Längdrekord på cykel

Jag gillar att utmana mig själv och prova nya saker. När vi bestämde oss för en semstertripp till Östersund fick jag därför nästan genast tanken att en långcykling i samband med detta kunde vara på sin plats.

Jag pratade med Katten om att det skulle vara roligt att cykla mot Östersund och att hon tog husvagnen och startade senare på dagen. När hon och Melle hann i kapp mig skulle cykelturen vara slut. Katten gillar inte att köra husvagn, men då jag hjälpte till med förberedelserna och förklarade att det var vägar som inte var så trafikerade och att hon inte skulle behöva backa accepterade hon. Katten är både duktig och snäll.

På söndagen var jag som beskrivits tidigare med på Krafttrampen i Skellefteå, vilken inte bara var framgångsrik utan också mycket uttröttande. Att då göra en långcykling redan på morgonen efteråt kan vara tufft. Jag tyckte det skulle bli intressant att se hur kroppen svarade på detta.

Jag hade dock bestämt mig att måndagens långcykling skulle gå med en lägre distansintensitet, vilket skulle öka förutsättningarna för en lyckad dag och för att detta inte skulle slita för mycket på kroppen. Det innebar att jag i stort sett hela dagen låg på ca 69-71% av maxpuls.

Klockan ringde redan 05.00 på måndag morgon, och då vi inte kommit i säng förrän efter tolv kvällen innan blev det bara drygt 4 timmars sömn inför dagens utmaning. Jag kastade i mig lite frukost och packade energi och kläder jag kunde behöva. Vid sextiden gav jag mig av.

Snabbt visade det sig att det inte skulle gå fort under dagen. Jag hade nämligen motvind och kantvind mot mest hela tiden. Dessutom är det mycket stigningar de första 70 km, vilket gjorde att starten blev extra långsam. Efter 185 km kom jag fram till Dorotea där man ska svänga vänster på vägen mot Östersund. I samband med att jag svängde vänster förbättrades också vindförhållandena. Med andra ord började rundan med 185 km cykling i mer eller mindre motvind. Men å andra sidan blev det en hel del medvind därefter.

I och med att jag haft så pass mycket motvind och bestämt mig för att inte ligga på högre intensitet än 70% av maxpuls låg jag en bit under min förutbestämda fart på 30 km/h. När vinden blev bättre kunde jag också öka farten.

Jag hade cyklat på utan stopp fram till Åsele efter 130 km. Där stannade jag för att fylla på vätska. I Dorotea hade jag planerat för lunch. När jag kom dit bestämde jag mig i stället för att bara handla lite bananer, nötter och mer vätska. Jag hade också kvar lite av mina hemlagade energikakor jag hade med mig. Anledningen till att jag inte ville stanna var att jag hade en teori om att hinna 300 km innan Katten skulle komma ikapp. Nu låg jag som nämnt ovan dåligt till då snittfarten varit för låg.

Jag cyklade vidare via Hoting och började närma mig Strömsund. Jag började då också inse att det nog inte skulle bli några 300 km. Jag började nämligen ha näringsbrist och insåg att jag skulle bli tvungen att stanna för att köpa mat. Det blev en hamburgare.

Jag hörde av mig till Katten för att se var de var och insåg då att de 42 km som saknades kanske skulle vara möjliga. Jag gjorde därför ett undantag från planen jag hade om att ligga med låg puls och tryckte på lite mer med en gedigen hamburgare och pommes skvalpandes i magen.

Trots att det var väldigt mycket uppför denna sista bit snittade jag ca 32 km/h de sista 42 km. När Katten körde förbi visade cykeldatorn 297 km. Katten hittade en parkeringsficka en km längre fram. Jag fortsatte en liten bit så den totala sträckan skulle blir 300 km innan jag vände tillbaka till husvagnen. Vilken tajming det blev!

Jag pustade ut, bytte om och vi åt middag. Det kändes ganska bra i kroppen förutom utnötningssmärta i knäna. Jag ska också erkänna att rumpan smärtat till och från de sista 150 km. I dag tisdag känns dock både knän och rumpa ganska så bra.

Det hade också känts mycket kontrollerat hela rundan förutom att jag blev väldigt hungrig innan Strömsund. Jag hetsdrack också en liter Proviva i Dorotea som ledde till 30 minuters magsmärtor. Men i övrigt fungerade allt bra under dagen.

Någon gång ska Kessiakoff ha sagt att ett träningspass kan inte vara ett distanspass om det inte varar fem timmar. Det betyder att jag enligt Kessiakoff nästan aldrig tränar distans. I dag blev det dock med samma mått mätt två distanspass på samma dag.

Totalt sett blev det alltså en bra dag som började på ca 9 grader och slutade kring 19 grader. Det var lite väl blåsigt, men i gengäld sol hela dagen. Jag fick en snittpuls på 69% och en snittkadens på 80. Totalt blev det drygt 1800 höjdmeter och en total sträcka på 300 km. Sträckan avverkades på just över 30 km/h i snitt vilket får anses bra då det var så pass långt, med så pass dålig vind och att jag höll ned intensiteten. Det blev alltså ett LLL-pass. Långt, lugnt och länge.

Jag har tidigare cyklat 300 km, men aldrig på egen hand. Nu vet jag att jag hanterar detta ganska så bra.

I dag har vi haft en bra dag på Östersunds camping. Vi har tittat på trav och i övrigt tagit det lugnt. Katten åkte just ut på en cykelrunda medan jag vilar idag. För övrigt tänker jag vila även i morgon för att träna torsdag och åter vila fredag. På lördag är tanken att delta i Storsjön runt, ett lopp på 200 km.

För övrigt var det väldigt fint under vägen, och nu är det väldigt dålig anslutning. Det gör att bilderna från turen kommer senare.