För hårt för att vara lugnt, för lugnt för att vara hårt - Värdelöst alltså!

Många gånger diskuteras det kring intensitet och upplägg och alla "vet" vad som är rätt och fel. Jag hör många säga att så här är det. Så här ska det tränas, och tyvärr finns det även de som rackar ned på andra.

Utifrån forskning och beprövad erfarenhet vet vi på ett ungefär vad som är framgångsrikt, i alla fall i givna situationer och givna förutsättningar. Men då vi alla har olika utgångspunkter, olika mål, olika träningsbakgrund, olika tid för träning och dessutom svarar vi olika på träning - tänker jag att du som är stensäker nog kanske inte har beaktat alla aspekter.

Vad gäller träning har jag lång erfarenhet och en hel del utbildning kring träning, kost, hälsa och ledarskap. I och med det kan jag säga att det inte finns något som isolerat alltid är framgångsrikt. Det beror på så många aspekter att vi alltid behöver säga - det beror på.

Min ingång är att jag tror på mig själv och  i mina kunskaper och erfarenheter, samtidigt som jag inte tror jag har sanningen och jag är väldigt nyfiken och intresserad av andra sätt att tänka.

Kan jag, så bidrar jag gärna, då jag hela mitt vuxna liv sysslat med lärande och ledarskap och blir glad av att få lyfta andra.

Själv ger jag specifika träningstips först efter att veta hur den andre tränar. I övrigt kan jag kan beskriva hur jag gör, jag kan beskriva vad som enligt forskning kan vara framgångsrikt och jag försöker förkovra mig etc. Träning är som med det mesta annat, ju mer du lär dig desto mer inser du hur komplext det är och att det sällan finns sanningar.

Jag kom att tänka på ovanstående i samband med dagens gemensamma cykling ute i snö och is. Jag, Helmersson och Tjäder fick till en trevlig distansrunda. Men den gick bitvis hårdare än lätt, men aldrig tillräckligt hårt för att vara hårt.

Många säger då att så ska du aldrig träna. Vi "vet" ju att träning ska vara lätt eller stenhård. Eller vet vi det? Kan vissa träningspass vara medelhårda utan att allt är förstört? Ja, självklart.

För egen del som tränar mycket får jag förstås akta mig för att medelhårda pass sliter för mycket i relation till hur mycket de ger. Ett enskilt medelhårt pass ger mer än ett lugnt, men om det innebär att träning i anslutning blir sämre är ett lugnare pass bättre. Så ju mer du tränar desto mer behöver du tänka på hur du lägger upp din träning.

Själv har jag en tydlig planering och en plan som jag tror på. Men blir något träningspass i mellanmjölkens land ser jag inga problem med det, då jag brukar kunna hantera det för min fortsatta träning. Men skulle jag köra så en stor del av träningen så skulle förstås intervallpassen bli lidande.

Du som tränar ca 3 ggr per vecka och har en hyfsat träningsbakgrund kan egentligen bli sliten av alla dina pass och du får då bättre träningsutveckling. Du hinner ju återhämta dig genom att du har så många vilodagar. Så tränade jag tre gånger per vecka skulle jag köra två rejäla intervallpass och ett distanspass som vara så hårt som jag orkade för den tid jag var ute.

Så är då medelhårda distanspass bra? Ja, det beror på.

Idag är jag i alla fall nöjd. Det var trevligt  och bra och jag fick ihop 3,5 timmar ute. Sedan var det bara ca 40 minuter som var i "fel" intensitet, och resten hamnade bättre. Snittpuls på 72%, så i snitt var det i alla fall på rätt intensitet.

Nu var mitt mål att träna 4 timmar, så då gjorde jag förstås det. Snabbt av med alla kläder jag haft på utecyklingen i nollgradigt. På med nya cykelkläder och så hoppade jag på trainern för att avsluta dagens träning med 40 minuters trampande till längdåkningen på tv. .

I övrigt ligger sonen nedbäddad och mår inte alls bra. Inte skoj! Sedan har Katten i dag gjort ett större inköp inom cykelområdet - spännande!