Gottne Veterancup - premiär i tempo

Så var då min tävlingspremiär i tempo avslutad. Inte min premiär för säsongen, utan någonsin.

Jag deltog i Gottne Veterancup som är på 24.6 km och mest bara uppför eller utför. Totalt ca 250 höjdmeter att klättra.

När jag skulle åka till start fungerade inte pulsmätaren, tur att jag hade min nya effektmätare. Då gick det hyfsat att pejsa farten. 

Efter att för första gången startat med att någon håller i en vid start och nästan vurpat brände jag på för hårt i början. Nybörjarmisstag?! I övrigt kändes det helt okej och jag höll hyfsat bra tryck hela rundan.

Rullade runt banan med en snittfart på ca 41.2 km/h vilket jag är nöjd med utifrån alla backar.

Det blev en slutlig 6:e plats. Hade nog blivit femma om jag inte hunnit ikapp en bil som nästan stannat vid mållinjen så jag fick bromsa och därmed gå ur fartställningen. Var bara 1.2 sek efter femman.

Med lite träning och i framtiden ett dischjul skulle detta kunna bli riktigt bra . Var bara 45 sekunder efter fjolårets SM-tvåa och slog flera starka cyklister.

Sedan var det i år med två riktigt snabba, där Mats Nygren laddar för veteran-VM. De var i en egen liga.

Nu är benen sega, så vi får se om de kvicknar till innan morgon till linjeloppet

Vännäs CK på en tur i solskenet

I söndags blev det en cykeltur till Lycksele på drygt 10 mil för att titta på sonens fotbollsmatch. Senare på kvällen blev det sedan en temporunda på drygt 30 km. Hela dagen kändes benen sega.

I går ändrade jag en del inställningar på tempohojen som jag provade i dag. Hur det kändes? Ja, det blev bara ca 20 minuter, och det kändes hyggligt. För övrigt kom idag min nya effektmätare till tempohojen, så innan jag gav mig ut monterade jag min nya Stages Power meter. Effektmätaren fungerade bra även om den idag bara visade låga wattal.

Efter mitt lilla test åkte jag hem och sedan rullade jag och Katten ned till Vännäs CK:s tisdagsträning. Vi blev sju cyklister som åkte ut i det fina vädret för en tur på ca 45 km.

Hur det kändes? Mina ben var riktigt sega även idag. Utan att pulsen gick upp så kändes benen ändå trötta.

Till helgen är planen att genomföra tävlingspremiär för säsongen. Gottne veterancup som äger rum under lördag och söndag. På lördag är det tempo och på söndag linjelopp.

Då min träning varit rejält haltande från slutet av april är det en svår balansgång att träna tillräckligt för formförbättring, men inte mer än att kroppen då säger ifrån. Det är inte optimalt, men det handlar om att försöka lyssna på kroppen.

Som det känns nu har det varit lite för mycket på slutet och kroppen är på väg ur form. Jag planerar därför att helt vila onsdag, torsdag och fredag. Förhoppningsvis gör det gott.

Att jag då inte har rullat mer än 20 minuter på tempohojen med de inställningar som är nu är inget att göra åt.

Bara jag kommer till start och kroppen inte protesterar så är jag nöjd. Då vet jag att jag kommer göra mitt bästa, och denna helg kommer resultaten i andra hand.

Att vara novis, förvirrad och i behov av hjälp

Ja, alla har vi nog något där vi inte känner oss riktigt hemma. Något där vi inte vet hur det ska vara, vad vi ska tänka på eller hur vi ska göra.

Hur vi gör då är väldigt olika. Jag väljer att ta tjuren vid hornen och utmana min okunskap. Med hjälp av andras tips, egna erfarenheter och annan typ av input tänker jag med tiden bli den som kan hjälpa andra. Just nu är jag dock rejält vilsen och en riktig nybörjare.

Eller vad säger du om att jag om fem dagar ska delta i min första tävling i tempo? Ja, det i sig är kanske inte så speciellt. Om vi lägger till fem träningar i livet, att cykeln är ny och att jag inte har en aning om inställningarna på cykeln är bra. Jag vet inte ens om den är godkänd med de inställningar jag har nu. När sitter man rätt som tempocyklist - ja det kan jag fråga mig.

För att ytterligare förtydliga både min osäkerhet, min okunskap, men samtidigt min vilja att lyssna in andra har jag idag ändrat flera inställningar på cykeln. Detta trots att jag knappt hinner prova de innan tävling. Men på mitt förra inlägg där jag hade en bild på min sittställning fick jag en hel del input, varav det mesta lätt rimligt och bra. Utifrån det har jag nu sänkt sadeln med 0,5 centimeter. Jag har höjt pinnarna med fem centimeter samtidigt som jag sänkt armpadsen med ca 2 centimeter. Sedan fick jag klart för mig att jag borde sitta längre fram. Sittställningen har jag provat i trainern under fem minuter. Sa inte särskilt mycket.

Ja, jag kommer att prova ett pass i veckan. I övrigt får det bli att prova sig fram och titta på de snabba grabbarna i helgen och hur de gör.

När det gäller linjelopp har jag koll på hur det brukar gå till. Ibland kan jag även tänka att jag är ganska bra på min racer.

Här vet jag ingenting. Hur fungerar starten. Hur hårt ska jag gå ut? Vad är viktigast att tänka på under loppet? Hur ser det ut vid vändet och finns det några särskilda regler kring detta? Bara en kon att runda? Hur ska jag agera om jag kör om någon eller mer troligt blir omkörd - Vilka regler finns kring detta? Ja, detta var bara några få saker av allt jag inte vet.

Men alla har vi varit nybörjare någon gång. I detta är det jag som är novisen. Målen för helgen är att komma till start och vid målgång känna att jag gjort mitt bästa. Med tanke på att jag fått ställa in deltagandet i Gottne Veterancup både 2013 och 2014 är det nog svårt att starta. Att göra annat än att trampa på om jag väl är vid start är nog sedan det mesta jag kan begära.

Jag hoppas att jag inom något år kan sätta högre målsättningar när jag sätter mig på min fina Canyon Speedmax.

Jag återkommer med mer kring mitt nya intresse - tempo.