Fart och watt

Nedanstående skrev jag under lördagen, men det blev ingen publicering. I stället har vi haft en ”katastrof” här i helgen. Inget internet på tre dagar försmäktar vi på denna ö. Jag är väl som de flesta – inget internet = tillvaron upp och nedvänd. Nu verkar jag ha återvänt till omvärlden, så här kommer lördagens inlägg.

 En sådan här dag kan man inte låta gå till spillo. Det går inte att veta hur många fler sådana här fantastiska dagar vi får i sommar. 20 grader i skuggan redan vid tiotiden. Otroligt.

 Igår körde jag ett ganska tufft pass på 9 mil och i morgon har jag och bror planerat en tur på ca 12 mil. Jag hade därför funderat på vilodag i dag. Istället blev det en ganska lång tur. Jag åkte från Vännäs via Selet till Vindeln och vände där och körde hem. Totalt 9 mil, men inte särskilt många höjdmeter, och dessutom med jämn distansintensitet. Med andra ord blev det i första hand en riktigt skön avslappnad runda där jag mötte väldigt många andra som också rastade cykeln.

 

Många brukar fråga mig – ”hur fort kör du”. Eller så berättar de hur bra cyklister de är genom att berätta ”Jag kan snitta ex 32 km/h.  Det känns inte riktigt som rätt ingång.

Att prata om snittfart är inte särskilt fruktbart om man inte har väldigt mycket mer information. Idag åkte jag exempelvis med snabbare snittfart än i går, men gårdagens pass var markant mycket tuffare. För att bedöma om ex 32 km/h är snabbt eller lugnt behöver vi bland annat veta hur vindarna har varit. Medvind, kantvind, medvind? Lite vind eller mycket vind? Har jag cyklat själv, eller tillsammans med någon? Har jag tagit många förningar eller mest legat bakom? Har jag/vi kört med jämn intensitet eller mer i formen av intervaller? Hur många höjdmeter har vi klättrat? Hur har backarna sett ut, korta, långa, branta, flacka? Hur lång var sträckan? Ja, helt klart skulle varje diskussion kring snittfart behöva kompletteras med väldigt mycket mer. Men även om vi lägger till allt detta, är snittfart ett väldigt trubbigt redskap för att bedöma intensiteten. Men ändå är det lite roligt att snacka fart. Framför allt är det skoj att svischa fram i hög fart.

Klart mycket bättre är att ta med sig förutsättningarna ovan, men fokusera mer på vilka pulszoner man befunnit sig i och hur länge. Dessutom har det betydelse hur mycket pulsen utifrån intensiteten varierat under passet. En snittpuls på 150 som legat jämt kräver mindre total ansträngning än om pulsen varit både en bra bit över respektive under 150, men snittet är detsamma. Jag arbetar med pulsen som hjälp i min träning och mitt träningsupplägg.

Jag här helt medveten om att för att få det riktigt skarpt så bör träningen utgå från watt och wattmätning. Dock är wattmätare så pass dyra att jag i nuläget får klara mig utan detta hjälpmedel.

Hur passet gick i dag? Det gick bra, naturen var vacker och det blev 2 timmar och 40 minuters cykling i ett behagligt tempo. Riktigt trevligt.

Efter cyklingen blev det födelsedagsfika i brors trädård för lillkusinen.

´