Efter 45 dagars frånvaro från bloggen är jag nu tillbaka, och förhoppningsvis för att stanna.
Sedan Tova lämnade oss har kraften och motivationen för det mesta varit låg. Jag har allt eftersom försökt att arbeta allt mer och sökt glädjen i arbetet. Jag har rullat lite på cykeln, men utan några särskilda träningsmål. Cyklingen är dock fortfarande rolig. Många tillfällen har jag haft nog med att bara vara.
Då orken hittills varit så låg har det mesta nedprioriterats. Vissa saker har jag gjort mindre av eller med sämre kvalitet medan annat helt fått stå tillbaka.
En av dessa saker har varit min blogg. Jag har helt enkelt inte orkat skriva och inte känt någon motivation. När jag dessutom inte har tränat utan som bäst rullat lite har det inte varit mycket att skriva hem om inom detta område.
Att varje dag skriva om Tova och hur jag mått och mår har inte heller motiverat mig, och jag tror inte heller att någon vill läsa om och om igen om någon som saknar, sörjer och inte mår bra.
Det känns hur som helst väldigt mystiskt, svårförståeligt och underligt att det vissa dagar inte finns någon kraft alls och att jag andra dagar helt plötsligt från att varit pigg och stark går in i väggen. Så en dag känns det bra hela dagen, men även då är det inte som det brukar vara. Jag är ju van att nästan ha obegränsat med energi och orka nästan hur mycket och hur länge som helst.
Jag tänker trots allt framåt. Jag försöker se ett ljus i horisonten och jag behöver något att hålla fast i. Mitt mående går upp och ner, men vi kämpar på. Vad har vi för val?
Hur ska man må och vad ska man orka? När är man stark, när är man pigg och när är orken tillbaka?
Jag har ingen aning.....
Nu har jag i alla fall en tanke om att jag från i dag den första oktober ska trampa igång bloggen igen. Jag hoppas också att det innebär att jag kommer att orka och vilja trampa igång cyklingen inför nästa säsong. Jag brukar tänka att försäsongen börjar i oktober, så nu tänker jag att det blir så denna gång också.
Förhoppningsvis orkar och vill jag skriva om cyklingen och livet både nu och framöver.
Hoppas du vill läsa.....
På återseende.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
-
-
The last of the famous international bloggers2 dagar sedan
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-
Åh så skönt att läsa jag har saknat dina ord Tomas.
SvaraRaderaKämpa på cykelbroder!
Tack Mazze. Roligt att höra att du saknat mig....
RaderaJag har inte ens haft kraften att läsa cykelbloggar, så jag har missat mycket intressant. Nu tänker jag dock börja följa dig i hasorna igen. Hur går det med läkningen av skadorna?
Jag hoppas på friskskrivning den 17:e oktober, meen det beror på röntgen. Ortopeden sa att det kan bli en reoperation där de måste ta ben från höften och göra bencement som de sedan sätter fast nyckelbenet med. Jag har väl krossat det en gång för mycket, det fanns tydligen inte mycket kvar av det så det är osäkert om det finns ben nog att läka ihop med.
RaderaTräningsmässigt bättre än någonsin jag kan ju sitta på trainerhojen tack vare tempobågens pads så inte höger arm och nyckelben påverkas alls...
Roligt att det fungerar med träningen. Tråkigt att det tar tid med läkningen och att du kanske måste operera. Rent allmänt verkar det mindre bra att krossa nyckelbenen allt för ofta.
Raderaskönt att du är tillbaka Tomas! Det är både tragisk och synd det som har hänt och jag kan inte ens tänka hur det kan ibland vara för dig och alla i närheten men ni har ju ett liv framför er som du idag kan har chansen att bestämma hur det ska vara och hur det ska levas. Kämpa på Tomas ! Ett litet tips kring din träning skulle jag vilja ge dig, om jag får, och det är att ta det extra försiktigt och periodisera säsongen noggrant. Mår man inte toppen så kan det visa sig på dina kroppsdelar i form av skador. Lyssna på din kropp och framförallt sköt om dig! Kul med comeback till bloggen :-)
SvaraRaderaTack. Förståndiga tankar rent allmänt och du har nog helt rätt när det gäller träningen. Jag har också hört att måendet kan slå på det fysiska och att man då är mer sårbar för skador och annat. Sedan är det inte helt lätt att hela tiden ha det med sig och verkligen göra förståndiga val. Jag ska dock försöka.
RaderaGott att läsa att du är tillbaka, följer i ur och skur. Ta hand om dig och familjen, är övertygad om att formen kommer komma tids nog också, det är långt till säsongen 2015...
SvaraRaderaTack för det. Ja, målet är att formen ska komma och att jag ska ta mig söderut på ett antal events nästa år. Blir det så syns vi nog både på bloggarna och vägarna...
Radera