30 dagars utmaning - Hur ska detta gå?

I morse startade en av mina större utmaningar på länge. Jag är mycket tveksam till att klara av detta och det kommer krävas enorma ansträngningar och ett starkt psyke.

Utmaningen består i att jag från idag och 30 dagar framöver inte ska äta något onyttigt alls. Jag ska också ligga på ett visst kaloriunderskott varje dag.

Om jag misslyckas en dag ska jag inte heller ge upp, utan hålla i detta in i kaklet.

Jag vill generellt minska i vikt med ca 4 kg för att ligga där jag vill inför cykelsäsongen. Egentligen borde jag bara behöva minska med två kilo då jag låg bättre till vid jul. Men på något sätt har jag ökat med två kilo senaste månaden, så då är jag alltså 4 kg fel.

Jag brukar ha svårt att minska i vikt och särskilt de där sista kilona. Skulle jag mot förmodan lyckas ligger jag på en matchvikt som är två kilo lägre än när jag lyckats som bäst. Sedan ligger förstås utmaningen att inte direkt återgå till tidigare vikt. Det är nog så svår utmaning.

Jag har dock ingen förväntan att lösa allt på 30 dagar. Jag vet inte ens om jag tar några steg på vägen. Fokus kommer istället att ligga på att inget onyttigt ska intas och att jag inte ska äta något på kvällarna om det inte är så att jag tränat.

Planen är inte att ligga med ett stort energiunderskott, då det riskerar att förstöra träningen. Men på de dagar det är vila kanske det blir lite mindre mat än vanligt.

Nej, det blir inte bara morötter, men en mer genomtänkt kost än vanligt. Särskilt vad jag intar mellan huvudmåltiderna då det är där det stora problemet ligger.

Ja, då är vi alltså igång och snart har jag klarat en dag i alla fall. Men det är bara drygt 3% av resan. Många procent kvar att klara.

Önska mig lycka till.

Naken utan cykel!

Ingen träning i dag heller. Men nu något annat.

Naken utan cykel. Ja, tänk att det kan bli så. Sedan är det förstås frågan vad det innebär och om det nu blir bättre? Det är ju exempelvis inte optimalt med nakenhet när det är kallt, och det kan ju också vara lite genant i vissa lägen!?

Det finns många aspekter som tyder på att detta är positivt, men självklart kan det finnas brister att i grunden utelämna sig och dessutom prova att cykla utan cykel. Även om jag provar springa, lär jag inte hänga med utan mitt favoritsällskap.

Men förhoppningsvis har jag gjort jobbet, så jag inte får äta upp allt jag blottat på bloggen och att jag nu blivit av med både cykel och kläder!?

Vad jag pratar om? Är det inte självklart?

Okej - jag förklarar.

Jag har i min plan som jag lade upp i höstas inför 2016 års säsong både utelämnat mig själv när det gäller hur stark och hur snabb jag var då, hur det utvecklats och hur mina mål ser ut. Jag beskrev också under hösten att jag ville lämna Michelinstadiet. Det tuffa målet har varit att minska i vikt med 10% och öka i effekt (tryck i benen) med lika stora siffror.

Många är ni som varnat mig att en minskad vikt ger mindre tryck i benen. Det är också många som funderat kring mina strategier och mina val. Det är som alltid många som har åsikter när du outar något. Det är priset jag tar och får ta genom att jag öppnar upp mina tankar på bloggen. Samtidigt ska sägas att väldigt många också ger mig mycket stöd och kraft.

Igår skrev jag en del kring mitt ena mål - Effekten. Nu är jag inne på mitt andra mål där jag nått långt - och det är vikten.

Jag havererade helt under sommaren 2015 och vägde vid min näst sista tävling i augusti ca 89,5 kg. Så tung var det länge sedan jag var. Frustrationen var hög och jag bestämde mig för att skärpa till mig.

Sedan dess har jag merparten av dagarna skött mig snyggt vilket innebär att inte äta onyttiga saker, att minska portionerna och att vissa dagar inte äta något före lunch. Omständligare än så har jag alltså inte gjort det. Ingen särskild diet och inget som är absolut förbjudet.

Första två månaderna rullade ca 5 kg bort och sedan har jag fortsatt på denna linje och vid årsskiftet visade vågen 80 kg. Det innebar alltså minus 10% på fyra månader. Sedan dess har jag legat stabilt på den vikten, utan att fortsätta minska i vikt eller vända uppåt.

Minus cykel i sommar

Jag väger alltså nu ca 9,5 kg mindre än den första september. Det är ungefär lika mycket som cykelkläder, skor och hjälm tillsammans med cykel och vattenflaskor väger. Så med andra ord är det som att cykla naken utan cykel. Det borde då gå lite lättare?!

Så här ser jag ut i sommar förutom minus cykel, minus en del muskler och plus lite fett.

Jag är ingen lättviktare nu heller om jag tänker in att jag försöker vara cyklist. 187,5 cm lång och 80 kg, då finns det enligt vissa fortfarande mycket att jobba med. Så är det säkert, men i min ålder är det svårare och för mig personligen väldigt svårt.

Skulle jag behålla vikten fram till tävlingsssäsongen står jag på startlinjen lättare än någonsin, och då har det ändå gått ganska bra under tidigare säsonger då jag haft mer att bära på.

Nu finns det två stora utmaningar kvar. Den första är att jag inte nu när jag nått mitt mål, havererar och när säsongen börjar har jag åter blivit en michelin.

Den andra utmaningen är att samtidigt som vikten nu är lägre och har minskat i vikt trots det vara starkare när säsongen startar i slutet av april.

Det finns ju även ni som är övertygade om att min satsning på minskad vikt innebär att jag troligen kommer att vara svagare på cykeln när säsongen börjar. Jag själv vågar ännu inte säga hur det slutliga utfallet blir, även om det är som jag skrev i går en del som tyder på att även styrkan går åt rätt håll.

Behöver en cyklist välja är det dock viktigare att ha trycket i benen, särskilt om man som jag har bäst förutsättningar inom tempo. Därför är inte vikten viktigast även om den är viktig.

Jag kan i alla fall konstatera att jag under hösten kunnat träna på bra och på det sätt jag önskat. Jag fick fyra riktigt bra träningsmånader fram till i mitten av januari. Därefter har det gått lite sämre, men det har känns som det snart vänder uppåt igen. Det är klart att det då är extra surt med en dunderförkylning som troligen innebär 10-14 dagar utan riktig träning. Redan nu är jag inne på dag nio.

Men totalt sett har det gått bättre under denna försäsong, och kommer jag igång med träning allra senast i slutet av denna vecka och sedan får till flytet under resten av våren och sommaren hoppas jag på en riktigt rolig säsong.

Att det gått bättre med träningen denna försäsong beror såväl på att jag tränat annorlunda och inte har varit lika sliten, att jag ätit bättre än tidigare år och slutligen att jag haft tur och sluppit förkylningar och andra problem under en längre tid. Jag hoppas bara att turen nu inte vänt...

Nu på slutet finns det en del kända aspekter som hänger ihop med följdverkningar efter att Tova dog, som gör att träningen inte rullat på som önskat. Sedan som sagt en bonussjukdom.

Jag hoppas alltså att jag från slutet av veckan får träna på bra fram till säsongsstart, och då ska det förhoppningsvis vara möjligt att vara en både lättare och starkare cyklist när jag står på startlinjen 2016, i jämförelse med tidigare år. Men ännu vet jag inte om det blir så, det får framtiden utvisa.

Även om jag lyckas med att cykla naken utan cykel och med starkare ben är det inte säkert att resultaten blir bättre då det väldigt mycket som spelar in hur det går på tävlingarna. Förutsättningarna när jag startar är dock bättre.

Effekt- och viktutveckling: Hur går det egentligen?

Förkylningen och tröttheten frodas. Ingen träning i sikte på ett bra tag. 

Jag har varit upp ett tag i dag på några arbetsmöten jag behövde genomföra och en träff kring familjen. I övrigt mest utslagen.

Jag fortsätter därför med mina cykelreflektioner här på bloggen. Cykelrelaterade, men handlar inte om hur jag tränat idag - då hade inlägget alltså varit blankt.

Ni som följt mig ett tag vet att jag har som mål att ta ytterligare steg i min utveckling säsongen 2016. I grunden handlar det om att jag vill nå ett bättre resultat i varje tävling jag deltar i, jämfört med 2015. Det är ett riktigt tufft mål, men möjligt då jag bara var först i mål en gång under 2015 och det loppet finns inte med i planeringen för 2016.

För att ha en möjlighet att nå ditt jag vill har jag satt upp ett antal mål jag vill uppnå: Resultatmål och andra mål jag vill nå under 2016.

Förutom resultatmål, aktivitetsmål och processmål har jag också ett antal prestationsmål.

Prestationsmålen är mätbara, men till skillnad mot resultatmålen är de bara relaterade till mitt eget agerande och min egen utveckling.

• En vilopuls på max 40 slag
• En viktnedgång med minst 10%, vilket innebär max 80 kg i matchvikt från 1 maj.
• Snittwatt för tempoloppen ska vara 10% högre nästa sommar.
• Snittwatt för 5 sekunder med maxinsats: +10%
• Snittwatt för 1 minut med maxinsats: +10%
• Snittwatt för en fyra med maxinsats: +10%

Jag tror att merparten av dessa mål behöver vara uppnådda för att jag ska ha chans att nå dit jag vill. De fyra nedersta målen får jag kolla fullt ut i skarpt läge när säsongen går igång. Men det är klart att till viss del fungerar det att kolla en maxfyra och snittwatt för ett tempolopp. Däremot är det "omöjligt" att komma upp i riktigt höga watt på en trainer i relation till utecykling - åtminstone för mig.

Vad kan jag då säga kring att bättra mig med 10% på en fyra. Ja, det blir inte lätt alls, men jag har inte maxat någon fyra. Därför vet jag inte hur jag ligger till, men jag gissar att det är en bit kvar till en så stor förbättring.

Vad gäller att bättra mig med 10% på tempoloppen vad gäller snittwatt är även det ett riktigt högt ställt mål. Jag bedömer att jag är starkare än vid samma tid förra året (ja inte nu när jag sjuk förstås), men att en 10% förbättring nog inte är möjlig.

Nu varierade det en del, men min bästa normaliserade tjuga på fjolårets tempolopp låg på 338 watt. För ett helt lopp på drygt 40 minuter var totalen marginellt sämre.

Utomhus är det svårt att få upp snittwatt då i alla fall jag kraftigt går ned i watt när det går utför. Att jag tittar på normaliserade watt är för att få en bättre jämförelse mot inomhuscykling då du kan hålla ett jämnt tryck hela tiden vilket är lättare.

Om vi tänker oss 338 watt och plussar på 10% då landar jag på 372 normaliserade watt. Där är jag inte idag. Nu har jag inte kört någon tjuga sedan i december, men jag gissar att jag inte är starkare nu, i och med att det gott troll i träningen på slutet. Kanske är det till och med sämre? Om vi säger att det är oförändrat så låg tjugan i december på 354 watt. Det innebär en förbättring med 5%, och några ytterligare 5% tror jag inte att jag hittar. Men jag lovar söka i alla fall.

Samtidigt ska sägas att jag har lättare för att pressa mig när det är tävling. Så i jämförelse med inomhuscykling finns det några procent till att gå på när det gäller tävling. Kanske kan det hjälpa så pass mycket att jag går över 5% förbättring i alla fall!?

Vad gäller vilopulsen börjar jag närma mig 40 slag och visst har det varit under ibland, men inte stabilt på den nivån. Vi får se hur det utvecklar sig.

Ett av mina andra mål för året är att lätta i vikt med 10%. Jag skulle åtminstone få ihop en 15% förbättring om jag summerar viktförbättring med förbättring av tempointensiteten. Om vi tänker att jag bättrat mig med 5% i effekt för tempoloppen, hur har det då gått med vikten?

Har jag minskat eller kan jag minska med 10%?

Jag utgår från slutet av säsongen 2015 där en trevlig sommar och semester satt sina spår. Det innebar att jag i augusti bestämde mig för att försöka skärpa till mig.

Ja, så var det.

Nu har jag arbetat med frågan och det har både varit med och motgång. I nästa inlägg får du veta hur det går.

Sötebrödsdagarna över

Att jag säger att sötebrödsdagarna är över syftar inte på att vi när vi summerade räkningarna inför betalning ikväll insåg att "alla" räkningar skulle betalas just denna månad. Ett faktum som innebär vatten och bröd här framöver, och därmed var sin barkbåt i julklapp. Nej, det handlade om min cykling och kosten.

Efter ett riktigt bra träningsläger på Gran Canaria med väldigt mycket träning under åtta dagar har jag denna vecka återhämtat mig.

Jag har i stort sett inte tränat alls under hela veckan. Det blev bara ca 40 minuter på tisdag och torsdag. Det i väldigt låg intensitet, med bara som syfte att skölja igenom en trött kropp.

Sedan lyckades jag med att sträcka mig en del på innebandyträningen med sonen, så jag har vilat sedan torsdag kväll. Som jag brukar höra. Gamla gubbar ska inte springa på innebandyplaner. Kan ligga något i det.

Förutom att jag inte tränat har jag ätit mycket och onyttigt. Det har blivit mycket av det jag till största del inte ätit sedan början av september då det blev en skärpning på kostfronten.

Hela veckan har jag varit förtappad för att göra en fartökning i slutet av veckan. I helgen har jag och sonen varit hemma själva och då har vi passat på, och det med hemmagjord pizza, tacos, chips, godis och soffpotatisfasoner. Dessutom har vi myst till några filmer som sonen verkligen ville se. Ja, den delen var ok, om det inte vore för intaget under filmerna.

Idag har vi varit på innebandymatch, och nu är målet att komma på banan igen. Då tänker jag på att kosten ska tillbaka till normalläget som jag kört på förutom denna vecka. Målet är att hålla i fram till julafton, som ett första steg. Vad gäller träningen ska den också i gång.

Jag började i kväll med ett introduktionspass inför en medelhård vecka. Sedan är målet att det blir tre hårdare veckor innan nästa lugna vecka.

Efter uppvärmning blev det idag 20 minuter enligt MAF-tänk. Dvs 180 pulsslag minus ålder + 5 pulsslag för att jag har bra träningsnivå. Detta genomfördes tre gånger med 10 minuter i distansintensitet emellan. Jag hamnade på 256, 248 respektive 245 watt på mina tjugor.

Efter sista tjugan blev det fem lugnare minuter innan jag brände av en femma på 356 watt för att sedan avsluta med drygt 20 minuter distansintensitet. Jag hade hoppats att det skulle kännas lite bättre på intervallen, men det är klart - det var i slutet av passet och jag kanske inte är helt återhämtad efter hårdkörningen. Eller så är det helt enkelt inte bättre. Det är ju dock en stund tills jag ska prestera, även om det hela tiden känns bra med kvitton på vägen.

Totalt blev det 132 minuters trampande på trainern. Det känns skönt att vara igång igen, även om kroppen inte var i toppskick.

Nu är målet att rulla vidare i morgon.

Vikten i fokus - Jag, en michelingubbe!

Jag har skrivit väldigt många inlägg på slutet om hur jag tänker kring träning och har jag ska träna. En annan aspekt för att må bra och utvecklas som cyklist är att äta hälsosamt och inte bära på en massa onödiga kilon.

Som alla vet kan du träna väldigt hårt, men ändå ha barlast. Det är inte träningen som själv löser vikten utan du behöver också äta bra.

Genom åren har jag flera gånger provat "mirakelkurer" för att hitta en bättre matchvikt så att jag ska trivas bättre med mig själv och lyckas bättre med cyklingen. Det brukar vara tufft att följa kurerna och ganska snart brukar det haverera.

Det här är jag när jag brukar börja mina mirakelkurer

Det handlar om att det brukar bli väldigt enahanda och inte så hållbar kosthållning när jag stenhårt följer en av dessa kostupplägg.

Sedan är alltid min största utmaning att jag gillar chips, godis, kakor och efterrätt. Problemet är egentligen inte själva maten jag äter som oftast är okej, utan det är att hålla mig från det onyttiga.

Sista helgen i augusti insåg jag att det åter var dags att damma av ytterligare en satsning på vikten.

Jag hade nämligen lyckats med konststycket att gå in i tävlingssäsongen med en vikt på ca 82,5 kg (mitt mål var 80 kg). Jag var inte nöjd med detta, men det var acceptabelt. Men sedan blev det inte bättre precis. 10 veckor senare hade jag förvandlats till heffaklumpen.

Det blev verkligen ett abrupt uppvaknade i Svanesund på Sverigecupen. Trots hyfsade wattsiffror gick det allt för segt och långsamt. Jag borde ha lyckats bättre än min femteplats i tempot och på linjeloppet fick jag verkligen lida i den långa klättringen som skulle tas flera gånger.
Visst - det var rejält kuperat och jag är ju alltid lite för tung, men ändå. Det kändes inte rätt.

Nej, det är inte mina fötter - även om det är fint med nagellack. Däremot var känslan min - HELP!!

När jag kom hem från Svanesund vägde jag mig för första gången på nästan tre månader och jag trodde vågen var trasig. Plus 7 kg på 10 veckor är en viktuppgång på 0,7 kg/vecka. Detta trots att jag tränat bra och tävlat nästan varje helg. Nu var helt plötsligt 89,5 mitt utgångsläge.

Boven var helt klart att jag tillsammans med familjen hade en bra sommar, med en stor del i husvagn - och där hade jag unnat mig något gott mest varje kväll. Ja, och så kanske något på morgonen och mitt på dagen. Det hade varit gott och trevligt, men det är inte hållbart att äta godis, chips och kakor mest varje dag, oavsett om jag tävlar i cykling eller bara "är".

Från den dagen bestämde jag mig för att nu skulle det bli bättring och det ett bra tag framöver. Denna gång valde jag ett annat upplägg än tidigare och skippade alla "magiska underverk". I stället bestämde jag mig för att helt enkelt stryka allt godis, chips och kakor. Enda gången det är okej är om det är typ födelsedagsfest, och då håller jag ändå igen. Sedan tar jag lite mindre portioner om det inte är i anslutning till hård träning. Jag kör förutom detta upplägg med att två till tre dagar per vecka inte äta något före lunch.

I övrigt äter jag på som vanligt och ser till att få i mig tillräckligt med energi för att kunna träna bra. Jag tror rent av att jag får i mig mer bra energi och då bättre näring än vanligt för bra träning. Kroppen mår bra av att inte få i sig en massa socker.

När jag tränar kör jag med sportdryck för att få i mig lite mineraler mm, men helt utan energitillskott. Undantaget är om jag kör träningspass över tre timmar. Detta upplägg är dock inte nytt. Så ser det ut över hela året, om det inte är så att det ska köras stenhårt länge, eller om jag är utomlands och ska trampa väldigt mycket i många dagar i streck. På tävling kör jag förstås med energi i flaskorna och även i ryggfickan.

Tre veckor efter Svanesund var det dags för sista deltävlingen i Sverigecupen. Tempolopp i Ramnäs (Västerås) stod på programmet. Nu var det mindre kuperat och samtidigt hade min vikt minskat med närare 3 kg. Så trots en förkylning i kroppen hävdade jag mig nu bättre.

Hur det därefter gått med mitt "nya" liv? Jag har på drygt två månader minskat min vikt från 89,5 kg till 83,5 kg. Det tycker jag är riktigt bra, då jag bara ätit lite smartare.

Jag tror och hoppas att viktminskningen inte påverkat min effektutveckling i cyklingen, men det är jag ännu inte helt säker på då min effektmätare varit trasig ett tag. Ja, jag är fortfarande irriterad över detta och vet fortfarande inte hur det kommer att lösa sig med min Stages som jag skickat in som reklamation.

Min målsättning är att fortsätta äta och träna så här året ut. Självklart blir det lite annorlunda på Gran Canaria då mycket mer energi måste in, på grund av den stora mängden träning. Då kan det nog bli en hel del socker. Men i övrigt hoppas jag kunna hålla i.

Innan den första pizzan åkte in i ugnen. Lite för varje smak i familjen.

Jag hoppas att det nu inte vänder och blir haveri. I dag har vi haft fortbildning och det blev för mycket till förmiddagsfikat och sedan även mitt på dagen. I kväll hade vi lovat sonen hemlagad pizza, vilket kanske inte förbättrade läget? I morgon har vi besök och då blir det förrrätt, varmrätt, efterrätt och sedan tillgång till snacks.

En av mina pizzabitar. Smakade inte helt fel

Visst får det bli lite fel ibland. Jag hoppas dock att det är undantaget som bekräftar regeln, men vi får se hur det går.

Målet är att vara nere på 81 kg vid nyår Om så är fallet och jag inte havererar igen under våren har jag då bara 2 kg ned till min målvikt inför nästa års tävlingssäsong. Om det är möjligt? Tveksamt. Jag brukar inte ens komma ner till 80 kg,  så hamnar jag där är jag nöjd

En nyttig månad och hög kvalité

Inte heller idag finns det någon träning att skriva om. Jag fortsätter att vila mitt onda knä. Det känns dock som att det kanske går åt rätt håll!?

Vad ska jag då skriva om? Ja i dag blir det något med tyngd.

Som jag skrev om under hösten försökte jag bättra min kosthållning, både för att det är bra ur hälsoskäl och men också för att när man cyklar är det inte optimalt att bära på allt för mycket vikt.

Jag skötte mig riktigt snyggt till början av december då många lockrop från godis, kakor, julbord och annat tog överhanden.

Jag lät det hända.

Men jag bestämde mig för att åter komma på banan efter jul och det har jag faktiskt gjort. Fram till Gran Canariaresan i slutet av januari har jag bestämt mig för att hålla mig i från allt onyttigt. Sedan kanske jag får fuska i alla fall lite!?

Jag ska alltså äta i tillräcklig omfattning för att träningen ska fungera bra, men det ska vara nyttiga råvaror. Samtidigt är allt godis, chips, kakor och annat socker- och/eller fettbaserat förbjudet.

Det låter som en lätt uppgift, men jag brukar ha riktigt svårt för att hålla mig från godsaker. Men än så länge har det faktiskt gått bra.

Under dessa veckor har jag lyckats köra tre hårda träningsveckor, och ändå skött mig. Det är jag mycket imponerad av. Jag brukar nämligen få ett extremt sug av både det ena och det andra när jag tränar hårt, och inte brukar jag kunna motstå detta sug.

Sedan har jag även denna vecka skött mig trots att jag inte kunnat träna. Det brukar vara min andra akilleshäl. När jag inte kan träna brukar jag kompensera med godsaker. Men inte denna gång.

Än så länge har jag alltså högsta betyg. Nu ska jag hålla i två veckor till och sedan blir det utlandsresa. Fortfarande kan det haverera, men jag ska försöka undvika det.

Vikthets - Varför är vikten så viktig!?

Häromdagen skrev cykelkatten på sin blogg om den hets som finns kring vikt och att det mesta kring detta handlar om hur man ser ut. Jag kan hålla med om att det kan vara en farlig väg att vandra för ett samhälle att fokusera på det ytliga och inte det inre. Att bedömas för sitt yttre är inget att eftersträva.

Jag kommer i detta inlägg att ta upp just vikt, men jag tänker att det är ur ett annat perspektiv vilket jag kan känna är mer okej. Ni får bedöma om jag har rätt eller fel.

För mig handlar vikten om att känna mig hälsosam, pigg och må bra. För det krävs att man inte är allt för tung. Sedan lägger jag till faktorn - att prestera på en cykel, och då behöver jag vara ytterligare lite lättare.

Att trivas med sig själv och sin vikt är förstås alltid en faktor, även om det inte sitter i fokus när jag i min blogg pratar om hälsa, träning och vikt.

Det är konstaterat att tyngden på cyklisten, cykeln och tillbehören har betydelse för prestationen, framför allt vid kuperad terräng. Sedan tillkommer kapaciteten som cyklist, den mentala styrkan och det taktiska sinnet.

Att känna sig stark uppför är en riktigt skön känsla. Här tre bilder från stigningen upp till Soria på Gran Canaria

 Jag tänker att vill jag prestera på en cykel behöver jag arbeta med alla delar som ger den slutliga prestationen. Jag kan självklart bli bättre inom alla områden, men känner mig långt framme när det gäller det mentala och det taktiska. Den fysiska kapaciteten utvecklas kontinuerligt och jag arbetar hela tiden med att förfina träning, vila och kost. Tittar jag på cykeln finns det inte mycket att göra för att bli snabbare - jag har en riktigt bra cykel. Det område jag hittills lyckats sämst med är att ha en bra vikt för min cykling och för mitt totala välbefinnande.

 Det man inte är bra på behöver man träna på och därför gör jag det om och om igen. Utifrån det återkommer det ibland en skrivning kring mitt arbete att hitta en lämplig tävlingsvikt.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag i år en ny teori som innebär att jag lägger fokus på matchvikten under hösten när träningen är mindre intensiv, istället för att som tidigare år satsa på att lösa detta i den mest intensiva träningsperioden under våren.

Från i mitten/slutet av augusti har jag nu satsat på att äta extra nyttigt. I vanliga fall har jag väldigt svårt att hålla mig från kakor, chips och annat onyttigt - men denna gång har det faktiskt gått riktigt hyfsat.

Jag har också hållit i teorin att inte äta något före lunch, att ingen mat är förbjuden men att jag minskat på mängden kolhydrater och framför allt allt som innehåller mycket socker. Jag har ätit extra proteinrik mat och försökt hitta produkter som känns matiga utan att innehålla allt för mycket energi.

Egentligen har jag helt enkelt bara ätit nyttigt, lite mindre och den stora skillnaden har varit att jag inte ätit något före lunch.

Det har nu gått 10 veckor, så det kan vara på sin plats med en avstämning och att för första gången under dessa veckor plocka fram vågen.

Dagens mätning visar att jag under dessa tio veckor minskat min vikt från 89,5 kg till 82.5 kg. Det blir alltså minus 7 kg eller 0,7 kg/vecka. Det tycker jag är helt okej, och visar att jag skött mig snyggt.

Jag kanske inte riktigt var så här bastant för tio veckor sedan - men bra mycket tyngre än vad jag brukar väga in på

Jag startade från en ovanligt hög vikt där jag aldrig brukar ligga, främst beroende på mindre träning och mycket tröstätande.

Nu är jag nere på min trivselvikt och skulle vara nöjd på alla sätt och vis, om jag inte väger in själva cykelprestationen. Ska även den med hoppas jag kunna lätta ytterligare 3 kg.

Jag ska försöka fortsätta på min nyttiga linje ett tag till, men kanske inte vara fullt så slavisk. Det är ju trots allt trevligt med i alla fall lite sött i bland....

Målet är att jag innan jul till att börja med inte är tyngre än nu, men helst ännu lite lättare.

Att väga lätt - Periodisk fasta är det the shit!?

Det är tungt att vara cyklist om man är tung. Det är inte lätt att bli lätt, men det är tyngre att inte lyckas.

Jag har nu inför varje cykelsäsong arbetat med att förutom den ordinarie träningen bli lätt och fit.
Att lägga vikt vid vikten har jag främst gjort under januari till april. Oftast har framgången varit begränsad. Det är rent allmänt för min del väldigt svårt att minska i vikt samtidigt som jag tränar väldigt hårt. Ju mer jag tränar ju mer äter jag, och drar jag ner för hårt på kosten får jag inte till kvalitén i träningen.

Denna gång har jag tänkt om. Satsningen på att vara extra nyttig har förlagts till hösten då det borde vara lättare att fokusera på kosten då träningsmängden samtidigt är lägre än under våren.

Från i mitten/slutet av augusti har jag nu satsat på att äta extra nyttigt. Då jag utifrån mitt mående inte haft motivation för "riktig" och kvalitativ träning har det varit lättare att vara ståndaktig inom matområdet.

I vanliga fall har jag väldigt svårt att hålla mig från kakor, chips och annat onyttigt - men hittills har det gått bra.

Jag kör inte med någon särskild kost eller någon tydlig metod. Några grundpelare finns dock. Jag äter mindre mängd kolhydrater än vanligt. Jag äter inga kakor, inget godis, inga chips och rent allmänt inte livsmedel som innehåller mycket socker. Jag äter extra proteinrik mat och försöker hitta produkter som känns matiga utan att innehålla allt för mycket energi.

I övrigt är ingen mat förbjuden, men all mat får dock hålla sig borta före 12.00 på dagarna. Dvs. jag äter inget före lunch. Jag väger mig inte heller utan det blir det som det blir.

Någon skulle kanske säga att jag kör någon variant av periodisk fasta. Ja, kanske det. Jag har dock inget behov att hamna i ett fack, utan jag kör the Tomas style och sedan får vi se var det leder.

Jag har alltså ändrat tid och upplägg för min extra nyttiga period på året. Nu får vi se om det blir ett bättre eller sämre utfall än vanligt när sommaren åter står för dörren.

Jag kommer att köra fullt ut på detta upplägg oktober ut och då har jag förhoppningsvis klarat 10 veckor utan att ha fallit dit. Först då ska jag kolla om jag blivit lätt som en fjäder eller om sumobrottaren är kvar.

Jag har hört att du är en bra cyklist - Men du ser då inte ut som en!

Häromdagen skulle vi ha ett möte på arbetet. En av deltagarna hade jag inte träffat tidigare.

När jag presenterade mig var detta det första han sa:

"Jag har hört att du är en bra cyklist, men du ser då inte ut som en."

Jag svarade: "Det kan nog stämma."

Han sa då: "Nä, de brukar ju vara tunna, och det är inte du".

Han hade börjat med ärligheten så jag fortsatte: "Nej, här är det alldeles för många kilon för cykling."

De runt omkring började nog tycka synd om mig så en sa riktad till den första personen:
"Men han är väl inte särskilt stor?"

Mannen svarade något i stil med:
"Jo för cykling".

Sedan avbröts samtalet av att dagens göromål skulle börja.

Jag vet att jag i vanliga fall är jag för tung för att det ska vara optimalt för cykling på en hyfsat hög nivå. Framför allt visar det sig i längre backar. Den senaste månaden har jag nu dessutom ätit extra dåligt och tränat lite - så inte har det blivit bättre, bara tyngre.

Min nya bekantskap hade därför helt klart en poäng, och det är bara för mig att inse att det inte bara är så att jag själv uppfattar att jag borde lägga större vikt vid vikten. Även andra gör det.

Som tröst för detta köpte jag lite godis innan jag idag åkte in till Tova på sjukhuset. Jag är inte säker på att det gör mig eller tillvaron lättare, men det var i alla fall gott.

Så nu funderar jag på att börja med sumobrottning. Det finns dock tre saker som talar emot. De flesta tävlingarna är i Japan och där vill jag inte bo. Man är tvungen att ha muskler, inte bara i benen - det har inte jag. Man måste bära jätteblöjor - det har jag ingen lust med.

Hur ska jag då göra. Kanske extraknäcka som michelingubbe på någon lastbil? Eller så kanske jag fortsätter att ge övriga cyklister lite vikthandikapp!? Det blir som i galoppen, högre och högre vikttillägg tills det börjar gå riktigt dåligt. Om jag inte skärper mig, är risken stor att det tillfället är riktigt, riktigt nära.

Operation späkning - Urspårning

Idag var det fika på sängen för sonen som nu är en stor pojke. När man fyller 8 år känner man sig nästan vuxen, i alla fall i vissa frågor.

I går kväll var det barnkalas och i kväll kommer släkten för att fira Melvin.

För egen del har det blivit lite mycket firande och tröstande de senaste dagarna. Jag tänker då på
"Operation späkning" som nu varat i två veckor.

Dessförinnan hade jag en månad där jag tänkte lite mer på kosten. Det ledde fram till en minskning från 88 till 86,1 kg när operationen började för två veckor sedan.

Vecka ett av Operation späkning var framgångsrik och det blev minus 1,3 kg. Vecka två började lika bra, men sedan började i stället problemen. Ja, eller problem och problem. Vissa delar var väldigt trevliga, men inte optimala när man ska vara karaktärsfast.

På torsdag kväll hade vi en mycket trevlig personalkväll, men den låg inte i fas med det kostfokus jag ska hålla. Jag frossade i hemlagad pizza  och åt rejält med efterrätt. Dessutom blev det lite snacks. På fredagen hade vi gäster och då blev det förrätt, varmrätt och efterrätt med en ingång som inte riktigt var av det nyttiga slaget. Senare på kvällen blev det en del snacks.

På lördagen var jag sjuk och då började tröstätandet. Det blev både en hel del choklad, vilken vi på fredagen fått av våra gäster, såväl som popcorn på kvällen, lite pizza och både det ena och det andra. När jag känner mig sjuk och borde äta mindre blir det oftast tvärtom, och då ligger jag illa till vad gäller matintag.

I går hade jag efter 3 frosseridagar bestämt mig för att åter hoppa på det rätta spåret, så söndagen fungerade bra. Det blev alltså först 3 nyttiga dagar, därefter tre frosseridagar och slutligen en nyttig dag.

Efter att de första dagarna minskat med 0,6 kg blev det en riktigt fin uppgång i slutet av veckan.

Trots allt blev det dock en fortsatt minskning totalt sett under veckan, om än mycket marginell. Det krävs skärpning denna vecka om mitt delmål fram till jul ska ha en chans att hålla.

En utmaning är att det alltså är födelsedagsfika i kväll. Jag ska försöka hålla mig inom rimliga gränser för att sköta mig optimalt resten av veckan. Vi får se hur det går.

Det blev sammantaget -0,2 kg denna vecka och nu ligger jag alltså på 84,6. 1,6 kg kvar till delmålet som ska uppnås den 23 december.

Det krävs alltså minst 0,8 kg/ vecka i minskning och samtidigt tänker jag mig att öka träningen och förbättra styrkan i kroppen. En inte helt lätt ekvation att lösa. Tur jag gillar matematik.

Det känns trots allt som att detta håller på att glida mig ur händerna. Men jag ska i alla fall göra ett försök att åter fånga bollen och se hur det går.

Jag hoppas att jag efter denna vecka kan säga att jag varit frisk, träningen har gått bra och Operation späkning har varit lyckad, och jag är mycket närmare mitt delmål. Tyvärr tror jag det nog är lite för mycket att önska....

Operation späkning - Snabbt utför

Under en vecka har jag nu haft extra stort fokus på matintaget. Det har varit lätt då fokuset varit mindre än på träningen då jag fortfarande väntar ut förkylningssymptomen.

Däremot är det inte lätt att hitta rätt nivå på matintaget så att vikten går ned samtidigt som det inte ska bli negativt för cykelmuskler och cykelform.

Jag har i alla fall satsat på att inte äta något efter 19.30 på kvällarna och inget före 09.30 på morgonen. Jag har i övrigt ätit normalt, men skippat alla typer av kakor, bullar, godis osv. Jag har inte heller småätit lite till och från. Med andra ord - jag har skött mig snyggt och karaktären har inte fallerat.

Som jag beskrivit tidigare började jag vid 88 kg för en dryg månad sedan och låg på 86,1 förra måndagsmorgonen. Det var också då Operation späkning började vilken har som slutmål att jag ligger på 79 kg när säsongen börjar.

Efter en veckas satsning visade vågen nu på måndagsmorgonen 84,8 kg. En minskning med 1,3 kg på en vecka eller nästan 2 hg per dag.

Det är en större minskning än vad som var tänkt och jag får akta mig för att minskningen inte går för fort. Då är risken uppenbar att det blir problem med träningseffekten. Samtidigt är det alltid mycket vätska som försvinner i början, och dessutom är det första kilot alltid lättast.

Att jag har personalfest nu på torsdag, gäster på fredag och lördag, födelsekalas för sonen söndag och nästa måndag gör nog också att denna vecka blir svår att visa på en positiv utveckling. Utifrån det är det nog kanske bra att jag ligger en bit före schemat!?

Vi får se om karaktären kvarstår och hur alla dessa temptations påverkar utfallet under vecka 2.

Operation späkning inledd!!

Som jag skrivit i tidigare inlägg måste jag lägga större vikt vid vikten för att kunna ha framgång i viktiga tävlingar och rent allmänt känna mig stark på cykeln.

Jag är medveten om att någon kanske inte tycker att jag ser ut som en heffaklump, men tittar vi specifikt på cykling så är jag i alla fall en Michelingubbe.

Någon kanske också tycker att det är fjantigt/onödigt att fundera kring vikten, men om man tränar så mycket som jag gör/vill och har som mål att testa sina gränser, är vikten tyvärr en av delarna som måste med på tåget.

Hur ser det då ut?

Efter att ha haft en dryg månads uppehåll med träningen satte jag åter igång i början/mitten av oktober. Jag avslutade samtidigt förfallet kring kosten, där jag verkligen varit ur fas.

Efter vår cykelresa till Cypern under v.43 hade jag bestämt mig för att skärpa mig ytterligare kring kosten och minska på det onyttiga. I ett antal veckor skötte jag mig riktigt snyggt, men den senaste dryga veckan har jag fullkomligt havererat.

 

Därför har jag nu startat operation späkning.

Det första steget handlar om att jag inte ska äta något onyttigt på 4 veckor. Inget onödigt socker, inget onödigt fett och minimera de snabba kolhydraterna. Jag ska inte heller äta något efter 19.30 på kvällarna. Om jag tränar på kvällen görs dock ett undantag då jag får äta en del direkt efter träningen.

Ja, jag vet. Det är lättare att skriva än att göra.

Men för att sätta riktig press på mig själv ska jag nu i detalj skriva ut målen här i bloggen och också allt eftersom meddela hur det går. Det är nog min enda chans, då jag har en förkärlek för smarriga saker till kaffet, goda chips på helgen mm.

Som mest i mitt liv har jag vägt 94 kg, det kändes inte alls bra. De senaste åren då jag tränat riktigt bra har jag inte vägt över 87 under säsong och övriga året alltid under 90 kg. Inför säsongen 2012 var jag nere på ca 81 kg efter en viktutmaning med min bror. Under våren 2013 nådde jag 83 kg. Målet för säsongen 2014 är att jag ska ned till 79 kg, för att inte bli tyngre än 80 kg under säsongen 2014.

Egentligen vet jag att det är omöjligt. Jag har nämligen en trivselvikt på 87 kg och ytterligare en spärr vid 83 kg. Dvs det brukar vara i stort sett omöjligt att komma under 83 kg. Att jag sedan har otroligt svårt att över tid hålla mig ifrån alla godsaker är ytterligare en faktor som ställer till det.

För fem veckor sedan vägde jag 88 kg. Hela utmaningen handlar alltså om att minska 9 kg eller ca 10% i vikt.

Jag har på fyra veckor minskat i vikt med 3 kg, men under förra veckans förfall har jag åter gått upp 1 kg.

Vid mitt avstamp för operation späkning vilket innebar invägning igår måndag morgon den 25 november vägde jag 86.1 kg.

För att minska de 6,1 kg som återstår har jag lagt upp en tidsplan. Hur jag når målen får jag finslipa allt eftersom utifrån hur det går. Till att börja med får vi se hur planen fram till jul håller.

Men så här ser i alla fall tidsplanen/målen ut:

• Steg 1 - Från mitten av oktober till 24 november                            från 88 kg till 86,1
• Steg 2 - Från 25 november till 23 december                                    från 86,1 kg till 83 kg
• Steg 3 - Från 23 dec till Gran Canariaresan i slutet av januari         från 83 kg till 82 kg
• Steg 4 - Från februari till Malloraresan i 1-8 april                           från 82 kg till 80 kg
• Steg 5 - Från 1 april till tävlingsstart i mitten av maj                      från 80 kg till 79 kg

Jag vet att det blir svårt att klara 3 kg fram till jul, men därefter blir det ännu tuffare. Att gå under 83 kg är verkligen inte lätt.

Någon kanske tycker att nedgången från jul och framåt är långsam. Men jag har vägt in att den måste vara långsam för att inte äventyra träningseffekten och riskera att musklerna påverkas negativt.

Från och med denna vecka gäller alltså operation späkning. Mest för min del för att sätta press på mig kommer jag alltså kontinuerligt uppdatera hur det går.

Samtidigt med ovanstående ska jag äta i tillräcklig omfattning och så näringsriktigt att det går att köra på med en högkvalitativ träning. Det handlar om att hitta den svåra balansen att minska i vikt, och samtidigt bli starkare. En inte helt lätt kombination att lösa.

Viktigt att ha med sig är att viktminskning aldrig får ske till priset av avstannad eller utebliven utveckling av trycket i benen och syreupptagningen. Står dessa mot varandra, och jag känner att jag inte utvecklas som cyklist kan jag behöva ompröva min viktsatsning. Det är ju trots allt så att jag får vara hur lätt som helst - finns inte trycket i benen spelar det ingen roll.

I den bästa av världar har jag när säsongen startar minskat min vikt med 10% och genom träning ökat min cykelkapacitet med minst 10%. Då blir det åka av.

Men, det är en lång väg dit.

För övrigt bjöd måndagskvällen på uppvärmning och senare 40 minuters sweet-spot på ca 82% av maxpuls. Kändes det bra? Nej inget vidare. Fortsatt ej frisk, men ej sjuk. Nytt försök i kväll.

Jobbigare i verkligheten

På söndagskvällen tog jag en tur på Mallorca. Det blev en bit över 60 km och med en avslutning upp till klostret i Randa.

Jag körde på hela rundan i sweetspot-tempo och det kändes sådär. Det är underligt när man egentligen varken är sjuk eller frisk. Det är så det känns nu. Jag känner mig inte sjuk, men det går inte att träna på som vanligt.

Hur som helst blev det utifrån förutsättningarna ett bra pass med en snittpuls på 82%, under de 120 minuter som cykelturen varade.

I dag var faktiskt första gången som jag körde ett trainerpass utifrån en förinspelad filmad tur någonstans i världen. Jag har cyklat olika pass med "fingerade" gubbar där det tar emot uppför och släpper av utför osv, men som sagt aldrig "på riktigt" på en väg någonstans, denna gång på Mallorca.

Lite roligt också att jag kört exakt samma tur i verkligheten.

Det slår mig då också hur vikten på cyklisten spelar in. Eller inte spelar in. Genom att följa den watt jag tryckte under passet insåg jag både ett och annat. Exempelvis att om jag varit mycket lättare, ungefär som mjukvaruprogrammet är fingerat att man väger skulle min cykling se annorlunda ut.

Jag vet att jag  i den branta backen upp till Randa blev ganska så trött när jag var där i våras, jag vet hur min puls såg ut och jag vet också ungefär hur fort jag körde. Om jag i dag lade mig på samma fart, blev det inte många watt i benen och pulsen var också mycket lägre. Det vill säga det krävdes inte så många watt för att dra mig upp, utan jag kunde höja farten markant innan det tog emot. Tittar vi istället på slätdraget under turen kändes det mer rimligt utifrån hur det brukar vara när jag cyklar i verkliga livet. Då jag cyklat exakt denna tur tidigare kunde jag också konkret jämföra de första fem milen i dag med cyklingen på plats i våras. Då kan jag se att intensitet och puls är jämförbar. Det stärker min tes.

Med andra ord kompenserar ett sådant här program för vikten, dvs cyklistens vikt spelar inte in. Eller gör den det? För min del verkade det i alla fall inte så.

Jag fick idag också ett kvitto på att det verkligen skulle vara bra att minska michelingubbens omfång, tänk då hur jag skulle kunna klättra.

Vikten måste ned!

Operation späkning är nu på gång....

Målet är att bli en bättre cyklist utan att cykla. Om vikten minskar ökar ju antalet watt jag orkar trycka per kilo, vilket också gäller syreupptagningen per kilo. Om jag minskar i vikt blir jag alltså i bättre form utan att ha tränat!? Kan man säga så? Ja riktigt rätt känns det inte, men rent matematiskt bör det stämma.

Till dig som nu verkar undra om det snurrat om helt. Nej, jag tänker träna också, förhoppningsvis mer och med bättre kvalitet bara förkylningen ger med sig.

Det går dock inte att komma ifrån att det är tungt att vara tung. Att lägg vikt vid att minska vikten är viktigt. Att utveckla formen innebär också att man bör minska sin form. På en cykel är jag starkare ju lättare jag är så länge kroppens styrka är konstant eller ökar. För att älska mitt cyklande ännu mer, är vikt och form en mycket viktig faktor.

Målet är att utveckla min maximala syreupptagning, min förmåga att utveckla kraft i pedalerna och samtidigt bli lättare. En förbättring på alla dessa tre punkter borde göra mig till en mycket starkare och mer komplett cyklist.

Målet är alltså att vikten ska ned och formen upp. Men det är inte helt lätt att få båda kurvorna att samtidigt gå åt rätt håll.

Jag kan minska i vikt när jag inte tränar, men när jag tränar effektivt fungerar det inte. Mer träning borde leda till mer energiåtgång och minskad vikt och inte tvärtom, men så brukar det inte bli. Det är helt oförklarligt!? Ja, eller kanske inte. Kanske är det så att disciplinen i matintaget försämras, kanske äter jag lite mer än vad jag gör av med, ja inte vet jag.

Men nu ska i alla fall ett nytt försök inledas, så får vi se om jag lyckas bättre denna gång.

Michelingubbens avsked

För att bli snabb och rapp räcker det inte att satsa bara på ett område. Du måste täcka alla flanker. Du måste kunna trycka mycket watt och under den tid som insatsen kräver. Beroende på typ av insats måste du också vara mer eller mindre explosiv och uthållig. Att trycka mycket watt hjälper dock föga om du är en Michelingubbe.

Om vi exempelvis tänker oss 2 personer. Den ena väger 70 kg och den andre 90 kg. Om båda dessa personer klarar att trycka 300 watt i 20 minuter så innebär det att den lätte killen genererar ca 4,3 watt/kg medan den lite tyngre endast 3,3 watt/kg. Denna skillnad i watt har inte så stor betydelse i slätdrag, men ju brantare och längre backen blir desto större fördel för 70 snubben.

Hur mycket mer watt måste då den tunge klara för att de ska vara jämbördiga utifrån vikten? Jo närmare 90 watt extra eller ca 30%. Det är en extremt stor förbättring och tufft att uppnå. Ni som varit med vet att om du redan är i hyfsad form ökar du inte tröskelwatten med 30% hur som helst.

Om vi då tänker oss att 90 snubben minskar sin vikt med 10 kg samtidigt som denne försöker förbättra sitt wattal. Då måste förbättringen "bara" vara 15% för att uppnå samma watt per kilo som 70-snubben. En förbättring som är nog svår att uppnå.

Allt handlar alltså om att kunna trycka så mycket watt som möjligt och klara detta under den tid och med den variation som krävs utifrån "uppdraget". Det handlar också om att minimera motståndet på cykeln genom att bli mer aerodynamisk, lättare och många gånger smartare. Slutligen handlar det väldigt mycket om pannben och förmågan att verkligen ta ut det sista.

Hur ser det då ut för min del?
Uthållighet - Check
Pannben - Check
Syreupptagning - Hyfsad
Att trycka watt - På väg
Vikt - Liten bit på väg

Vad behöver jag då göra?
Öka watt och minska vikt. Jag arbetar redan med watt-delen, så nu  är det dags att fokusera på vikten.

Från Michelingubbe till bergsget? Ja, i alla fall en liten bit på väg.

Men som bäst blir det nog från Michelingubbe till bara gubbe. Snart är det dags för den vandringen. Återkommer.

 

Vikten ned - Formen upp: Ett mål nått! (del 5)

Ett av fyra delmål nådda! På väg mot de andra tre......

I går var det tänkt att jag skulle köra lite intervaller, men det sket sig. Vaden ville inte riktigt veta av något högre tempo och dessutom var jag låg på kolhydrater. Det blev därför bara ett 45 minuterspass utan större kvalité. Bara att ta nya tag.

Jag fortsätter att arbeta på att utveckla min maximala syreupptagning, min förmåga att utveckla kraft i pedalerna och samtidigt bli lättare. En förbättring på alla dessa tre punkter borde göra mig till en mycket starkare och mer komplett cyklist. Det gör också att möjligheten att nå mina uppsatta mål ökar. Mål som jag tidigare skrivit om i Mina mål - Träning och Tävling 2013.

I mina inlägg: Vikten ned - Formen upp: Del 1, Vikten ned - Formen upp: Del 2.Vikten ned - Formen upp: Del 3 och Vikten ned - Formen upp: Del 4 har jag haft fokus på fyra delmål för att nå huvudmålen.

a) Bli 4 kg lättare innan resan till Mallorca
b) Att nå tillräcklig fysisk form till den 13 april för att på ett bra sätt kunna hantera och tillgodogöra mig 10 dagars cykling på Mallorca.
c) Nå "matchvikt" under juni månad då cykelsäsongen drar i gång på allvar, dvs minus 7 kg.
d) Utveckla tillräcklig syreupptagning och kraft i pedalerna för att kunna nå mina huvudmål.

Träningen har sakta gått åt rätt håll och så länge vaden inte havererar finns gott hopp om att nå delmål B, trots att jag bara har två veckor på mig. Man kan säga att det är vaden emot.

Jag är även på god väg mot delmål C, men samtidigt vet jag att det inte blir lättare att bli lättare ju lättare man blir.

Det känns fortfarande som att det är en lång väg att vandra för att nå delmål D. Men jag fortsätter kämpa och nöta på.

Ett delmål är i alla fall uppnått: Att sväva på moln, eller åtminstone minska kroppshyddan med fyra kilo.


Nu gäller det att hålla i vikten och fortsätta att hålla mig från de fantastiska chipsen och de goda kakorna. I går kväll satt vi framför tv:n och Katten käkade chips och jag åt mixad frukt och bär. Jag var avundsjuk, men kände mig duktig.

Sedan ber jag om en vad som slutar att störa och spöka. Då kan jag se fram emot en riktigt trevlig Mallorcaresa med massor av givande cykling.

Körde på morgonen ett blixtpass, då tiden var mycket knapp. 25 min med 10 min i mitten av passet på stressad tröskel. Därefter resa till Bygdeå för att hälsa på Kattens syster med famij. Det blir en utedag med skoter och grillning. Därefter väntar en påskmiddag. Det blir nog trevligt.

Vikten ned - Formen upp: Del 4

En höst fylld av skador gjorde att formen sjönk och vikten nådde nya höjder. Så fick jag i december hyfsad ordning på träningen och vid avresa till Kanarieöarna i januari var formen normaliserad men inte bra.

På Gran Canaria fick jag till två riktigt bra träningsveckor med 30 timmar på cykeln, och allt var på rätt väg. Ja inte riktigt allt, vikten var fortfarande stabilt hög.

Planen var att efter hemkomsten från Gran Canaria skapa flyt i träningen och få riktigt bra förberedelser inför säsongen. Det tog dock bara två pass på trainern innan jag drog på mig min "dödsförkylning" som jag gnällt och klagat på under lång tid här på bloggen. En förkylning som visade sig skulle störa min träning under drygt fem veckor.

Efter två helt träningsfria veckor då jag varit helt ur fas, insåg jag att det skulle dröja länge innan det det skulle bli någon träning. Jag kände mig helt uppgiven och nedstämd över att jag bara kunnat träna fullt ut ca 20% av tiden de sista sex månaderna (skada och influensa), och nu skulle det bli mer vila. Det kändes inte rättvist!!

För att i alla fall göra något bestämde mig för att försöka komma ned på "matchvikt".

Det har nu gått fem veckor sedan jag började min vikt- och formutmaning. Du kan läsa mer kring detta i mina tre tidigare inlägg i ämnet; Vikten ned - Formen upp: Del 1, Vikten ned - Formen upp: Del 2.Vikten ned - Formen upp: Del 3

Målet är fortfarande att utveckla min maximala syreupptagning, min förmåga att utveckla kraft i pedalerna och samtidigt bli lättare. En förbättring på alla dessa tre punkter borde göra mig till en mycket starkare och mer komplett cyklist. Det gör också att möjligheten att nå mina uppsatta mål ökar. Mål som jag tidigare skrivit om i Mina mål - Träning och Tävling 2013.

Hur går det då?

Målet är ju att vikten ska ned och formen upp. Men det är inte helt lätt att få båda kurvorna att samtidigt gå åt rätt håll. I höstas gick vikten upp och formen ned, vilket ger sämsta möjliga utfall. Vid årsskiftet började formen gå upp men vikten gick fortfarande inte åt rätt håll. Under februari har formen åter gått ned. I samband med min viktutmaning började också vikten gå ned, vilket var ett steg i rätt riktning. Men fortfarande hade jag inte vid något tillfälle fått båda kurvorna att gå åt rätt håll.

Den sista veckan har jag haft mycket hög kvalité på min träning och veckan före var också okej. Det går alltså nu åt rätt håll inom detta område. Hur går det då med viktkurvan? Inte bra. I samband med bättre träning har helt plötsligt viktnedgången lyst med sin frånvaro. Hur kan det komma sig??

Det är inte första gången det händer. Jag kan minska i vikt när jag inte tränar, men när jag tränar effektivt fungerar det inte. Mer träning borde leda till mer energiåtgång och minskad vikt och inte tvärtom, men så har det inte blivit nu och inte heller många gånger tidigare. Det är helt oförklarligt!? Ja, eller kanske inte. Kanske är det så att disciplinen i matintaget försämrats, kanske äter jag lite mer än vad jag gör av med, ja inte vet jag. Men det är klart. Förra helgen var det god mat och födelsedagsfika. I tisdags frossades det i våfflor och lite annat smått och gott och det finns säkert också annat som jag inte just nu kan komma ihåg.

Jocke - Bror har dock lyckats bättre. Även han är med i viktutmaningen och han har inom kort nått sitt uppsatta mål: - 3 kg

Med andra ord - för egen del, tillbaks till viktfokuset. Jag ska ha nått minus 4 kg innan vi åker till Mallorca och för att nå optimal vikt krävs minus 7 kg innan sommaren. Vid mitt förra inlägg i frågan skrev jag att de fyra kg i stort sett var fixade, nu har jag helt plötslig en del jobb kvar att göra.

Dags att sätta igång.

Vikten ned - Formen upp; Del 3

Det är tungt att vara tung. Att lägg vikt vid att minska vikten är viktigt. Att utveckla formen innebär också att man bör minska sin form. På en cykel är jag starkare ju lättare jag är så länge kroppens styrka är konstant eller ökar. För älska mitt cyklande ännu mer, är vikt och form en mycket viktig faktor.

Det har nu snart gått fyra veckor sedan jag började min vikt- och formutmaning. Du kan läsa mer kring detta i mina två tidigare inlägg i ämnet; Vikten ned - Formen upp: Del 1, Vikten ned - Formen upp: Del 2.

Målet är att utveckla min maximala syreupptagning, min förmåga att utveckla kraft i pedalerna och samtidigt bli lättare. En förbättring på alla dessa tre punkter borde göra mig till en mycket starkare och mer komplett cyklist. Det gör också att möjligheten att nå mina uppsatta mål ökar. Mål som jag tidigare skrivit om i Mina mål - Träning och Tävling 2013.

På slutet har jag kommit upp i en acceptabel träningsmängd, men fortfarande ligger förkylningen och pyr vilket gör att jag inte har kunnat ha full kvalité på träningarna. Samtidigt försämrades utgångsläget ganska markant av fem veckors förkylning utan träning. Trots allt känns det som att den sista veckan lett till en viss formförbättring.

Vad gäller min karaktär och förmågan att klara av att äta mindre, men mycket nyttigare, och samtidigt undvika alla kakor, godis och chips är jag riktigt nöjd med mig själv. Här har jag varit riktigt framgångsrik. I vanliga fall brukar jag ha väldigt svårt att någon längre tid "sköta mig". Jag brukar alltid åka dit. Men inte denna gång. Åtminstone inte än så länge.

Tanken är att jag innan Mallorcaresan ska ha minskat min vikt med 4 kg. Jag har redan nu klarat av drygt 3 av dessa 4 kilo och det är fem veckor kvar. Det ser riktigt bra ut.

Totalt är målet att vara 7 kg lättare i början av juni i förhållande till vikten i mitten av februari. Möjligheterna att klara detta har helt klart ökat.

Jag planerar nu att fortsätta på viktlinjen och hoppas att karaktären håller i sig. Samtidigt kan jag förhoppningsvis inom kort höja kvaliteten på träningen. Då kanske formen kan vara riktigt hyfsad när jag och bror sitter på planet mot Alcudia - Mallorca!? Vore roligt att känna sig som en bergsget när jag trampar upp för bergen i Mallorca.

Vikten ned - Formen upp: Del 2

För två veckor sedan började min vikt- och formutmaning. Sedan dess har också bror (Jocke) hängt på. Som jag skrev i Vikten ned - Formen upp: del 1 så kan man enkelt beskriva det så att kraften i pedalerna i förhållande till vikten under en given tid, visar hur bra jag är som cyklist.

Kraften i pedalerna har inte utvecklats mycket på senare tid då det är först denna vecka jag börjat kunna träna ordentligt. Däremot har vikten minskat med 2 kg på två veckor. Då är det 2 kg kvar till Mallorcaresan i april och 5 kg innan sommarens utmaningar. En bra bit kvar, men helt klart en bra start.

Man kan också säga att jag blivit en bättre cyklist utan att cykla. Antal watt jag orkar trycka per kilo har ökat och syreupptagningen per kilo likaså. Alltså är jag i bättre form utan att ha tränat!?

Kan man säga så? Ja riktigt rätt känns det inte, men rent matematiskt bör det stämma. För att kunna hävda detta vill jag nog ändå först känna att själva träningen också ger resultat innan jag säger att formen utvecklats. Om jag sedan är lättare upp för backarna, så är inte det helt fel.

Hur det går för bror? Cykelformen utvecklas, det kan vi följa på Jockes blogg. Hur det är med vikten? Ingen aning. Här väntar jag på uppdatering.

Jag kommer den närmsta tiden fortsätta lägga stor vikt vid vikten. Genom att undvika chipsen och äta riktigt nyttigt och genomtänkt borde vikten fortsätta minska och förhoppningsvis i förlängningen leda till färre sjukdomar?!

Men störst vikt hoppas jag nu få ägna åt riktigt kvalitativ träning, och få uppleva kraftiga formförbättringar. Första steget är att jag vill känna mig lätt och stark när jag trampar uppför bergen i Mallorca. Ja, jag vet - det är en hög målsättning. Även om formen är god är det inte alltid helt lätt att känna sig stark när backen lutar i snitt 8-10% och den har gjort det den senaste halvtimmen/timmen. Men jag ska göra ett försök.

Vikten ned - Formen upp: Del 1

Ju mer kraft jag kan trycka i pedalerna i förhållande till min vikt under en given tid avgör till stor del hur bra cyklist jag är. Vad kan jag då göra åt detta? Det är bara att träna hårdare och äta mindre (åtminstone av det onyttiga).

Att träna hårdare har varit svårare än någonsin förr. Jag är van vid att vara skadefri och endast ha korta sjukdomsperioder, så kanske är det inte mer än rätt att jag drabbats det sista halvåret. Eller föresten, det är aldrig rätt med sjukdomar och skador. Men nu är det som det är. Jag har bara kunnat träna under i snitt 4 av 10 veckor sedan augusti.

Vad brukar jag göra istället för att träna - jo jobba hårdare på arbetet och äta mer. Och inte bara mer utan också onyttigare. Kakor och chips är gott. Ju mer desto bättre.

Jag har nu insett att det inte går att styra över träningen, jag har prövat det mesta men jag har nästan gett upp.

Matintaget går dock att styra - och då måste det gå ned. Det enda problemet är min bristfälliga karraktär. Nästa gång jag handlar skulle jag behöva köpa mer karraktär och mindre mat.

Jag har alltså bestämt mig för att lägga större vikt vid vikten. Genom att äta riktigt nyttigt och genomtänkt borde vikten minska och förhoppningsvis i förlängningen leda till färre sjukdomar?!

Jag börjar med att sätta målet - 4 kg till den 14 april då vi åker på träningsläger till Mallorca. Innan sommaren borde jag hamna på -7 kg för att ligga "rätt". Det blir inte lätt - men förhoppningsvis inte omöjligt.

Det finns matematiska uträkningar som visar hur många sekunder/minuter som man vinner på en given sträcka för varje kilo man minskar i vikt. Det går också att på olika sätt följa utvecklingen av sin fysiska form.

Kan detta innebära att om jag har ett specifikt mål på min prestation så kan jag äta och väga mer när jag tränar hårdare? Och då betyder det samtidigt att mindre träning måste innebära mindre mat och vikt!?

Jag hoppas verkligen att det börjar flyta på med träningen annars har jag bara två val - sänka mina prestationsmål för sommaren, alternativt kanske gå ned 25-30 kg. Och då är jag rädd för att det ändå inte blir mycket till prestation, och inte kommer det att se något vidare ut heller. Jag hoppas att valet inte kommer att stå mellan att kallas skelettmannen eller känna mig som en soffpotatis.

Nej vi börjar med - 4 kg och ser om jag kan hålla mig från det onyttiga. Det kommer inte att bli lätt.

Samtidigt hoppas vi att jag snart kan börja träna igen. I morgon är det tre veckor sedan mitt senaste träningspass......

Om min plan lyckas kan jag framöver åter känna att jag är fit och stark (på cykeln). Stark på riktigt blir jag aldrig.

Utmaningen startar NU.