Gran Canaria - cykeln hos polisen och brännskada

Idag blev det en annorlunda dag, med en tråkig avslutning fram emot kvällen.

Dagen började bra, men slutade sämre

Planeringen för dagen var att förmiddagen skulle ägnas åt att hjälpa min cykelkompis Andreas som i december kraschade här på ön. När han åkte hem var han så pass skadad att cykeln blev kvar. Den har sedan dess varit i försvar hos polisen i San Agustin. Idag skulle polisen ha öppet och jag hade lovat att försöka hämta ut cykeln åt honom. Själv kommer Andreas till ön i morgon kväll, med ett antal cykelkompisar från Team Norrbotten. Resan var bokad långt innan Andreas skada, så vi får se hur det fungerar för honom att cykla.

Hur som helst skulle polisen hålla stängt när Andreas dyker upp i helgen, så jag gick för att hämta cykeln för att han skulle komma åt den före måndag.

Det blev en gedigen promenad på ca 5 km innan jag hittade var polisen höll till. Jag gick in för att berätta att jag skulle hämta en cykel. Andreas hade fotat av sitt pass så jag hade det i telefonen. Det var på väg att gå bra tills de frågade efter mitt pass. Tur då att jag i sista stund innan jag gick stoppat på mig passet, annars hade det blivit två istället för en mils promenad. Tänkte att en mil fick räcka.

Polisen bad mig vänta en stund medan de hämtade cykeln.

Jag fick kvittera ut den och sedan var det dags att gå tillbaka samma väg som jag kom. Nej, det gick inte att cykla. Ingen luft i några däck och växlarna fungerade inte. Sedan var det ett antal andra skador på cykeln, men mest av estetisk karaktär. Dock tyckte jag den klarat sig bra med tanke på den vådliga smällen. Nu är det bara att hoppas att det går att få igång de elektroniska växlarna.

Väl tillbaka på hotellet blev det bad med sonen i poolen innan det var dags för lunch. Efter lunchen var sonen fortfarande helt färdig av allt badande han ägnat sig åt hela förmiddagen, så han ville till rummet och vila.

I och med att jag hämtat cykeln hade jag förbrukat min cykeltid för dagen, så det blev jag som var med sonen på rummet. Vi såg på film och slappade nästan ända fram till middagen innan vi gick och handlade lite.

Katten och bror var de som cyklade i dag. Det blev enligt utsago en trevlig tur på två timmar. För egen del var det helt okej att inte träna i dag. Om jag får hålla mig frisk och fräsch finns det många chanser framöver, och det går ju inte att träna på helt utan vilodagar. Sedan är det förstås alltid mysigt att vara med Melvin.

Det var vid middagen det hände. Vi hade bara precis kommit in i restaurangen och spritt ut oss för att hämta det vi ville av buffén. Så ser jag Melvin och en av kockarna bredvid med förfärad min. Kocken kallade till sig några andra i personalen och de pratade upprört. De försökte även prata med Melvin, men på spanska. Han såg förfärad ut. När jag kommer fram till Melvin visar det sig att han fått något varmt över sig. Till en början verkar det lugnt och vi gör inte så mycket åt det förutom att jag hämtar AloeVera som vi smörjer över axel, arm, bröstkorg och övre delen av ryggen.

När vi suttit och ätit ett tag märks det att det blir allt jobbigare för honom och ganska snart får vi gå upp på rummet. Därefter har det nu varit ca 4 jobbiga timmar där Melvin haft ont, varit orolig, där det har kliat och han har varit ledsen. Det har verkligen varit synd om honom.

I efterhand har vi förstått att det var en gäst som spillde fisksoppa över Melvin. Förhoppningsvis såg inte gästen detta, eller så smet denne från platsen. Personalen var dock mycket bekymrade och förstående.

Nu har slutligen Melvin precis somnat. Vi hoppas nu att han får sova och att det är bättre i morgon. Vår oro är framför allt att han inte ska kunna bada mer på semestern, vilket är hans största glädje här. Med t-shirt över hoppas vi dock att det går. Annars blir de närmsta dagarna inte alls roliga.

Jag hoppas återkomma med mer roliga och spännande nyheter i morgon.