Husbilen skakade och tempobanan för Nordiska är undersökt

I går kväll när vi skulle övernatta i Töcksfors som ligger på gränsen till Norge uppstod problem. Det stod på internet att det skulle finnas en rastplats där och väl i Töcksfors visades en skylt till ytterligare ett ställe med rastplats. Tyvärr visade det sig att såväl karta som verklighet var fel. Ingen rastplats, så vi fick söka upp en parkeringsficka. Det blev sådär. Varje gång ett större fordon körde förbi under natten så skakade hela husbilen. Lite skralt med sömn helt enkelt.

Belöningen blev att vi idag fick gå på köpcenter i Töcksfors. Det blev en hel del fynd för Melvin och några för Katten. Själv blev jag lottlös. Så kan det gå.

Efter en massa outlets och dessutom storhandling hade klockan hunnit bli vid 14.30 innan vi passerade gränsen. Någon timme senare var vi i Ås (3 mil söder om Oslo).

Vi tog husbilen och rullade tempobanan för helgens Nordiska Mästerskap. Verkligen intressant bana. I stort sett aldrig platt och några riktigt branta avsnitt. Bland annat en klättring på 9% och på ett annat ställe ett kortare avsnitt på över 16%, och detta i ett avsnitt med klättring både före och efter.

I stort sett aldrig rakt. Det var otaliga svängar åt alla möjliga håll. Sedan var vägen mycket smal. Det var en utmaning att köra med husbilen och få möten. vid ett tillfälle fick vi backa in på en annan väg för att lösa det hela.

30 km cykling med många utmaningar och det lär aldrig hinna bli tråkigt i alla fall.

Efter att ha rullat banan tog vi riktning mot resans första camping. När jag sökt efter campingar har jag insett att det finns väldigt många campingar i Norge som verkar vara sådär. Denna camping - Vestby Hyttepark, 10 km från Ås var inget undantag. När vi kom dit visade det sig att de inte visste om de hade lediga platser och inte heller vart. Vi fick söka själv. Vi hittade en plats och för att få el skulle man dra strömmen från en närliggande stuga. Senare visade det sig att det inte fanns någon servicebyggnad med kök. Det fanns inte heller någonstans att diska, mer än en liten vask utan varmvatten. Ja, vill du duscha kostar det 25 kronor för 6 minuter utöver själva campingavgiften.

Vi valde trots alla tokigheter att välja att se det positiva. Vi blir kvar här två nätter.

Efter incheckning cyklade jag de 10 km till starten för tempot. Sedan drog jag av hela tempobanan med tempohojen. Jag bestämde mig för att trycka medelhårt hela vägen utan stopp. Allt för att få en bra känsla av banans utmaningar, men samtidigt ha mycket sparat.

Jag höll ungefär samma tryck hela vägen och det kändes helt okej i dag i kroppen efter gårdagens bedrövliga cykling.

Hur var då bansträckningen? Ja, den var rolig. Det hände något hela tiden och du behövde vara på helspänn för att vara beredd i alla svängar och alla höjdförändringar. Tittar men på kartan så verkar det ganska rakt. Det kan jag säga, att det var det inte.

För egen del är det förstås sådär när det bitvis är så brant att jag behöver gå på lilla klingan fram. Då vet jag att min kroppsvikt är till min nackdel. Några svängar var jag också på gränsen att kunna ligga kvar i fartställning, och där behöver jag kolla igen om det är möjligt. Det kommer att bli en riktigt tuff utmaning och för att jag skulle ha största möjliga chans att lyckas skulle det vara få svängar och få höjdmeter. 437 höjdmeter på en 30 km lång sträcka är ganska så mycket. Men jag lovar att jag ska göra vad jag kan på en bansträckning som har det mesta.

Det blev ca 30 km med en snittfart på ca 39 km/h, 78% av maxpuls och 272 watt. Känslan i kroppen var ganska bra även om jag hoppas på piggare ben till helgen.

Totalt blev det 50 km med transporten till och från campingen. Tillbaka och duscha och sedan middag vid 8 på kvällen.

Därefter blev det lite kortspel (chicago) och snart är det sovdags.

I morgon ska vi cykla alla tre. Det lär nog bli en tur runt både tempobanan och linjebanan.