Mallorca - snö, is, kyla, krasch och skadade cyklar

En titt på dagens väderleksprognos innebar att jag tog på mig 4 lager på överkroppen och två på underkroppen. Dessutom mössa, tjocka handskar och extrakläder i ryggfickan. Nej, jag är inte i Norrland. Ja, jag är på Mallorca.

Vi rullade iväg, men direkt blev det stopp. Haveri, då Mats inte skruvat fast effektmätaren (vevarmen) ordentligt och när han ställde sig upp och tryckte lossnade den. Men inte på rätt sätt utan hamnade fel och gick sedan inte få bort. En bra stund senare var dock problemet löst.

Då hade dock merparten av oss insett att trots mycket kläder hade vi nog för lite. Dessutom började det regna. Vi bestämde oss för att åka tillbaka till hotellet som bara låg 2 minuter bort och åka igen om ca 25 minuter.

Upp på rummet och jag tog på ett lager till av kläder. Dessutom satte jag på dubbla skoöverdrag. Sedan ned igen.

Redan efter 4 minuters cykling blev det kaffepaus!

När vi gick ut igen hade det slutat regna och vi rullade iväg.

Planen för dagen var att ta oss upp i bergen via Sollerklättringen. Sedan Puig Major och vidare via Lljuc och tillbaka. Vädret var förstås en osäkerhetsfaktor, men vi bestämde oss för ett försök.

Vi han inte långt denna gång heller innan det blev lucka i gruppen. Det visade sig nu att Fredrik som igår haft problem med sin hyrcykel inte fått problemen lösta. När han ställde sig upp klarade inte framklingan trycket och det blev problem. Den var helt enkelt slut. Nytt besök efter dagens cykling.

Sedan hade även Anna problem och hon kunde bara använda lilla klingan fram. Själv hade jag fått en smäll på cykeln i transporten, så både idag och igår har jag inte kunnat använda högsta växeln på bakväxeln då den inte växlar över dit.

Snö på bergen i bakgrunden

Lägsta växeln har inte heller gått att använda då bakväxeln då tar i ekrarna. Jag har inte haft tid att försöka fixa det och rullar vidare med 9-delat bak helt enkelt.

Ja, till slut blev det lite snurr och vi nådde fram till Sollerklättringen. Det var inte särskilt varmt och i fjärran såg vi att det fallit snö på bergstopparna!

Ett stopp före backen.

Ja, vi rullade i alla fall iväg. Det gick medelintensivt och vi var en grupp med 5-6 cyklister som var först. När jag ställde mig upp i en serpentin och tryckte tyckte jag att bakhjulet släppte, men trodde jag inbillade  mig.

Vi rullade vidare och några serpentiner senare får jag en ännu större sladd och när jag löst det och tittar bakåt släpper det helt för Jonas och han går i backen. Krasch uppför alltså!!

Skada på arm, höft och knä. Ja, förutom på cykeln  då.

Jag känner efter och inser att det är glashalt. Inte trodde jag att vi skulle få uppleva is, snö och sådan kyla på Mallorca i mars månad. I fjol då jag till och med var två veckor tidigare på ön var det 10-15 grader varmare.

Då vi skulle väldigt mycket högre under dagen föreslog jag att vi skulle åka ned igen och välja en ny runda.  Alla tyckte det var en bra idé, även om Tjäder var lite besviken som var på väg mot en personlig rekordtid i klättringen. Men säkerheten går alltid först.

Väldigt lugnt utför och med sikte mot Bunyola och Orientklättringen som är ungefär lika lång och brant som Soller. Det visar sig nu att inte bara Jonas fått lite skador utan också hans helt nya cykel. Lite lackskador och en skadad bakväxel. Ja, då hade inte heller han så många växlar.

Trots det blev det personligt rekord för Jonas uppför klättringen. Denna klättring var bättre, men fortfarande lite halkigt.

Vi mötte några som matade på utför och senare får vi veta av de som låg längre bak att dessa cyklister inte kunnat ta en sväng och kraschat rakt in i en bil med skador som följd. Gick nog ändå hyfsat okej.

Utför och sedan en hel del plattåkning innan det blev lunch i Algaida. Vi provade först ute, men det var för kallt. Dagen bjöd på mellan 5 och 12 grader, med den mesta tiden med en temperatur på mellan 8 och 11 grader. Dessutom storm, så stillasittande ute blev kallt. Vi gick in. Trots all kyla har jag dock inte frusit så mycket idag, vilket var bra.

När solen gick i moln fick vi ge upp och gå in.

Efter en trevlig paus tog vi oss via Montiuri till Randa. Som en liten present för Helmersson som fyllde år och en bonus till Mats som undrade om det skulle bli några fler riktiga klättringar tog vi inte raka vägen tillbaka utan svängde vänster och klättrade upp till klostret. Det gav oss fem km till av klättring. Vi höll på att blåsa bort uppför, men det gick bra.

Nu började flera bli rejält slitna, men trots det fungerade riktigt bra de 30 km som var kvar innan vi var tillbaka vid hotellet.

Totalt kan jag räkna in 5.5 timmars cykling och nästan 15 mil. Stora delar gick ganska så långt i dag trots att jag låg i spets största delen av tiden. Men det blev också kvalitetsavsnitt och tiden gör också sitt.

Tillbaka på hotellet jobbade jag en bra stund, duschade och sedan middag. Bra mat, och särskilt efterrätterna får ett stort plus.

I morgon blir det om allt går som det är tänkt ännu längre och mer tid. Men då inte i bergen. Det var också planen innan resan, men i dag fick vi också lära oss att vi får skippa bergen tills det förhoppningsvis blir torrare och varmare.