På tu man hand och vunna bildäck!

Idag åkte sonen till farmor och farfar för att sova över där. Under dagen har farfar och Melvin varit på Rallycross. Melvin vann första pris på en lott de fick vid inträdet, så nu har han två nya bildäck!! Perfekt för en tolvåring....

När Melvin på fm blev hämtad av farfar tog jag och Katten husbilen till sommarcafet i Tvärålund. Bara en kort bit alltså (25 km).

Vi lastade ut våra cyklar när vi kom fram och tog riktning mot Vindeln. Idag var det verkligen storm, så det blev en intressant cykling på de öppna områdena.

Vi tog det väldigt lugnt om vi bortser från två fartökningar som jag gjorde. Den första i klättringen in till Vindeln. Så fort har jag aldrig tidigare cyklat där, men då brukar jag inte maxa heller. Den andra fartökningen var efter fikat med bara några kilometer kvar till husbilen. Totalt 8 minuter hårt idag och resten väldigt lugnt.

När vi kom till Vindeln rullade vi igenom och fortsatte till Hällnäs. Där vände vi och cyklade tillbaka till Vindeln och det trevliga caféet vid forsen. 

Jag fick stora mängder kaffe och en dröm. Katten satsade på macka och kaffe.

Efter fikat gick vi ned till kvarnen och tittade på forsen.

Därefter tittade vi på hantverket inne i kvarnen.

En kort promenad till cyklarna och nu tog vi riktning tillbaka till husbilen. 

Framme hade det blivit 63 km och drygt 2 timmar.

Caféet i Tvärålund som ligger alldeles bredvid ett bad hade både toalett och dusch vilket var perfekt. Jo, jag hade rekat det innan vi åkte iväg idag.

Nu har vi precis ätit middag vilken bjöd på kyckling med grönsaker i tortillabröd. Gott.

Om en stund rullar vi vidare för att söka ett trevligt ställe att övernatta på. Lite melon, jordgubbar, ost, kex och vin väntar också.

I morgon åker vi hem igen.

Cykla 70 km för lite blåbär, 7 minutersintervaller och 30 km tempo

Det har varit tyst på bloggen sedan helgens bravader i Ås, Norge. Det har helt enkelt varit för mycket med det mesta så jag har inte haft möjlighet att prioritera skrivandet.

Vad har då hänt i denna vecka av total tystnad?

Vi startade hemresan på söndag kväll efter Nordiska. Sedan fortsatte resan hela måndagen och vi nådde hemmet redan vid 22 på kvällen. Ca 100 mil avverkade. Det blev alltså en dag tidigare än planerat, vilket kändes skönt.

På tisdagen blev det lite arbete och en hel del uppackning efter två veckor på tur.

På kvällen var det gemensam träning med Vännäs CK. Vi blev 6 stycken som körde intervaller runt Västeråsrundan. Det innebär att vi startar med intervaller efter hur snabbt vi tror vi kör sträckan som är ca 5 km. Vi kör sedan så hårt vi kan. Vi väntar in alla och sedan rullar vi 3 km till starten igen. För dagen körde vi ett lugnt varv och sedan 4 hårda varv och avslutade med ett lugnt.

Jag lyckades hålla jämn intensitet alla fyra intervaller som vardera tog ca 7 minuter. Snitteffekten på mellan 382 och 394. Hårt, men inte helt utsålt. Hade klarat att köra med samma intensitet någon/några ggr till.

Jag äter mycket blåbär och gillar ett visst märke av dessa. Tyvärr säljs de inte i Vännäs utan jag behöver köpa dem på annan ort. Nu var mina blåbär slut, så jag bestämde mig för att ta med mig en ryggsäck och cykla till Umeå, handla blåbär och cykla hem. Det tog drygt två timmar och det blev 70 km in i träningsdagboken. Sedan blev det ett riktigt gott kvällsfika där jag blandar frusna blåbär och propud. Det blir lite som glass. Sedan granola på det. Mums.

På torsdagen fortsatte arbetet då det är slut på semestern. Min plan var att cykla 2,5 timmar själv på kvällen.

Men så hörde en av klubbkamraterna av sig och ville ha sällskap. Trevligt. Han ville cykla ca 1,5 timme.

Det innebar att jag innan cyklingen med Fredrik och Helmersson på ca 50 km också tog en tur med tempohojen.

En timme skulle avverkas och jag tog riktning mot sträckan där vi brukar köra maxmilen. Det blev inte max, men jag hade bestämt mig för att köra 30 km på ca 300 watt. Det rullade på fint, åtminstone efter vändningen då det var en hel del motvind på vägen ut. För dagen körde jag med träningshjul, linjehjälm och kläder för linjelopp. Med den utrustningen landade de 30 km på en snittfart på drygt 42 km/h.

Sedan lugnt en stund för att totalt avverka 60 minuter. Det blev nästan exakt 40 km så totalt för kvällen 90 km.

Efter arbetet i dag har jag och Katten fixat inför kvällens gäster, bror med familj. Sedan har vi också fixat med husbilen. Det blev en trevlig kväll.

Sonen ville till farmor och farfar för övernattning från lördag till söndag, så då passar jag och Katten samtidigt på med en kort husbilstur med övernattning.

Jag återkommer med hur helgens träningar ser ut. Sedan rullar det vidare nästa vecka och till helgen är det tävlingar i Sverigecupen.

Nordiska mästerskapens linjelopp - spelade inte korten rätt

Gårdagen var riktigt toppen med en silvermedalj på NM i tempo och min formtoppning lyckades fint.

Idag var det så dags för linjeloppet. 4 varv, ca 1500 hm o 150 km.

Sammanfattningsvis kan man säga att dagens kortlek var sämre, mina kort också sämre och dessutom spelade jag de dåligt.

Vi var 52 cyklister på startlistan. Många starka svenskar, men framför allt väldigt många norrmän. Även några danskar.

Efter en liten uppvärmning var det dags.

Vad menar jag då med min sammanfattning. Jo, jag trodde banan skulle vara utslagsgivande, men då det var mycket passiv åkning blev det inte så. Det passar inte mig. Alltså sämre kortlek än förväntat.

Jag hade också sämre kort för dagen. Åt lite för dåligt igår efter loppet, sov inte mycket inatt och ett tufft tempolopp i benen. Ja, jag vet inte om det berodde på det, men jag kände mig inte lika bra idag som igår och hade en känning i baksidan av ena benet. Det gjorde att jag körde mer passivt än vad planen var.

De få bra kort jag ändå hade spelades fel. Det var samlat med bara ca 20 km kvar. 

Jag gick nu på en egen utbrytning och fick några med mig från Norge. De var dock inte helhjärtade i försöket.

Så svarade jag på två utbrytningar när norrmännen gick och jag tänkte kort att kanske kommer vi loss, men då slog de av och jag hade inte dagen för att gå själv.

Med lite mindre än 10 km kvar gav jag upp och tänkte det skulle bli spurt. Dåligt

Spelat. Bara kort efter sprack det i täten och de fick bara gå. Jag var instängd med trötta cyklister runt omkring och kunde inte göra något innan det var för sent.

Hårdkörning in i mål, men de som kom loss höll med en liten bit till de jagande. Själv hade jag gett upp o rullade in i mitten av gruppen ca 10 sekunder efter vinnaren. Tre norrmän på pallen var inte vad vi hoppats på. Rickard Lööf var loss på varv 3 och vi trodde nästan det skulle hålla och vi övriga i landslaget tog det i det läget lugnt. Bra försök! Men så jobbade norrmännen in luckan. 

I spurten lyckades Stefan Schutzer bäst av oss svenskar på sjätte plats. Bra, men självklart ville han ha mer.

Ja, vad ska jag säga? För mig är linjelopp på denna nivå ganska oförutsägbara och de behöver utveckla sig på ett visst sätt för att jag ska ha medaljchans. Sedan behöver jag en toppendag. Idag var det inte så, och det är som det är.

Jag åker dock från Norge med en positiv känsla och på ett gott humör.

Många trevliga cykelvänner, vi har haft det bra på vår semester, vädret var great, vägarna fina och jag lämnar med en silvermedalj😄.

Nu bär det hemåt och om några dagar är semestern slut och arbetet börjar

RR: Nordiska Mästerskapen - Silvermedalj i tempo!

2016 lyckades jag knipa en bronsmedalj i Nordiska Mästerskapens tempolopp som då hölls i Sunne. I fjol var jag i ledning med några kilometer kvar då tävlingen hölls i Danmark, men fick då punktering. I år skulle det då bli min tredje chans att i landslagsdräkten få kliva upp på pallen. Denna gång i Norge. 

Jag var medveten om att det skulle krävas ett topplopp för att nå mitt mål. Det var många starka svenskar, norrmän och danskar på plats. Men jag hade inte gett upp. 

Jag kör alltid samma ritual och program för mina förberedelser som börjar ca 4 timmar före tempoloppet. Ganska snabbt i dag kändes det som att kroppen svarade lite extra och att benen var pigga. Jag vågade dock inte helt lita på det då förberedelser och uppvärmning är en sak och lopp en annan.

Så var det dags och jag gick ut som 3:e sista cyklist. Minuten före startade en norsk landslagsåkare och 3 minuter före en annan norrman som för övrigt vann VM-silver i Frankrike förra hösten då jag var där. Efter mig startade två starka landsmän.

Så var det dags. 300 meter och sedan direkt in i en klättring som på slutet var 7-8 procent.

Jag matade i väg hårt, men inte på max. Detta skulle helt klart vara en bana du kunde spränga dig i, och att göra det direkt var ingen bra idé. Jag försökte därför hålla igen första backen för att därefter mata på hårdare.

Efter backen var det en dryg mil där det böljade upp och ned och väldigt mycket sväng. Dock var det mer nedåt än uppåt och dessutom medvind. Jag försökte få med mig farten över alla krön, höll igen utför och matade på uppför de korta backarna. Det blev 11 km med en snittfart på ca 50 km/h och känslan var riktigt bra. 

Så gick det lite mer ihållande uppåt till vändningen och nu insåg jag att jag nog kört in ca 45 sekunder på norrmannen som startade före mig. Det gav förstås ännu mer självförtroende. Jag aktade mig dock för att köra ikapp för fort då det kunde innebära att jag tog slut. Tog istället mitt eget tempo och nötte efter ca 4 km till ikapp.

Innan dess hade det varit ytterligare en längre klättring som var riktigt tuff.

Men så var jag förbi norrmannen och ett tag senare svängde vi höger in på en ny väg. Direkt nästan rakt ned och så en höger och en vänstersväng innan det direkt gick uppåt. Först svagt och på slutet ca 16-17 procent. Ned på lilla klingan och bryta sig upp.

Jag hade sparat lite utför och det var tur, för nu väntade ytterligare några tuffa kilometer där det mest var uppför. 

Så en t-korsning och vänster. Drygt 4 km kvar och nu var det bara att gasa på. Det började bli segt, men benen svarade fortfarande.

Jag höll trycket och höll mig också till min plan som jag satt upp innan loppet. Jag visste var det skulle maxas och var det skulle avvaktas etc. 

Det kändes så bra att jag nästan fick lite segervittring. Kanske kunde detta räcka riktigt långt!?

Så bara en kilometer kvar och nu matade jag vad jag hade. Mållinjen framför mig och jag skär den i 49 km/h på slättan (lite svagt uppför) utan medvind. Det måste betyda att det loppet var väldisponerat!?

Väl i mål pustar jag ut och undrar hur det gått. En norrman i publiken erbjuder sig att kolla på nätet då det var liveresultat där. Jag tänkte att kroppen var bra idag och jag kunde inte kört många sekunder snabbare, så jag är nöjd oavsett placering. Men självklart ville jag åt pallen.

Jag såg att mina två landsmän som startat efter mig kom in för sent, så några nya namn skulle inte komma in i toppen.

Norrmannen berättar att jag är tvåa. 12 sekunder från guldet. Inte så mycket, men jag har svårt att se vart jag skulle hitta alla de tolv sekunderna även om det bara är ca 0,4 sekunder per kilometer. Vinnaren Arvid Johannesen vann också silver på VM och hade jag då bara varit tolv sekunder efter honom hade det räckt till VM-brons. Svårt att inte vara annat än nöjd! Jag såg senare att jag var snabbaste svensk av alla som körde oavsett klass, och det var ytterligare ett bevis på att jag hade dagen.

Vi avverkade alltså nästan 30 km med en bit över 300 höjdmeter och min snittfart blev en bit över 43 km/h. Snabbare än så kör jag inte, helt enkelt.

Nedan ser ni topp 9 för dagen.

Efter att ha återhämtat mig ett tag, duschat och fixat lite så var det dags för prisutdelning på kvällens bankett. En medalj och ros senare så känns det riktigt fint.

I morgon är det så dags för linjeloppet. Nästan 150 km och ca 1400-1500 höjdmeter. En ny utmaning helt enkelt. Kanske inte riktigt my cup of tea, men det var ju i och för sig inte dagens tempobana heller. Så självklart ska vi köra vad som går.

En utmaning är att jag har problem att med min framväxel, så jag har mekat med den under kvällen. Det är inte en av mina starkare sidor, men jag hoppas att växeln håller sig i schack imorgon.

Upp i arla morgonstund då starten går redan 09.00.

Nu får vi se om jag kan få till åtminstone 4-5 timmars sömn. Är i alla fall riktigt glad för dagen som varit.