Nationaldagstempot - RR, och rundtur i norr.

Denna vecka tar vi långhelg och är med husbilen i Norrbotten.

Vi åkte upp i onsdags efter arbetet och det rullade på fint de ca 30 milen till Vistträsk i närheten av Älvsbyn. Där stannade vi för natten, med sjöutsikt.

Morgonen efter åkte vi några kilometer och parkerade husbilen. Sedan var det dags för mig att värma upp med tempohojen, medan Katten cyklade racer och bekantade sig med omgivningarna.

Katten lyckades fixa en läcker målgångsbild med en av många motorcyklister i förgrunden

Några timmar senare var det dags för Nationaldagstempot. Ett lopp arrangerat av Nybyns CK och ett bra tillfälle att kolla hur jag ligger till i min träningsplanering.

Operation skoöverdrag, på

20 km på en relativt platt bana (endast ca 70 höjdmeter) med vändning efter halva vägen. Solen sken och det var varmt redan 10.45 då det var start. Allt var toppen förutom en otrolig mängd mygg.

Jag har haft en otroligt bra utveckling sedan jag kunnat börja träna efter min allvarliga skada. Det fattas dock fortfarande ca 10% effekt för att ha samma kapacitet som innan skadan. Mitt mål är att i alla fall kapa det till 5% de närmsta två månaderna.

20 tuffa kilometer väntar

Även om jag visste att det saknades kraft rullade jag i väg med en intensitet som motsvarade kraften jag brukade starta med i fjol. Väl hårt alltså. Men det kändes ändå ganska så bra till en början. Bättre än mina två tävlingar i år i alla fall.

Hastigheten var där jag ville ha den och det flöt på bra. Men ganska snart insåg jag att pulsen höjdes väl snabbt, så redan efter ca 6,5 km och 8 minuters cykling med ett snitt på ca 46 km/h insåg jag att jag var tvungen att släppa av lite. Redan över 95% av maxpuls.

Det fortsatte ändå riktigt hyggligt till vändning där jag hade hämtat in större delen av försprånget till cyklisten som startat minuten före mig. Ett bra riktmärke, då han är snabb.

Ungefär 3 kilometer efter vändning lyckades jag hålla trycket innan det blev haveri. Nu var pulsen allt för hög och kraften var inte stor. Nu väntade fem dåliga kilometer. Känslan var inte god, precis.

Med två kilometer till mål bestämde jag mig för att skärpa till mig och uppbådade lite mer krafter. Till slut gick jag ikapp cyklisten som startat före mig och innan hade jag rullat förbi ytterligare två stycken. Fullt tryck sista kilometern mot mål. Men med några hundra meter kvar fick jag släppa av lite. I efterhand förklaras det av att jag då hade 180 i puls, vilket är lika med min maxpuls.

Just före mål mötte jag en hel mängd motorcyklar (ca 100 st). Fascinerande!

Så i mål, och rejält trött och slut i värmen.

Som tidigare i år i tempo har jag gått ut för hårt utifrån min kapacitet, men i alla fall kämpat hela vägen in. I fjol hade jag nog kört banan med ett snitt på ca 46 km/h. Det klarade jag alltså i ca en tredjedel av banan, och sedan gick det lite över 44 km/h. Det landade då på just under 45 km/h i snitt för hela banan. I alla fall en förbättring mot tidigare lopp. Både när det gäller hastighet och snitteffekt. Detta låg ca 7% lägre än i fjol när det gällde effekt, vilket är 3% bättre än tidigare. Så en bit åt rätt håll. Kan i alla fall inte mer just nu.

Jag slog också ett personligt rekord, som inte är något att slå. Dvs högsta snittpuls under 20 minuter. Den landade på 173 slag, eller ca 96% av maxpuls. Snittpuls för de 26.53 som loppet tog blev 171, eller ca 95% av maxpuls. Jag är i alla fall bra på att köra mig trött.

Ett trevligt lopp och många trevliga cyklister att prata med före och efter. Snabbast för dagen, men det var inte det som var fokus på denna typ av arrangemang. Här handlade det om att att jag peppar mig att köra hårdare när man cyklar med andra och jag behöver fler riktigt tuffa körningar med tempohojen, Så detta var perfekt.

Efter loppet tog jag och Katten en cykeltur och njöt av finvädret. Katten var på bettet och matade på bra både när hon cyklat själv och nu när vi rullade tillsammans.

När cyklingen var klar rullade vi vidare med husbilen till Luleå camping där vi fick en bra nationaldagskväll.

I dag ägnade vi förmiddagen åt att ta det lugnt och mysa på.

Sedan blev det en gemensam cykelrunda till Boden och tillbaka. Riktigt trevliga 75 km i det fantastiska vädret. Kanske lite väl blåsigt bitvis, men det tar jag gärna när solen skiner, jag har perfekt sällskap och värmen är hög.

I morgon väntar en riktigt speciell dag här i Luleå. Sedan blir vi kvar till söndag eftermiddag innan vi tar husbilen hem till Vännäs.