Mallorca 2013 - dag 10: To Wrap up

Träningsläger nummer två för i år är över. Det blev 9 givande cykeldagar på Mallorca med boende i Alcudia.

Under dessa nio dagar har jag klättrat upp för Mount Everest (alla fall bildligt) och dessutom ytterligare ca 1200 meter. Med andra ord drygt 10 000 meters klättring. Tur att jag åkte utför då och då, i annat fall hade luften blivit väldigt tunn.

Jag har cyklat motsvarande från Vännäs till Helsingborg eller från Malmö till Wien. Ja, mellan dessa orter är det ungefär 108 mil som jag fick ihop under resan.

I snitt har jag cyklat 12 mil och klättrat nästan 1150 meter per dag. Som längst cyklade jag 17 mil och som mest klättrade jag 2560 på en och samma dag.

Jag har cyklat 38 timmar och 40 minuter under Mallorcatrippen vilket ger 4 timmar och 18 minuter effektiv tid per dag. Det blev nio träningsdagar i rad.

Fika dag två på vår tur runt ön. En mer seriös än den andre?

Nu till några korta reflektioner:

Hotellet i Alcudia

• Rummet – Bra, dock mycket litet. Det rymdes knappt mer än våra sängar.
• Maten – Överlag helt okej, dock lite ojämn. Jag saknade också pannkakorna till frukost.
• Cykelförvaring – Mycket bra och kvalitativt.
• Övrigt på hotellet – Mycket fint läge alldeles vid vattnet. Allmänt fräscht.
• Gäster – På hotellet bodde kanotister, cyklister och äldre långliggare.

Hotellet i Magaluf (endast en natt)

• Rummet – Fint och stort
• Sängarna – Mjuk madrass och stenhård under. Som en tunn filt på betong. Med andra ord – klart underkänt eller med andra ord – kasst.
• Gäster - Festprissar, fler festprissar och två andra - jag och bror.

Cyklarna

• Uthyrare – Max Hürzeller
• Service och bemötande – Mycket bra, dock var det lite språkförbistringar då de helst ville prata tyska. Det ville inte jag.
• Säkerhet och kontroll - Ingen. De kollade inte våra pass vid uthyrning, de kollade inte cyklarna när vi lämnade tillbaka dem.
• Cyklarnas kvalitet – Nästan nya cyklar med en tillräcklig kvalité. Tyngre och mindre racekänsla än i min cykel, men det fungerade bra. Dock levde cykeln om en del vid lätta växlar. Brors cykel var tyst till en början, mot slutet av vistelsen lät den som ett tröskverk – men den fungerade bra.

Cykelrundor

• Mat och fika – Gott, mycket och ofta.
• Ön runt – En trevlig och bra runda, med mycket fint väder och varierande vidder.
• Cap de Fermentor – En otroligt vacker och givande runda. Ett ställe som alla bör besöka som befinner sig på Mallorca.
• Sa Calobra – En spektakulär väg fram till havet. Nästan en mil uppför med en snittlutning på 7% och mängder av serpentinsvängar imponerar. Ytterligare ett måsteställe för alla besökare på ön.
• Randa – Ett fint kloster på en hög höjd.

Kroppen

• Träningsmängden – Ser vi till vilopuls och allmän känsla var träningsmängd och intensitet väl avvägd.
• Knäna – Min gamla krigsskada började ge sig tillkänna efter ca 5 dagar. Den gick dock att kontrollera, men mot slutet var knäna lite överansträngda.
• Rumpan – Fick lite ont efter några dagar, men det höll sig på en rimlig nivå.
• Vaden – Inga känningar alls dag 1 och fram till sista milen dag 2. Då hade jag ingen kinesiotape och inga stödstrumpor. Dag 3-9 krävdes kinesiotape, stödstrumpor, massage, liniment och en del voltaren för att hålla vaden i styr. Men problemen hölls inom rimliga gränser.
• Förkylningen – Levde och frodades dagarna innan resan och två dagar in. Därefter blev den mer och mer diffus. Jag brottade alltså ned den med diverse medikamenter. Nu får vi se hur det går när jag kommit hem.
• Formen? – Det kändes klart bättre på Mallorca än vad jag trott, om vi tittar på de förberedelser som jag haft möjlighet att genomföra. Nu hoppas jag på superkompensation och därefter fortsatt träning för att hinna i fatt toppformen.

Allmänt

• Vädret – Riktigt fint första 4 dagarna, därefter sämre och sämre. Dock blev det aldrig riktigt dåligt om vi bortser från ganska mycket vind och några regnstänk.
• Sällskapet – Som vanligt trevligt och givande. Enda problemet? Jag tror han har nomofobi.Men det är okej det också.
• Stilpolisen – Jag var nog jagad från och med dag 3. Det var då jag fick problem med vaden och därefter var tvungen att ha stödstrumpa. Det är som ni vet ”förbjudet” i cykelkretsar – men jag hade inget val. I och för sig var dag 2 och 3 inte heller riktigt bra då både jag och bror åkte runt med ryggsäckar (packningen vi behövde vid övernattningen i Magaluf).