Istället för intensiva intervaller i mitten av veckan och en intensiv träning i dag blev det i stället till att vistas på intensiven. Tova har haft kramper sedan i tisdags och sedan i torsdags är hon på intensiven.
 |
Det blev alltså ingen cykling i veckan och visst är jag besviken för detta, nu då formen varit så bra. Men när jag nu sitter timme efter timme inne på intensivvårdsavdelningen så är cykling och arbete ganska så oviktigt. Det börjar bli riktigt tufft, men det är ju inget mot hur tufft detär för vår fantastiska lilla Tova.
Det kan konstateras att intensiven är jobbigare än både intervaller och hårda cykeltävlingar. Dessutom utvecklas kondition och form åt fel håll.
Men för en gångs skull är formen för egen del inte det viktigaste, utan nu sitter jag bara och önskar att Tova snart ska få må bättre och att vi kan komma hem som en hel familj.
Jag hoppas att nästa inlägg kan bli av det mer positivaslaget.
 |
| Tova hos mormor, flankerad av storkusinerna |
Jag och far lider med er och hoppas och hoppas att hon snart ska bli så bra att hon får komma hem
SvaraRaderakramar!
SvaraRaderaBörjade kika på din blogg av en ren tillfällighet eftersom jag själv söker lite tips inför min andra start i cykelvasan. Har själv tre barn och försöker få ihop cykling och löpning så här på ålderns höst. Inte helt lätt men så läser jag att du sitter på intensiven med Tova och vilka utmaningar ni verkar ha inom familjen. Hoppas att allt löser sig för er! Nu ska jag gå och torka tårarna.
SvaraRaderaHälsningar Anders Start nr 3530 cykelvasan
Hej Anders
RaderaTack för fina ord. För min del havererade cykeln efter 70 km. Jag såg att det gick mycket bra för din del.