka leva vidare och se meningen med livet. I detta är "Familj och sorg" ett av dessa verktyg.
Förhoppningsvis kan vi med tiden hitta vägar att leva med sorgen utan att den tar över och knäcker oss. Vi kommer alltid sakna Tova och ha en sorg så länge vi lever, men livet måste samtidigt gå vidare och jag vill kunna se framåt och se positivt på framtiden.
Mina tre älsklingar på samma bild |
I grunden är familjen ensamma i vår sorg, det är i sig jobbigt och samtidigt är det bara att inse att det är bara vi kan arbeta för att komma vidare
Hur det går med förkylning och träning? Ja, inte har det varit bättre i dag. Sov knappt en blund i natt då jag både hade ont i halsen och öronen och var tät i näsan. Hade det inte varit så att jag såg det så viktigt att vara med i "Familj och Sorg" hade jag i dag nog inte ens klivit upp ur sängen. Nu blev det istället en utmanande dag.
Som det känns i dag kan det bli mitt längsta träningsuppehåll sedan min vilovecka i september. Jag kan redan nu konstatera att träning söndag och måndag är uteslutet, så då har jag vilat fyra dagar i rad. Mest troligt blir det nog dessutom ingen riktig träning förrän i slutet av nästa vecka. Så det blir till att vila sig i form. Det brukar sällan vara ett framgångskoncept.
Jag hoppas och tror att nästa inlägg blir av det mer positiva slaget.
Vilken fin bild!
SvaraRaderaTack😊
Radera