Nya förutsättningar kräver omprövning och nya lösningar

Idag skulle vi ha middagsgäster och det var en hel del att fixa annan dess.

Plocka undan, städa, handla, fixa mat mm. Sedan var det det där med träningen som skulle in på programmet.

Sonen omprövar och hittade idag alternativa lösningar för dammsugning genom att använda musik och inlines för att göra det hela trevligare. Jag fick också söka en del lösningar idag för att känna mig hyfsat nöjd.

I min ursprungliga plan stod det två timmars träning, men det insåg jag relativt snabbt skulle haverera.

15.45 hade jag lyckats komma tillräckligt långt i förberedelserna, men då var det mindre än 2 timmar tills gästerna skulle komma. Då skulle jag dessutom hinna byta om för träning, duscha efteråt och fixa lite. Inte så mycket tid för trampande alltså.

Det fick med andra ord bli en kort träning. Inte världens bästa förberedelser och det var svårt att få till fokus. Särskilt då det förstås borde tryckas in någon högintensiv del för att en så kort träning ska ge något.

Först tänkte jag att 4 trösklar på 8 minuter kunde vara lämpligt, så jag ställde in mig på det. Men när jag värmt upp insåg jag att de skulle jag inte hinna köra klart.

Kanske skulle jag då bara rulla lugnt och justera morgondagens träning istället? Kanske.

Men så tänkte jag att tabata kunde vara en idé. Jag laddade fem minuter och sedan körde jag igång.

Ingen succé precis. Inte tillräckligt motiverad, inte tillräckligt förberedd och dessutom alldeles för hårt på första 20 sekunderna. Redan på den andra tjugan kände jag att detta var inget för mig idag. Jag avbröt och rullade lugnt igen. Såg i efterhand att jag började på 850 watt. Som gjort för att misslyckas. Särskilt i dag.

Nu kändes det dock inte bra i kropp och knopp, när inget blivit som jag önskat. Vad kunde jag göra för att i alla fall få till lite positiv känsla?

Jag gillar ju 30-30 intervaller, så kanske skulle jag i alla fall kunna köra ett 6-minutersblock av sådana? Om bara för att få en bättre känsla av att träningen var okej.

6 minuter hårt alltså.

När det bara skulle bli ett block borde jag kunna trycka hårdare än vanligt?!

Jag ställde mig upp vid starten av varje intervall. Några sekunder ståendes på ca 800 watt och sedan sittandes på en bit över 500 watt. Den lugnare delen kring 220 watt. Hade hoppats på mer, men både ben och andning ville inte riktigt vad jag hade hoppats på.

Pulsen sköt snabbt i höjden och det blev riktigt jobbigt och redan vid den 4 intervallen fick jag skicka in en hel del vilja för att orka rulla igenom alla sex intervallerna. Bra dock att det gick att hålla tryck i alla sex intervaller med bästa effekten på den sista. Riktigt jobbigt.

I efterhand kan jag se att 5,5 minuter gav ett snitt på nästan 400 watt med ca 430 watt sista 1,5 minuterna. Självklart var då den normaliserade effekten högre. Men ändå.

Pulsen och upplevelsen av hur jobbigt det var borde inneburit bättre än effekt, så ingen toppenkänsla precis. Ingen katastrof, men inte riktigt där jag vill vara. Var i alla fall nöjd att jag rullade igenom blocket och att det i alla fall blev lite kvalité på detta träningspass.

Snabb dusch och sedan kom gästerna. En trevlig och bra middag och lite melodifestival sitter jag nu här och skriver lite till er.

Om allt känns okej i morgon fortsätter jag invänjningen på tempohojen. Återkommer med en rapport.

Lite bättre kompis med tempohojen

Sonen och Katten har haft sportlov den här veckan. Men tyvärr har Melvin varit sjuk hela ledigheten. Riktigt tråkigt för honom.

Vi tycker riktigt synd om honom som varit liggandes hela veckan. Idag var det lite bättre, men ändå ingen vidare ork. Så istället för slalom hela veckan, blev det inget av det.

Nu är ju Katten världens bästa mamma, så i eftermiddag/kväll tog hon med sonen på bio och en film han verkligen velat se. I alla fall en liten tröst.

Själv tog jag sovmorgon i dag och sedan har jag arbetat. När jag arbetat klart för dagen hade Katten och Melvin redan åkt till Umeå och bion.

Jag gick till garaget och rullade benen lite. Först 35 minuter på tempohojen. Fortfarande utan att mata på ordentligt. Nej, det handlar om att kroppen ska vänja sig vid position och att jag ska få igång "rätt" muskler.

Såg på cykel på tv medan jag trampade på tempohojen och bestämde mig att i alla fall för att trycka på lite de sista minuterna av loppet på tv:n. Inte hårdare än 6 minuter på 330 watt, men kroppen kändes i alla fall bättre än tidigare dagar av invänjning på tempohojen. Då med lägre insats. Med andra ord ett litet steg i rätt riktning.

Efter 35 minuter på tempohojen hoppade jag över till racern och rullade 85 minuter i jämn intensitet på en snittpuls på 74%. Samtidigt tittade jag på lite skidskytte. Ben och kropp kändes helt okej, vilket det i och för sig borde, när det går så pass lugnt.

Planen har inte varit att mata på denna vecka, då det gick hårt förra veckan på Gran Canaria. Istället har fokus legat på att få ihop träningstid, låta kroppen ta till sig av den träning jag gjorde förra veckan och framför allt vänja muskler och leder för tempohojen och tempoposition. Det behövs helt klart när du inte legat i tempoställning på nästan ett halvår. Jag fortsätter på den här linjen resten av veckan innan vi åter ändrar inriktning.

Det här med tempoposition är inte lätt. Jag har kontinuerligt gjort små förändringar sedan 2015 som var min första temposäsong. Inför VM i höstas insåg jag att det behövdes ännu lite fler justeringar för att cykeln skulle gå igenom besiktningen. Jag har kvar de inställningarna och tycker det känns hyfsat okej. Som ni ser på bilden hade jag en avkortad temposadel på hojen, men det har jag inte längre.

Som alla andra tänkte jag att detta skulle vara framgångsrikt, men jag fick aldrig till tempopositionen med den här sadeln, så jag gick tillbaka till originalsadeln som ser mer ut som en "vanlig" racersadel. Så har jag rullat i 2,5 säsonger och det känns inte som att jag vågar göra några större förändringar inför kommande säsong.

30 sekundare som var tuffare än vad jag trodde

En vecka utomlands med en hel del kvalitetsträning. Sedan en vilodag innan jag rullade igång igen.

4 dagar med lugn cykling, men samtidigt har träningen genomförts på TT-hojen och den har jag inte rört på nästan 6 månader.

Jag kan säga att det har känts i kroppen att den är ovan vid tempohojen. Stel och trött i musklerna trots lugn cykling. Behövs helt klart en hel del invänjning innan jag kan prestera något.

Nu hade jag trots det bestämt att kroppen behövde en dags vila från tempohojen.

Istället blev det lite intervaller på trainerhojen. Det gick väl tungt och var jobbigare än vad jag trott det skulle vara.

4 stycken 6 minutare med 4 minuters lugn cykling mellan varje intervallblock. Sexorna genomfördes genom att jag körde 30 sekunder på hög effekt och 30 sekunder på lugnare effekt.

Det kändes faktiskt segt redan den 3:e gången jag skulle dra igång 30 sekunder med bra tryck. Helt klart oroväckande då det var 21 stycken kvar.

Kring 470-480 watt respektive ca 220-230 watt på de hårdare respektive lugnare 30-sekunderna. Under 200 watt på de lugna 4 minuterna mellan varje block.

Ja, det blev helt klart tuffare än planerat och än vad jag trott. Inga toppenbesked i dag alltså. Jag lyckades dock hålla effekten i de tre första blocken. Kanske hade det gått även i den sista sexan, men jag valde att sänka de lugnare 30-sekunderna till 190-200 watt, och då fungerade det att även fortsättningsvis ligga på 470-480 watt på den tuffare delen.

De sista 3 intervallerna ökade jag med ca 20 watt och när jag väl var klar var jag rejält trött faktiskt.

Tuffare än vad jag trott att dagens pass skulle vara, men jag tog mig i alla fall igenom. Men det var inte så mycket mer heller.

Ja, så här trött blev jag i dag. Då hoppas vi det var värt det och att jag får betalt framöver. Återkommer i morgon och då tror jag inte det blir en fullt så lidande bild.

Musklerna gillar inte tempohojen

Efter en vecka på Gran Canaria kom vi hem i lördags eftermiddag. Därmed blev det också träningsvila.

På söndagen handlade mycket om att packa upp och städa undan efter resan. Ja, sedan var det dags att börja planera lite för utesäsongen som inte är så långt borta. Även om minusgraderna och mängden snö tyder på annat.

Planeringen innebar att jag tvättade och servade både min tävlingsracer och min tempohoj som stått orörda sedan i september. Det tog några timmar att fixa, men till slut var jag klar.

Tävlingsracern åkte upp på väggen, medan tempohojen åkte in i den ena trainern. I den andra placerade jag min utlandscykel som också brukar vara min trainerhoj.

Mina snabba fina fartvidunder i samband med en tävlingshelg

Sedan dess har jag nu rullat tre sena kvällar. Det har då blivit mina tre första pass på tempohojen sedan i början av september. Det är helt klart så att cykling på tempohoj är något annat än den vanliga cyklingen. Därför har dessa tre dagar främst handlat om att vänja kroppen vid annan sittställning och att aktivera andra muskelgrupper.

Trots lugn cykling har jag fått lite känningar här och där. Jag fortsätter nog att rulla lugnt några dagar till, så kroppen får tid att vänja sig vid TT-hojen. Ja, sedan behöver jag intensifiera stretching då jag är stelare än vanligt vilket inte är bra för att kunna få till en bra position på tempohojen.

Ja, sedan har jag visst fyllt år i dag. Jag har dock inte satsat på något firande. Jag fick dock en god middag av Katten och fina presenter.