SM GULD!

ROADTRIP 2021 – DEL 4: SM I PARTEMPO

Du hittar del 1-3 om du tittar på mina senaste inlägg på bloggen. 

Efter en vecka i Kil med kombinerad semester och Nordiska mästerskapen i tempo och linje rullade vi vidare mot Jönköping och Lekeryd. Där väntade SM i tempo.

Jag har länge varit intresserad av att köra pertempo på SM men har inte hittat någon klubbkamrat till det. Så några veckor innan SM tog Martin Sundgren kontakt med mig och hörde om jag var intresserad av att cykla med honom. Vi tog några träningspass tillsammans och bestämde oss för att köra ihop. Han brukar cykla för Gimonäs CK, så han fick byta klubb för att det skulle vara möjligt. Inte nog med att jag nu fick köra partempo så räddade han mig när vi var på plats i Lekeryd genom att han hade ett reservdäck när mitt med kort varsel blivit förstört.

Redan innan start var Martin offensiv i sitt uttryck, medan jag var lite mer avvaktande.

Inför lagtempot lade vi upp en taktik som skulle gynna våra styrkor och som vi trodde skulle ge den absolut bästa sluttiden. 

Innan loppet hade jag som bäst hoppats på topp fem då motståndet var hårt och Martin är ganska så ny på tempo. Men oavsett var vi överens om att ge allt och se hur långt det skulle räcka.

Så var vi iväg och direkt in i en klättring. Jag låg först och satte upp en intensitet jag tänkte skulle vara hård, men inte för hård. 

Så var vi iväg

Väl uppe tog Martin en förning innan jag låg i spets på de smala partierna från kilometer 2 till ca 9. Jag matade på rejält då jag visste att det skulle bli lite återhämtning ute på den stora vägen. Där tog Martin ett antal förningar vilket gjorde att jag snabbt återhämtade mig. Varvet avslutades med en rejäl utförslöpa. Jag tog början och Martin gick sedan om då han både har större utväxling och är större vilket gynnar farten utför. Martin fortsatte över mål och sedan var det min tur igen att inleda varv 2 i backen.

In för varvning

Jag såg på min cykeldator att hastigheten varv 1 hade varit bra, vilket gav mersmak. 

Vi fortsatte samma taktik varv två, och genom att jag fick avlastning av Martin efter första backen och några gånger på den platta delen kunde jag ligga hårdare i spets än vad jag gör när jag kör individuellt tempo. När Martin var i spets körde han mycket bra, och framför allt var jag imponerad av att jag kunde köra hur jag ville i spets, och han tappade aldrig mitt hjul. Endas stället jag höll igen lite var i de två tuffare klättringarna. Så det rullade verkligen på bra. 

Väl i mål såg jag att tiden var riktigt bra. Nu började jag verkligen hoppas på en framgång. Kanske tvåa eller trea var möjligt? Jag följde så de starka par som var kvar genom att finnas i målområdet och lyssna på speakern. När alla gått i mål fick vi fira. 

SM-Guld. Riktigt skoj! En toppeninsats av oss båda med ett storartat resultat.

Våra största supportar var på plats och utan det stöd som jag får av familjen hade jag förstås aldrig kunnat få de framgångar jag haft.  

Martin med fru och barn och Katten och Melvin