Intervaller och god mat

Idag blev jag trött igen. 100 minuter på trainern med jämn hyfsad fart kryddad med intervaller. Vid sista intervallen var det på gränsen att jag klarade att hålla tempot. Med andra ord väl avvägd fart och tryck.

Jag körde 30 sek intervaller med 30 sek låg intensitet innan det var dags igen. Körde 4 stycken innan jag gick tillbaka till distanstempo. Detta återupprepades 3 ggr så totalt blev det alltså 12 stycken 30 sekundersintervaller. Jag bestämde mig redan vid första intervallen för att 450 watt och 105 i kadens var rimligt. Det var precis rätt. Vid den 4, 8 och 12 kände jag mig riktigt seg och sista sekunderna fick viljan verkligen träda in.

Nu har jag precis duschat och Katten har gjort en riktigt god middag. Jag ser fram emot en riktigt trevlig och avslappnande kväll!

Vikten ned - Formen upp: Del 4

En höst fylld av skador gjorde att formen sjönk och vikten nådde nya höjder. Så fick jag i december hyfsad ordning på träningen och vid avresa till Kanarieöarna i januari var formen normaliserad men inte bra.

På Gran Canaria fick jag till två riktigt bra träningsveckor med 30 timmar på cykeln, och allt var på rätt väg. Ja inte riktigt allt, vikten var fortfarande stabilt hög.

Planen var att efter hemkomsten från Gran Canaria skapa flyt i träningen och få riktigt bra förberedelser inför säsongen. Det tog dock bara två pass på trainern innan jag drog på mig min "dödsförkylning" som jag gnällt och klagat på under lång tid här på bloggen. En förkylning som visade sig skulle störa min träning under drygt fem veckor.

Efter två helt träningsfria veckor då jag varit helt ur fas, insåg jag att det skulle dröja länge innan det det skulle bli någon träning. Jag kände mig helt uppgiven och nedstämd över att jag bara kunnat träna fullt ut ca 20% av tiden de sista sex månaderna (skada och influensa), och nu skulle det bli mer vila. Det kändes inte rättvist!!

För att i alla fall göra något bestämde mig för att försöka komma ned på "matchvikt".

Det har nu gått fem veckor sedan jag började min vikt- och formutmaning. Du kan läsa mer kring detta i mina tre tidigare inlägg i ämnet; Vikten ned - Formen upp: Del 1, Vikten ned - Formen upp: Del 2.Vikten ned - Formen upp: Del 3

Målet är fortfarande att utveckla min maximala syreupptagning, min förmåga att utveckla kraft i pedalerna och samtidigt bli lättare. En förbättring på alla dessa tre punkter borde göra mig till en mycket starkare och mer komplett cyklist. Det gör också att möjligheten att nå mina uppsatta mål ökar. Mål som jag tidigare skrivit om i Mina mål - Träning och Tävling 2013.

Hur går det då?

Målet är ju att vikten ska ned och formen upp. Men det är inte helt lätt att få båda kurvorna att samtidigt gå åt rätt håll. I höstas gick vikten upp och formen ned, vilket ger sämsta möjliga utfall. Vid årsskiftet började formen gå upp men vikten gick fortfarande inte åt rätt håll. Under februari har formen åter gått ned. I samband med min viktutmaning började också vikten gå ned, vilket var ett steg i rätt riktning. Men fortfarande hade jag inte vid något tillfälle fått båda kurvorna att gå åt rätt håll.

Den sista veckan har jag haft mycket hög kvalité på min träning och veckan före var också okej. Det går alltså nu åt rätt håll inom detta område. Hur går det då med viktkurvan? Inte bra. I samband med bättre träning har helt plötsligt viktnedgången lyst med sin frånvaro. Hur kan det komma sig??

Det är inte första gången det händer. Jag kan minska i vikt när jag inte tränar, men när jag tränar effektivt fungerar det inte. Mer träning borde leda till mer energiåtgång och minskad vikt och inte tvärtom, men så har det inte blivit nu och inte heller många gånger tidigare. Det är helt oförklarligt!? Ja, eller kanske inte. Kanske är det så att disciplinen i matintaget försämrats, kanske äter jag lite mer än vad jag gör av med, ja inte vet jag. Men det är klart. Förra helgen var det god mat och födelsedagsfika. I tisdags frossades det i våfflor och lite annat smått och gott och det finns säkert också annat som jag inte just nu kan komma ihåg.

Jocke - Bror har dock lyckats bättre. Även han är med i viktutmaningen och han har inom kort nått sitt uppsatta mål: - 3 kg

Med andra ord - för egen del, tillbaks till viktfokuset. Jag ska ha nått minus 4 kg innan vi åker till Mallorca och för att nå optimal vikt krävs minus 7 kg innan sommaren. Vid mitt förra inlägg i frågan skrev jag att de fyra kg i stort sett var fixade, nu har jag helt plötslig en del jobb kvar att göra.

Dags att sätta igång.

Det måste vara tungt för att bli lätt!

Livet är fullt av ljusglimtar, spännande upplevelser, roliga händelser och fantastiska stunder. Det finns också delar i livet som är riktigt tuffa och som man får lära sig att hantera. Stunder man helst velat vara utan.

Sedan finns det saker som är tuffa, hårda, knäckande och inte alls roliga när de genomförs. Men ofta desto roligare efteråt. Ofta i direkt anslutning till händelsen, men det kan också vara så att tillfredsställelsen kommer långt senare.

En företeelse som för min egen del passar in här är intervaller inomhus på en trainer. Det är verkligen inte skoj när de genomförs. De är otroligt tuffa, inte roliga och jag blir ofta helt knäckt.

Men efteråt om intervallerna gått som jag tänkt är de alldeles, alldeles underbara. Då sitter jag i soffan och känner tillfredsställelsen i kroppen av vad jag uppnått. Som belöning oftast festandes på en äggmacka eller något annat gott.

I vissa fall får dock den positiva känslan vila en stund - det är när det gått överstyr och man mår dåligt, tror man kanske snart ska spy och för stunden saknar aptit. Men även i dessa stunder vänder det snart.

Framåt sommaren betalar sig också många och tuffa intervaller, då tävlingar och andra utmaningar oftast blir mycket roligare och framgången större. Att få känna sig stark - oövervinnerlig är verkligen en otrolig känsla. Det är de stunderna man får tänka på när man sitter i sitt garage instängd, med maxpuls, illamående och ben som bränner.

I dag har jag gått från bävan inför intervaller, via en knäckande känsla, till lite illamående och slutligen tillfredsställelse.

Detta uppnåddes genom ett cykelpass på drygt 60 minuter kryddade med 16 intervaller på en minut vardera med en minuts lugnare cykling däremellan. Jag låg på 95-96% av maxpuls under intervallerna, ca 350 watt och en kadens på 95. Det är alltid jobbigt med intervaller, men detta var extra tufft då det var mitt första riktiga intervallpass på en längre tid.

Sitter nu här med mina äggmackor, en fruktblandning och lite te. Tillbakalutad, njuter, och känner tillfredsställelse av en bra insats.

Jag planerar att genomföra många fler otrevliga intervallpass under våren med förhoppningen att inkassera rikliga belöningar fram emot sommaren.

På tröskeln - På väg in?

Träningarna har duggat tätt på sista tiden. Två längre pass i helgen, vila på måndagen, i går ett sweetspotpass på 90 minuter och i dag satt jag på cykeln igen.

Kanske börjar det nu lossna? Kanske är jag nu på rätt väg? Hur som helst lade jag mig i början av passet på Sweetspot för att efter ca 25 minuter övergå till att köra på tröskeln i ca 25 minuter.

I första delen låg jag på en bit över 80% av maxpuls för att på tröskeldelen ligga på 93-95% av maxpuls. I snitt hamnade jag på ett snitt på 88% på mitt 60-minuterspass.

Frågan är om jag nu kommer att få stiga in i värmen och gemenskapen eller fortsätta att stå ute kylan.
Det kändes faktiskt som att jag är på väg att ta ett steg framåt, ett steg mot något bättre. Ett steg förbi tröskeln. Eller åtminstone är jag på väg mot att verkligen kunna börja trycka på.

Nu är jag dock rejält trött, men så ska det väl vara efter en bra tur på cykeln!?

Sött och ganska starkt

Jag gillar sött och starkt på alla vis. I dag fick jag en liten uns av detta. Magsjukan som tagit plats i familjen har ännu inte nått mig, så jag bestämde mig för ett cykelpass medan tiden ännu finns.

Det blev ett sött pass - Sweet spot där jag för första gången på länge kände mig ganska stark hela passet.

Jag hade bestämt mig för att ligga på Sweet spot under 90 minuter och det fungerade fint. Jag lade mig på 270 watt och låg där hela passet. Fortfarande är inte formen som den kan vara, så pulsen var lite hög i förhållande till insatsen. Trots detta orkade jag hålla fart hela passet, jag kände mig aldrig seg och var fortfarande reltativt fräsch när jag steg av cykeln.

Ett snitt på 87% av maxpuls är förstås för högt, men samtidigt klarade jag att ligga där under 90 minuter vilket var bra med hänsyn till nuvarande form. Om magsjukan fortsätter att hålla sig på avstånd är det i slutet av veckan dags för en del tuffa intervaller.

Som belöning efter avslutat pass gjorde jag just lite våfflor med sylt och grädde. Sött, inte starkt men fett. Framför allt gott.

Vännäs CK 2013

För några år sedan startade jag och min bror tillsammans med några andra cyklister kommunens första och enda cykelklubb - Vännäs CK.

Vi har de senaste två åren fokuserat på att anordna Vännästrampet - LVG. VK:s rapportering från 2012.

Vi planerar att under 2013 genomföra loppet för tredje gången. Datum fastställs inom kort, så håll utsikt på vår hemsida www.vannasck.se.

Vi har sedan i fjol också anordnat cykelträningar under vår, sommar och höst. Vi kommer även under 2013 fortsätta att fokusera på både landsväg och mountainbike.

 Vi håller årsmöte på tisdag (den 27 mars) 18.30 där ett antal viktiga beslut ska tas.

Frågor?
Joakim Åström 070 - 622 93 10
Tomas Åström 070 - 263 44 42

Troll i maskineriet

Det verkar ha gått troll i maskineriet. Då är ju bara frågan om det innebär att trollet är den sjukdomsfria veckan som familjen just haft, eller att vi nu åter är med sjukdom.

Vi har nu den fantastiska statistiken av att under 9 veckor i rad ha haft minst en i familjen som varit ordentligt sjuk. Veckan som gick var den första där vi helt plötsligt var friska allihop. Nu har detta dock rättat till sig. Tova har fått magsjuka. Om ca en vecka har den nog gått igenom hela familjen. Då får vi se vad nytt spännande som väntar.

Jag skulle helst av allt vilja trolla bort allt vad sjukdomar och skador heter, men hittills har jag inte hittat rätt trollformel. Är det någon som vet eller har ett tips!?

Tempo

Dagen började med vi fixade det som behövdes inför dagens dubbla födelsedagsfirande. Både jag och Tova har nämligen nyss fyllt år och hade idag bjudit in släkten till lite fika. Under fixandet vilket bland annat innebar tårtbak hann jag också titta en del på vinterstudion. På kalaset kom 14 trevliga gäster, och det blev många bra samtal, lite fika och fina presenter.Skoj.

Efter en enklare middag och lite slötittande på SM-slutspelet i ishockey var det dags för dagens cykelträning. Det blev ett tempopass där jag konstant försökte ligga på ca 85% av maxpuls, vilket fungerade bra. Målet var att få ut så mycket som möjligt av passet utan att bli allt för seg inför kommande veckas träning. Jag hoppas nämligen att jag inom några dagar ska känna mig så fräsch att jag ska kunna höja intensiteten på träningen och åter kunna köra riktigt tufft. Än är jag dock en bit i från brors hårdkörning och form, men jag tror det kommer.

Denna vecka blev det i alla fall nästan 9 timmar på trainern. Även om det inte var en av de tuffare veckorna intensitetsmässigt är 9 timmar på cykeln alltid nio timmar.

Ikväll blev det sammantaget 90 minuters träning med en ganska så bra jämn intensitet, och en inte allt för trött kropp.

Nästa vecka vill jag bli tröttare och samtidigt känna att formen är på väg.