Naken utan cykel!

Ingen träning i dag heller. Men nu något annat.

Naken utan cykel. Ja, tänk att det kan bli så. Sedan är det förstås frågan vad det innebär och om det nu blir bättre? Det är ju exempelvis inte optimalt med nakenhet när det är kallt, och det kan ju också vara lite genant i vissa lägen!?

Det finns många aspekter som tyder på att detta är positivt, men självklart kan det finnas brister att i grunden utelämna sig och dessutom prova att cykla utan cykel. Även om jag provar springa, lär jag inte hänga med utan mitt favoritsällskap.

Men förhoppningsvis har jag gjort jobbet, så jag inte får äta upp allt jag blottat på bloggen och att jag nu blivit av med både cykel och kläder!?

Vad jag pratar om? Är det inte självklart?

Okej - jag förklarar.

Jag har i min plan som jag lade upp i höstas inför 2016 års säsong både utelämnat mig själv när det gäller hur stark och hur snabb jag var då, hur det utvecklats och hur mina mål ser ut. Jag beskrev också under hösten att jag ville lämna Michelinstadiet. Det tuffa målet har varit att minska i vikt med 10% och öka i effekt (tryck i benen) med lika stora siffror.

Många är ni som varnat mig att en minskad vikt ger mindre tryck i benen. Det är också många som funderat kring mina strategier och mina val. Det är som alltid många som har åsikter när du outar något. Det är priset jag tar och får ta genom att jag öppnar upp mina tankar på bloggen. Samtidigt ska sägas att väldigt många också ger mig mycket stöd och kraft.

Igår skrev jag en del kring mitt ena mål - Effekten. Nu är jag inne på mitt andra mål där jag nått långt - och det är vikten.

Jag havererade helt under sommaren 2015 och vägde vid min näst sista tävling i augusti ca 89,5 kg. Så tung var det länge sedan jag var. Frustrationen var hög och jag bestämde mig för att skärpa till mig.

Sedan dess har jag merparten av dagarna skött mig snyggt vilket innebär att inte äta onyttiga saker, att minska portionerna och att vissa dagar inte äta något före lunch. Omständligare än så har jag alltså inte gjort det. Ingen särskild diet och inget som är absolut förbjudet.

Första två månaderna rullade ca 5 kg bort och sedan har jag fortsatt på denna linje och vid årsskiftet visade vågen 80 kg. Det innebar alltså minus 10% på fyra månader. Sedan dess har jag legat stabilt på den vikten, utan att fortsätta minska i vikt eller vända uppåt.

Minus cykel i sommar

Jag väger alltså nu ca 9,5 kg mindre än den första september. Det är ungefär lika mycket som cykelkläder, skor och hjälm tillsammans med cykel och vattenflaskor väger. Så med andra ord är det som att cykla naken utan cykel. Det borde då gå lite lättare?!

Så här ser jag ut i sommar förutom minus cykel, minus en del muskler och plus lite fett.

Jag är ingen lättviktare nu heller om jag tänker in att jag försöker vara cyklist. 187,5 cm lång och 80 kg, då finns det enligt vissa fortfarande mycket att jobba med. Så är det säkert, men i min ålder är det svårare och för mig personligen väldigt svårt.

Skulle jag behålla vikten fram till tävlingsssäsongen står jag på startlinjen lättare än någonsin, och då har det ändå gått ganska bra under tidigare säsonger då jag haft mer att bära på.

Nu finns det två stora utmaningar kvar. Den första är att jag inte nu när jag nått mitt mål, havererar och när säsongen börjar har jag åter blivit en michelin.

Den andra utmaningen är att samtidigt som vikten nu är lägre och har minskat i vikt trots det vara starkare när säsongen startar i slutet av april.

Det finns ju även ni som är övertygade om att min satsning på minskad vikt innebär att jag troligen kommer att vara svagare på cykeln när säsongen börjar. Jag själv vågar ännu inte säga hur det slutliga utfallet blir, även om det är som jag skrev i går en del som tyder på att även styrkan går åt rätt håll.

Behöver en cyklist välja är det dock viktigare att ha trycket i benen, särskilt om man som jag har bäst förutsättningar inom tempo. Därför är inte vikten viktigast även om den är viktig.

Jag kan i alla fall konstatera att jag under hösten kunnat träna på bra och på det sätt jag önskat. Jag fick fyra riktigt bra träningsmånader fram till i mitten av januari. Därefter har det gått lite sämre, men det har känns som det snart vänder uppåt igen. Det är klart att det då är extra surt med en dunderförkylning som troligen innebär 10-14 dagar utan riktig träning. Redan nu är jag inne på dag nio.

Men totalt sett har det gått bättre under denna försäsong, och kommer jag igång med träning allra senast i slutet av denna vecka och sedan får till flytet under resten av våren och sommaren hoppas jag på en riktigt rolig säsong.

Att det gått bättre med träningen denna försäsong beror såväl på att jag tränat annorlunda och inte har varit lika sliten, att jag ätit bättre än tidigare år och slutligen att jag haft tur och sluppit förkylningar och andra problem under en längre tid. Jag hoppas bara att turen nu inte vänt...

Nu på slutet finns det en del kända aspekter som hänger ihop med följdverkningar efter att Tova dog, som gör att träningen inte rullat på som önskat. Sedan som sagt en bonussjukdom.

Jag hoppas alltså att jag från slutet av veckan får träna på bra fram till säsongsstart, och då ska det förhoppningsvis vara möjligt att vara en både lättare och starkare cyklist när jag står på startlinjen 2016, i jämförelse med tidigare år. Men ännu vet jag inte om det blir så, det får framtiden utvisa.

Även om jag lyckas med att cykla naken utan cykel och med starkare ben är det inte säkert att resultaten blir bättre då det väldigt mycket som spelar in hur det går på tävlingarna. Förutsättningarna när jag startar är dock bättre.