Lite bättre kompis med tempohojen

Sonen och Katten har haft sportlov den här veckan. Men tyvärr har Melvin varit sjuk hela ledigheten. Riktigt tråkigt för honom.

Vi tycker riktigt synd om honom som varit liggandes hela veckan. Idag var det lite bättre, men ändå ingen vidare ork. Så istället för slalom hela veckan, blev det inget av det.

Nu är ju Katten världens bästa mamma, så i eftermiddag/kväll tog hon med sonen på bio och en film han verkligen velat se. I alla fall en liten tröst.

Själv tog jag sovmorgon i dag och sedan har jag arbetat. När jag arbetat klart för dagen hade Katten och Melvin redan åkt till Umeå och bion.

Jag gick till garaget och rullade benen lite. Först 35 minuter på tempohojen. Fortfarande utan att mata på ordentligt. Nej, det handlar om att kroppen ska vänja sig vid position och att jag ska få igång "rätt" muskler.

Såg på cykel på tv medan jag trampade på tempohojen och bestämde mig att i alla fall för att trycka på lite de sista minuterna av loppet på tv:n. Inte hårdare än 6 minuter på 330 watt, men kroppen kändes i alla fall bättre än tidigare dagar av invänjning på tempohojen. Då med lägre insats. Med andra ord ett litet steg i rätt riktning.

Efter 35 minuter på tempohojen hoppade jag över till racern och rullade 85 minuter i jämn intensitet på en snittpuls på 74%. Samtidigt tittade jag på lite skidskytte. Ben och kropp kändes helt okej, vilket det i och för sig borde, när det går så pass lugnt.

Planen har inte varit att mata på denna vecka, då det gick hårt förra veckan på Gran Canaria. Istället har fokus legat på att få ihop träningstid, låta kroppen ta till sig av den träning jag gjorde förra veckan och framför allt vänja muskler och leder för tempohojen och tempoposition. Det behövs helt klart när du inte legat i tempoställning på nästan ett halvår. Jag fortsätter på den här linjen resten av veckan innan vi åter ändrar inriktning.

Det här med tempoposition är inte lätt. Jag har kontinuerligt gjort små förändringar sedan 2015 som var min första temposäsong. Inför VM i höstas insåg jag att det behövdes ännu lite fler justeringar för att cykeln skulle gå igenom besiktningen. Jag har kvar de inställningarna och tycker det känns hyfsat okej. Som ni ser på bilden hade jag en avkortad temposadel på hojen, men det har jag inte längre.

Som alla andra tänkte jag att detta skulle vara framgångsrikt, men jag fick aldrig till tempopositionen med den här sadeln, så jag gick tillbaka till originalsadeln som ser mer ut som en "vanlig" racersadel. Så har jag rullat i 2,5 säsonger och det känns inte som att jag vågar göra några större förändringar inför kommande säsong.