Cykel med SM-vinnare och bjudna på kaffe bara för att vi var cyklister

Efter gårdagens fullfartscykling stod det idag distans på programmet. Vädret skulle vara bra, sällskap och kaffe på vägen. Med andra ord var det trevligheter att se fram emot.

Två av tre delar slog in. Som vanligt var det vädret som havererade. Istället för fint väder blev det en hel del regn och det var inte heller så varmt. Men trots det var det trevlig cykling och bra fika.

Vi rullade i dag via Mosjö till Hörnefors och tillbaka via Hössjö.

För dagen var det jag, Tjäder och Erik. Dessutom en ny bekantskap, Oskar Norum som för övrigt är en av Sveriges bästa skoterförare. Så det blev en hel del snack kring skotertävlingar när vi hade kaffepaus.

Till skillnad mot de tre senaste rundorna gick det väldigt lugnt från start i dag. Sedan rullade det på lite snabbare, men intensiteten var inte hög någon del fram till Hörnefors.

Där blev det en ovanligt lång paus. Det berodde både på att vi hade så trevligt, men också att vi försökte återfå lite värme då vi var helt genomblöta.

När vi skulle köpa fika på Hörnefors Vägkrog sa de att vi inte behövde betala för kaffe och måltidsdryck. Självklart skulle de bjuda oss som är cyklister på detta.. De tyckte helt enkelt att det var så positivt med vår cykling. Inte illa.

Så rullade vi tillbaka mot Vännäs och till en början höll vi på att frysa ihjäl. Men ganska snabbt fick vi upp värmen. Vi rullade på i ca 20 km i snackfart. Jag och Oskar låg då först. När han backade ner kom Erik upp bredvid mig och han fick helt klart bråttom. Så nu gick det på rejält en bra stund ända fram till Hössjö. Sedan lugnt en liten stund innan Erik åter drog i väg i den 3 km långa Hössjöbacken.

Sista 6 km av dagens cykling innan vi kom in till Vännäs tryckte sedan jag på hyfsat så att vi alla skulle bli lite trötta i alla fall.

Ja, det blev en bra och trevlig runda. Närmare 100 km och sådär lagom trött.

Väl hemma avlöste jag Katten med att sköta om sonen och försöka få i honom vätska. Han mår verkligen inte bra efter sin operation i måndags. Men nu i dag fick han antibiotika och förhoppningsvis vänder det snart. Vi får dock just nu jobba på så han ska få i sig tillräckligt med vätska för att inte behöva läggas in. Jag hoppas verkligen att sonen snart få må bättre. Inte roligt alls.

40 km/h i 40 km på racern och utslagen son

Idag blev det 2 timmar på kontoret innan det var dags att åka hem. Sonen opererades i måndags och tog bland annat bort halsmandlarna. Därefter har han haft det väldigt tufft och varit liggandes. Han har inte pratat, haft ont, inte ätit och inte druckit mycket. Med andra ord är det inte läge för att han ska vara själv. Han behöver oss som sköter om honom, för det är verkligen synd om Melvin. Så när Katten åkte till jobbet åkte jag hem för att sköta om sonen.

När Katten kom hem från jobbet ville hon cykla en timme. Under tiden gjorde jag klar middagen och när Katten kom tillbaka var det min tur att få till en kort cykelrunda. En timme att förfoga över innan vi skulle äta.

Ja, vad skulle jag göra idag då? Jag bestämde mig för att cykla mot Rödåsel och vända efter 20 km. Totalt skulle det då bli 40 km. Hur mycket krävs det då för att snitta 40 km/h i 40 km? Det tänkte jag ta reda på idag. Det beror förstås på hur kuperat det är, vilka vindar det är, positionen på cykeln, klädsel mm. Just idag var det nästan helt vindstilla. Det är en del höjdmetrar på sträckan, men självklart inga tuffa klättringar. Jag cyklade i bocken, men hade i övrigt ingen optimal klädsel eller några andra anpassningar för att det skulle gå fortare.

Insatsen som krävdes var 316 watt och 86% av maxpuls i snitt under en timme. Det var alltså en hel del insats, men ändå en hel del sparat. Det var bra tryck, men ändå kontrollerat och lugnare än att jag drog på mig mjölksyra. Hur fort det gått om jag maxat är svårt att säga.

Nu när jag är inne i en period mellan två säsonger då jag cyklar det som det faller mig in är det roligt att cykla den typ av cykling jag i stort sett slutat med under säsong. Då försöker jag antingen att cykla lugnt eller riktigt hårt.

Det blir alltså träning där jag kör hårt men inte rejält hårt. Anledningen är att jag blir väl sliten i relation till vad det ger för  utvecklingen. Däremot är det ju väldigt roligt att cykla i denna intensitet, då den här cyklingen får en att känna sig stark och det är roligt när det går fort länge utan att det blir sådär svinjobbigt.

Ja, i dag blev det alltså 40 km/h i 40 km. I morgon blir det längre sträcka med några kamrater från Vännäs CK. Samtidigt lär det gå markant långsammare.

Det blev kris - Ny kaffemaskin på plats

Förutom rena cykelgrejer är som de flesta av er vet kaffe den viktigaste frågan. Därför var det inte muntert när min fina kaffemaskin gav upp så här i början av veckan.

Jag förstår faktiskt inte hur jag förr klarade mig utan en helautomatisk kaffemaskin. Men på något sätt gick det.

Det blev förstås kris, och det var inte tal om att vila på hanen. Omgående blev det förstås ett inköp av en ny kaffemaskin. Jag har varit nöjd med min Melitta Caffeo Ci, så det fick bli en likadan. Den förra höll i fem år, vi får hoppas på att denna håller lite längre.

Ja, då har jag alltså åter bidragit till högkonjunkturen i landet. Känns bra att stötta på på detta sätt.

När du är i kris är det tur att vi oftast blir imponerade av företagens snabba leveranser. Jag beställde alltså denna i tisdags och två dagar senare är den på plats hemma hos mig.

Inte illa alls. Ja, då tror jag vi tar oss en kopp kaffe.

Ska tillägga att jag han provsmaka innan jag postade detta, och kaffet är helt klart godare i min nya apparat än det smakade i slutet av min förra kaffemaskin. Det här blir great.

Nu blir det ny trainer

Efter två år med min trainer har jag insett att det är dags för ett byte. Ja, det är ju inte så att min trainer är dålig. Den är istället mycket bra på det allra mesta.

Min Cycleops Supermagneto pro trainer levererar en bra cykelkänsla, är lätt att fälla ihop och plocka undan/ta med, är strömoberoende och har bra inställningar för att köra intervaller respektive mer "vanlig" cykling. Den klarar alltså det mesta som vi ställer krav på hos en trainer.

Vad saknar den då? Ja, det är inte en "smarttrainer" och den har ingen effektmätning. Jag har dock inte saknat dessa delar så mycket då jag har effektmätning på cykeln och ännu inte fastnat i zwiftdjungeln eller motsvarande.

Det finns också vissa brister som att när jag trycker på riktigt hårt slirar det lite i trainerhjulets kontakt mot trainern. Inget jätteproblem, men ett störningsmoment. Det är också så att den inte mäktar med riktigt höga effekttal och genom att den är progressiv i sitt motstånd blir motståndet väl lågt när jag kör intervaller på låg kadens.

Av dessa anledningar och att Kattens trainer är på fallrepet så blir det nu en ny trainer i mitt cykelgarage.

Jag kommer dock att fortsätta använda min Cycleops för mina resor till olika tävlingar. Där passar den perfekt som uppvärmningsredskap. Sedan blir inte Katten stående när/om hennes trainer ger upp. Då kan hon använda min Cyclops som trots allt är klart bättre än den trainer hon i dag är nöjd med.

Inte för att jag ser fram emot dåligt väder, men när det blir så under nästa vecka lär det passet rullas på en helt ny, förhoppningsvis riktigt bra och prisvärd trainer. Men vad är det då för trainer du köpt efter att gått igenom "allt" utbud som finns? Ja, det svaret kommer när trainer dyker upp.

Bra intensitet, starka ben och en älg som ville vara med

Ja, då har jag faktiskt cyklat två gånger. Då menar jag något utöver att sätta sig på cykeln och snurra pedalerna lite lätt.

Överlag har det varit mycket vila de sista veckorna och när jag cyklat har det varit utan någon kvalité, utan möjligen för att bygga mående och motivation för den träning som ska komma.

Min cykling under denna månad måste inte vara upplagd på det sättet, utan själva planen är att vila när det känns rätt, träna när det känns rätt och att upplägget för träningen är oplanerad.

I söndags roddade vi ihop en gemensam träning vilket kändes skoj. Vi blev fyra från Vännäs CK och sedan fick vi också besök av Jonas D från Gimonäs CK.

Jag föreslog att vi skulle rulla Vännästrampetrundan bakvägen, något de andra tyckte var ok. Det innebar att vi började med att rulla till Bjurholm, med en hel del höjdmetetrar som följd. Det rullade på fint och benen kändes pigga. De hade ju fått vila länge och kände sig lite taggade.

Väl i Bjurholm tog vi riktning mot Nordmaling där en fikapaus var inplanerad. Nu rullade det på ännu bättre. Vindstilla under dagen och generellt lite mer utför i 50 km. Alla tog långa förningar vilket innebar att det blev mycket tid med låg ansträngning i rygg på de andra. Totalt blev det bara två gånger i front under 50 km. För egen del 5 km vid båda tillfällena.

Då två gångerna i front tryckte jag på en del då då det kändes skoj, och det blivit en hel del "vila".

Framme i Nordmaling visade det sig tyvärr att cafét var stängt så vi fick hålla tillgodo med Cirkle K. Efter en stund av socialiserande rullade vi på igen mot Vännäs.

Jag började i spets och drog på ganska bra i fem km. Nu började bli några slitna ben i gruppen så förningarna började bli korta, och snart var jag framme i i spets igen. Efter bara en stund sprack gruppen i mitten. Jag släppte då av och vi väntade in de övriga. Kort därefter ville Jonas ta en teknisk paus. Jag väntade med honom, medan övriga tre rullade vidare. Efter stoppet blev det så dagens största insats då jag och Jonas skulle cykla ikapp de övriga. Bra tryck och fart.

Därefter gick det relativt moderat resten av rundan och vi höll koll på att ingen skulle behöva släppa gruppen. Sammantaget tyckte jag det var mycket roligt. Närmare 130 km med trevligt sällskap och starka ben.

I måndags var det sedan vila och igår kväll åter gemensam träning. Denna gång Hössjörundan (50 km). Det blev en runda med bra fart där det trots lite regn, att det inte var varmt och att det han bli mörkt var mycket trevligt. Roligt med lite hårdkörning när benen och kroppen är pigg och när alla verkar uppskatta träningen.

Vid min första förning kunde vi för övrigt kört på en älg som fanns vid vägkanten och var på väg upp. Hade inte varit någon hit att ramma en älg i ca 45 km/h, så det var tur att den trots allt höll sig vid sidan av vägen.

Det blev alltså bra tryck på platten och ytterligare en nivå i stigningarna. Sedan väntade vi in varandra längst upp i klättringarna. Återigen kändes det bra i kroppen och det fanns bra tryck i benen. För övrigt var det många andra som också hade pigga ben.

Cykling är roligt! Synd att klimatet gör att det snart är dags att ställa undan racern. Men trainer i garaget är ju lika roligt, eller!?

För övrigt är det en trevlig vecka med cykel-VM. Dagens tempolopp för herrar var verkligen en utmaning med en avslutande klättring på äver 3 km och ett snitt på 9%.