Rekordtimme!!

I lördags kände jag mig extra seg och gammal under cyklingen. När jag sedan under söndagen började få förkylningskänningar kände jag att det nog blir träningsuppehåll en tid. Under måndagen kände jag mig fortsatt seg under förmiddagen, men mot eftermiddagen började det kännas bättre och jag bestämde mig för ett träningsförsök.

Utifrån hur det känts de senaste dagarna insåg jag att det bara kunde bli en rullarunda. Jag trampade igång en uppvärmning och inser otroligt nog att benen känns riktigt skarpa. Ja, det är verkligen inte lätt att helt klura ut hur ens kropp fungerar.

Utifrån den positiva känslan ställde jag snabbt om och bestämde mig för att köra en stege från 300 watt och därefter höja intensiteten i fyra steg (växlade upp, men höll samma kadens) med 2 minuter på varje intensitet. Utifrån hur känslan var skulle jag bestämma fortsättningen på träningen.

Då det kändes bra bestämde jag mig för att fortsätta inriktningen - tuff träning.

Jag valde därför utan avbrott växla ned en växel och fortsätta på samma kadens i ytterligare 6 minuter. Det innebar att jag låg just under 400 watt och det började nu bli väldigt jobbigt. Det brann i benen och andningen var riktigt tung. Jag växlade ned till 360 watt och körde två minuter innan jag åter gick upp på 415 watt (två växlar upp) och körde där i fyra minuter. Efter detta kan jag sega att det var en trött gubbe som funderade på att lämna in för dagen.

Jag var helt enkelt riktigt stekt efter att ha legat på rött länge och väl. Jag började också må lite dåligt. Jag bestämde mig dock för att fortsätta kämpa ett tag till. Jag tog ingen paus utan växlade ned så jag hamnade på 300 watt. Efter att ha nött på ett tag började jag må bättre och mjölksyran började gå ur benen. Jag tog några minuter åt gången och till slut hade jag cyklat en hel tjuga.

Nu hade jag alltså kört 8 minuters uppvärmning, därefter en stege på 8 minuter, en riktigt tuff sexa, en tvåa med rimlig intensitet innan det blev ytterligare 4 riktigt tuffa minuter. På sexan, tvåan och fyran blev det en snittpuls på 92%. Efter detta alltså 20 minuter på 85% av maxpuls.

Jag började nu inse att det kanske skulle kunna gå att trycka en hel timme!? Även om jag var trött var jag inte längre helt död. Jag bestämde mig för att återskapa den känslan. Jag växlade därför upp rejält och tryckte järnet med målet att klara 2 minuter. Efter ca två minuter hände något som "aldrig" händer på cykel. Jag fick håll i sidan. Jag kände dock att jag hade lite kvar. Kanske en minut till!?

Efter drygt tre minuter kändes det som jag skulle spy, men kanske ett tag till!? Jag provade 30 sekunder åt gången och mot slutet visste jag knappt var jag var. När det gått 4.30 bestämde jag mig för att fem minuter fick räcka. Jag kämpade sista sekunderna och klarade hela intervallen med samma intensitet. I slutet låg jag på 96% av maxpuls och det var länge sedan jag kände mig så tärd.

Direkt ned på ca 300 watt igen utan vila. Jag kunde inte se, knappt andas och jag hade håll i sidan. Jag ändå på i drygt 3 minuter innan jag trampade lugnt de sista 2 minuterna innan timmen var nådd.

Jag var så trött vid avslut att jag var tvungen att sitta några minuter på cykeln innan jag orkade stiga av. Sedan stod jag några minuter framför fläkten och koncentrerade mig på att inte spy. Jag är glad att jag lyckades undvika detta.

Därefter blev det dusch, fika och en stund i soffan.

Att köra en hel timme med flera riktigt tuffa inslag utan att någon gång sänka intensiteten lägre än 300 watt var riktigt tufft. Tuffare än vad jag kan minnas att jag någonsin kört på trainer. Totalt blev det i snitt 101 i kadens, 333 i snittwatt och en puls på 85% av maxpuls, och då är uppvärmning och avslut inräknad. Räknas denna del bort hamnade snittpulsen på 90%.

Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin kört så hårt under en timme på trainer och det kändes riktigt skönt att kunna kräma ur detta. Det var helt klart en rekordtimme om vi tittar till upplevd trötthetskänsla, snittwatt och även andel av träningen i högsta och näst högsta pulszon. 20 minuter respektive 32 minuter.

Om jag kört uppvärmning innan timmen, och därmed tryckt på hårt direkt och dessutom haft en jämn instensitet hade jag kunnat krama ur mer watt under en timme, men ser man till att uppvärmningen var inräknad och att jag körde med ojämn intensitet, så fanns det inte så mycket mer att få ur kroppen.

Ett ytterligare bevis på hur tufft det var är pulsklockans beräkning av kaloriåtgång. Kör jag riktigt tufft brukar det bli 1000 kalorier på en timme. Ett distanspass hamnar på ca 800 kalorier. Nu  blev det 1100 kalorier.

Sedan kom fenomenet - hetsätning. När jag blir så här extremt trött och slut slukar jag allt som kommer i min väg. Det var inte svårt att äta bra mycket mer än vad jag gjort av med och på kortare tid......

Träningens essens:
Nöjd. Riktigt nöjd. Trött. Riktigt trött.