Skellefteåtempot - haveri i starten, en sadel som lossnade och ändå positivt

Snart är vår första semester här i norr avslutad. En dag kvar och i morgon cyklar vi alla tre Krafttrampen i Skellefteå. Jag kör 90 km medan Katten och Melvin rullar 45 km. Vädret ser strålande ut. Nu är det bara att hoppas att det inte blir några incidenter. De har vi fått nog av.

Under denna resa har jag fått in två tempolopp och två linjelopp som vi cyklar alla tre.

Sjulsmarksgirot förra söndagen var riktigt bra. Starka ben och trots rejäl kupering en andra plats i tävlingen.

I tisdags skulle jag köra Mockträsktempot som jag senast körde 2015. Det gick sådär. Ja, kroppen var ganska bra och när jag tvingades bryta efter ca 20 km hade jag haft ett bra tempo och bra känsla. Därför var jag inte särskilt upprörd när jag körde på en sten och fick dubbelpunktering. Även om man förstås alltid vill komma i mål. Förutom dubbelpunkteringen gick också min effektmätare sönder, så tisdagen var inte helt lyckad.

Idag var det så dags för en ny tempotävling. Skellefteåtempot stod på programmet. Endast 17 km, så det var full gas som gällde. Bra vägunderlag också.

Från dagens tävling när jag väl kommit igång.

Det var inte många med i min klass, men Victor Andersson från Team Norrbotten och Jonas Örjestad också från Team Norrbotten var två bra riktmärken.

Endast ca 60 höjdmeter och de allra flesta på vägen ut till vändning.

Jag skulle starta näst sist och det började inte bra. Ca 30 sekunder före start hoppar min kedja och fastnar mellan drev och ram. Jag fick hjälp av en funktionär och med gemensamma insatser han jag nästan. Några sekunder sen i väg. Ja, sedan hade jag fått låna Kattens effektpedaler (FaveroAssioma), då alltså mina var trasiga. Det visade sig att jag inte var någon hejare på att få fast pedalerna i skorna.

Just efter start och jag håller på att försöka få i pedalerna istället för att trampa....

Såg i efterhand att jag tappade mer än 10 sekunder i starten. I ett större lopp hade det varit riktigt surt, men nu lyckades jag tända om.

Det blev dock väl hårt i starten, vilket det ofta blir när det inträffar något. Ett snitt på 400 watt första fyra minuterna var för hårt och innebar att jag fick släppa av väl mycket ett tag.

Sammantaget kändes det ändå hyfsat och trycket var ok. Ganska snabbt rullade jag förbi den som startade före mig och vid vändningen såg jag att jag närmat mig Jonas Örjestad  ganska mycket. Efter vändningen såg jag att jag även låg före Victor Andersson som startade minuten efter mig.

Victor A ger sig iväg

Jonas Ö i direkt efter start

Jag hade dock ett problem. Jag hade ca en km före vändningen kört ned i typ den enda gropen som fanns på hela banan. Det kändes som att jag fick punktering, men så var det inte. I stället släppte sadelns främre skruv så helt plötsligt lutade den kraftigt framåt. Därför blev det klurigt de sista 9-10 km då jag fick fel avstånd till pedalerna och dessutom höll jag hela tiden på att åka av sadeln.

Men mycket i sport handlar om att anpassa sig till nya förutsättningar, så jag gjorde det bästa möjliga av läget. Även om det förstås inte var optimalt.

Lyckades hålla bra fart tillbaka mot mål, trots att jag fick sluta trampa flera gånger för att trycka mig bakåt på sadeln.

Utvägen var ändå bättre med en snittfart på nästan 45 km/h, trots att det mest var uppåt (om än inte så mycket). Hemvägen var sämre, men gick fortare då det gick utför. En snittfart på nästan 49 km/h hem gav 46,5 km/h i snitt. Då har jag räknat bort tiden som försvann i starten.

Bra snitteffekt för att vara jag på en tempohoj.

Den officiella resultatlistan visade att jag var 55 sekunder snabbare än Victor Andersson och 1.08 minuter före Jonas Örjestad. Förvånande stor marginal alla dagar i veckan och särskilt då jag förlorade en massa i början.

Pallen i herrar med tempohoj

För övrigt var det skoj idag att jag fick sällskap på startlinjen av andra cyklister från Vännäs CK. Christoffer och Lotta Svanefjord var med idag.

Christoffer deltog i tävlingsklass för linjehojar och körde mycket bra. Lite under 40 km/h i snitt och snabbast av alla. Grattis!

Christoffer i starten

Prisutdelning i klassen - linjehoj

Lotta körde i klassen för tempohojar och det var hennes första tempolopp någonsin. Även hon gjorde en fin insats. Hårt motstånd gjorde att hon fick ett bra riktmärke för fortsatt tävlande och hon landade på en tredjeplats, inte långt från tvåan. Bra där!

Lotta en bit in i loppet

Prisutdelning i klassen damer på tempohoj

Nu hoppas jag till att börja med att jag slipper missöden i morgon. Har ju varit gott om dem på slutet. Framför allt hoppas jag att det ska flyta på när vi åker söderut för NM och SM.

Men först alltså Krafttrampen i morgon innan vi åker hem och är hemma några dagar för att sedan åka söderut.

Mockträsktempot - inte mycket som gick rätt där

I måndags rullade jag benen med tempohojen efter söndagens urladdning på Sjulsmarksgirot. Tyvärr blev det spöregn och sist effektmätaren blev blöt havererade den. Det blev tyvärr samma sak nu. Lär få vänta en vecka innan den är sig själv igen. Surt när effektmätaren inte är att lita på.

Sonen var ute och fiskade, och han hade bättre tur. Både gädda och abborre.

I går tog vi alla tre en gemensam cykeltur i det som mestadels var bra väder. Dock fick vi en lite regnskur på oss, men det var inget som störde.

Vi hann också med att spela lite olika sällskapsspel i husbilen.

På kvällen skulle jag köra Mockträsktempot för att få lopp i kroppen inför NM. Det gick sådär med det mesta. För det första fick jag inte effektmätaren att fungera och det var två problem med detta. Det ena att jag är ganska så beroende av återkoppling hur hårt jag kör för att verkligen pressa mig. Sedan hade jag hoppats få ett referensvärde på hur hårt jag orkar köra 30 km i den form jag är nu. Nu vet jag inte alls vilken effekt jag kunde trycka. Problemen slutade dock inte där.

Det var inte så många med på loppet, men Victor Andersson från Skellefteå CK som kör Elit var ett bra riktmärke.

Tyvärr fick jag starta först av de snabbaste. Så ingen effektmätare och inga referenser från andra cyklister. Inte mycket att göra åt.

Så bar det av, och efter någon minut insåg jag att det gick för hårt. Rejält surt i benen. Men efter ett tag hittade jag ändå en hyfsad balans i trycket.

Bra förutsättningar rent allmänt med 17 grader och typ vindstilla.

Mats Engfors/Fotographic

15 km till vändet. Endast ca 50 höjdmeter och dessutom är vändet ca 10 meter lägre ned än startpunkten. Trots goda förutsättningar så var jag ändå nöjd med ett snitt på 47 km/h innan jag vände hemåt.

Mats Engfors/Fotographic

När jag såg att jag utökat avståndet till Victor kändes det ännu bättre. Då visste jag att insatsen var bra.

Victor Andersson Mats Engfors/Fotographic

Efter ca 4 km körde jag dock på något och en km senare var det slut. Dubbelpunktering! Detta på däck som bara använts två gånger. Surt att bli ståendes bland myggen. Tur att jag ganska snabbt fick skjuts tillbaka till start.

Jag var inte särskilt sur över själva loppet, men jag hade gärna kört hela loppet och den genomkörare det skulle blivit. Men ska jag välja lopp tar jag förstås det nu förutsatt att jag inte får haveri på tävlingarna framöver.

Jag har ingen aning om snitteffekten, men jag kan konstatera att jag utifrån känsla mm i alla fall borde ha klarat ett snitt på i alla fall 45,5 km/h på 30 km och det är helt klart ett steg i rätt riktning. Även om det bara var 110-120 höjdmeter totalt sett.

Efter lite trevliga snack rullade vi tillbaka till campingen via Ica för att bunkra lite mat. Väl på campingen blev det en rolig film innan det var dags för sömn.

Idag har det tyvärr regnat hela dagen. Men vi har i alla fall fixat tempohojen. Jag chansade på att återanvända ett av två däck. Vi får se om jag missat något som gör att det blir punktering igen.

Det är för övrigt inte alla som har en egen mekaniker. Katten är alltid snäll och hjälper till. Hon är dessutom duktig och det går snabbare när vi är två. Lyft som jag inte klarar för mina skador fixar hon. Helt enkelt toppen.

Í kväll ska vi på lustspel: "Släktingar och oäktingar". Det ska bli trevligt.

Förhoppningsvis är vädret bättre i morgon då BodenAlive börjar. Då blir det nog ett besök där och sedan ska vi nog för en gångs skull ut och cykla också....

Sjulsmarksgirot - Storslam för alla i familjen

Sjulsmarksgirot stod på programmet idag för Melvin, Katten och jag. Jag körde tävlingsklass 80 km och övriga familjen motion på 40 km.

Foto: Petter Larsson

För egen del blev det fyra varv på en 20 km bana med en klättring på mitten och sedan en km på slutet med ett snitt på 5% och klart brantare mot slutet.

Som vanligt uppe i Norrbotten är det offensiv cykling som gäller så det bombades på friskt i fyra varv. Ingen lyckades komma loss någon längre stund, men vi blev allt färre i tätklungan.

Jag som alltid varit försiktig i kraftiga kurvor var än försiktigare nu i vägbytena, så där fick jag typ maxa varje gång för att ta ikapp täten som tryckte hårt vid dessa tillfällen. Närmare 1100 watt i peak och sedan ca 115-20 sekunder på ca 850 watt krävdes varje gång för att täppa luckan.

Sista varvet med ca milen kvar fick jag och Henrik Blom från Obbola IK - Team High5 Elit lucka. Efter att bombat på med över 400 watt en bra bit insåg jag att jag skulle slockna i målbacken om jag gick in där med nästan maxpuls. Han är dessutom både lättare och starkare, så uppför är det kört. Jag lät därför Blom gå iväg och väntade in de 5-6 cyklister som jagade. Vi rullade sedan på och om alla gått all-in hade vi täppt luckan till Blom. Men samtidigt sparade nog alla lite till målbacken.

Jag hade känt mig bra varje gång i målbacken, men var osäker på hur det skulle gå när alla maxade. Vet ju att när det brantar på brukar inte mitt watt/kg räcka.

4 norrbottningar, jag och en cyklist från Team High5 Elit gick in tillsammans i målbacken. Jag hamnade typ sist, men när det blev brantare blev det luckor och jag gjorde ett ryck för att komma in i rygg på Johan Lidman från Team High5. Det kändes som jag gick med hyfsat lätt och när jag ställde mig upp med ca 100 meter kvar till mål och tryckte på fick jag snabbt övertaget. Bakifrån såg jag ingen. Rullade alltså in som tvåa och avslutar sista minuten på ca 600 watt och en högre peak i slutet. Bra efter ett så pass hårt lopp.

Totalt två timmar med NP på 326 watt, så det blev en bra genomkörare. Tuffaste tjugan med NP på 352 watt. 36 minuter i pulszon 5.

Helt klart går kapaciteten åt rätt håll och idag fanns det bra kräm i benen. Särskilt positivt att jag gick med så pass bra alla tre varv i målbacken och att jag i själva målspurten hade så pass mycket kvar.

En sak oroade dock då jag från start hade en känning i höger baksida lår som i och för sig inte blev värre, men störde under loppet och nu efteråt. Hoppas det inte är någon fara.

Hur det gick för Melvin och Katten? Fint! Katten höll Melvin på gott humör och han kämpade på mycket bra. Cyklade två varv på den kuperade banan och med högre puls och insats än vad han brukar. Riktigt bra.

Väl i mål blev det fika för alla och sedan prisutdelning. Priser till de 3 första i tävlingsklassen för herrar. Jag fick en fin bluetoothhögtalare kompletterad med radio och lite annat. I motionsklassen lottades det ut priser. Sonen som var den yngste i dag fick nog pris för det och för att han kämpade så bra. Han fick välja först och det blev en sodastreamer. Inte illa. Även Katten fick ett pris, en termos. Storslam idag alltså.

Håller sig nu bara baksida lår i schack var allt toppen idag. Ja, rygg och axel mår inte så bra av att packa i och hur husbil, köra etc. Då är ändå Katten en klippa som får göra allt som är tungt, då jag fortfarande varken kan eller får lyfta. Men i morgon är det nog bättre i  rygg och axel. Mer osäkert kring benet.

Vi har nu tagit oss till Boden och i morgon checkar vi in på campingen. Det blir då BodenAlive, teater och annat skoj under veckan. Ja, sedan är det Mockträsktempot på tisdag kväll som jag planerar köra om kroppen är med.