söndag 12 april 2015

Mallorca - Att en tyst cykel kan göra en så glad!

När jag tittade ut i morse var det åter molnfritt och riktigt fint väder. Vädret har verkligen varit lyckat den första halvan av denna resa. Nu får vi hoppas att det fortsätter så här.

När Katten var här åt vi frukost klockan åtta varje dag. Då var det lugnt och skönt och inte alls trångt. I går åt jag frukost först 09.45, då skulle de snart stänga, så då var det också ganska folktomt. Idag tänkte jag vila, men inte komma så sent att de stängde innan jag var klar. Jag kom därför 09.20. Det var ett misstag. Det var smockat. Inte ett bord så långt ögat nådde. Det visade sig att jag fick vänta nästan 20 minuter innan jag fick någon sittplats. Det lär inte bli 09.20 till frukost i morgon!

Det var också idag dags för ytterligare en liten runda med cykeln. Fortfarande kändes det dock väldigt störande att cykeln skulle leva om så pass mycket. Det stör verkligen frihetskänslan.

Hur som helst gav jag mig ut på min Canyon Aeroad. Ut i fin natur, bra vägar och sol i ansiktet. Inte helt fel. Bara ljudet störde.

Idag kanske man skulle trycka på lite och känna hur det känns!? Ja, så blev det. När jag tryckte på kändes det förvånansvärt bra. Efter en stund kom jag till en klättring som inte var så brant eller så lång. Jag bestämde mig för att trycka på ordentligt en minut. När minuten gått kändes det så bra att jag fortsatte insatsen, om än inte lika hårt. Jag lade mig på stressad tröskel, just under pulszon 5 och nötte på. Jag bestämde mig för att 20 minuter var en lämplig tid att kolla av kroppen. Sagt och gjort nötte jag på och visst brände det lite i benen och visst var pulsen ganska hög, men det kändes kontrollerat.

När 20 minuter gått släppte jag på trycket och tittade på effektmätaren. Den visade enligt mig rent faktiskt bra siffror, och lägger vi till att jag inte gick all in och dessutom vid tidpunkten för detta hade 31 timmar cykling i kroppen de senaste 9 dagarna var det ännu bättre. Jag rullade på lite lugnare och med en positiv känsla. Ni vet hur det känns när man får känna sig stark, även om det bara är för en stund.

Så svängde jag höger mot Cala Pi och väl nere vid stranden stannade jag och tog en bar. 50 minuter körda och nu var det dags att ta det lugnare så jag inte bränner allt i dag, tänkte jag. Det är ju förhoppningsvis 7 cykeldagar kvar.

Jag började rulla lugnt uppför den lilla stigning som var och cykeln levde om som tidigare. Jag hade inte hört något under min tjuga, men då hade jag å andra sidan haft annat att tänka på. När jag funderat ett varv till kom jag på att trots att det mesta testats hade jag inte kollat sadel och sadelstolpe.

Sagt och gjort. Jag stannade, tog bort sadelstolpe och sadel, Skruvade loss och satte sedan fast skruvarna igen på sadeln. Slutligen skruvade jag på sadelstolpen ordentligt. Ett mirakel!! Helt plötsligt var cykeln tyst. Det var inte det mest logiska, men det var alltså detta som var felet. Felet som jag stört mig på under mer än 10 timmars cykling!!

Jag passar samtidigt på att tacka för alla tips jag fått kring mina problem som jag skrev om i mitt förra inlägg.
Så enkelt kan det vara. Detta var roten till det onda.
Ja, vad hände nu när cykeln var tyst. Ja, det som både fick hända, och kanske inte. Det blev 90 minuter till med ganska så bra tryck. Det är ju så roligt med cykling, och extra skönt när cykeln är tyst.

Om detta var särskilt smart lär jag märka från tisdag och framåt. Efter denna lyckade runda är det nämligen vilodag i morgon, och sedan är tanken att jag ska fixa att cykla 7 dagar i rad med Vännäs CK och totalt ca 30 timmar. För att grunda inför detta har jag de nio dagar som varit cyklat åtta och totalt har jag trampat i 33 timmar. Det blir intressant att se hur kroppen reagerar på detta upplägg.

Nu är det i alla fall turbovila som gäller i morgon. Planerar att göra - ja ingenting. I alla fall inte fysiskt.

Nu i halvtid på denna resa hade cykelkläderna för varmt väder tagit slut och det blev till att tvätta.


Detta hotell är verkligen bra på de flesta sätt, men jag saknar att det inte finns något att hänga kläder på ute på balkongen. Det fick bli en speciallösning. Men även speciallösningar kan ju vara bra.





Återkommer.







2 kommentarer:

  1. Ojj! Men bra att du hittade orsaken till oljudet. Du ser vältränad ut Tomas!
    Kanske en bergsget i vardande? ;-)
    Du drar upp formen rejält med dina Mallisveckor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt positivt, vad gäller oljudet. Som du skrev igår. Oljud kan driva en till vansinne.

      Jag hoppas formen är på gång. Låter bra att jag ser vältränad ut, jobbar för att även vara det. Är nog en bit på väg.

      En bergsget. Nja, det blir nog aldrig aktuellt. Även om formen blir på topp och vikten optimal blir man inte det om man är nästan 190 cm och satsat på muskelstyrka för slätdrag. Men kanske hänger jag med lite bättre i alla fall i utlandet. Då blir det åka av i Sverige.

      Ja, så länge man är frisk och skadefri är verkligen dessa veckor med fokus träning en riktig formboost både på kort och lång sikt. Även en mental boost.

      Radera