Mallorca - Pissrunda till Petra

Dag sex med Vännäs CK på plats här på Mallorca, och dag 11 för mig som också hade tur att vara med Katten ett antal dagar innan.

Efter tre raka cykeldagar i bergen var det idag dags för att bryta av det med mest slättåkning innan vi i morgon på vår sista dag åter möter bergen.

Vi var idag alla 12 som rullade iväg från hotellet. Skoj. Tråkigt dock att norrbottningarna är sjuka och inte kunde hänga på.

Idag hade vi riktigt tur med vädret. Värme och sol hela dagen. Då passade det extra bra med en tur till Petra och lunch där.

Jag hade fått en beställning av några i gruppen att det skulle vara platt, snabbt och så få byar som möjligt. 

Självklart gör jag allt för att tillfredsställa mina kamrater. Jag hade därför planerat just en sådan tur.

Jag låg i spets de 50 km till Petra. Tryckte på ganska bra på slättan och utför och höll igen uppför. Lite som du kör Vättern om du vill det ska gå fort.

Med detta upplägg och gynnsamma vindar gick det nog hyfsat lätt i ledet, även om det säkert var lite jobbigt då vi ofta låg mellan 38-42 km/h där det var platt.

Vi tog en riktigt lång paus i Petra och han med lunch, slappa, kaffe, cykelaffärsbesök och en supermarket.

Under denna tid blev jag också lite sur, då det hände för andra gången denna resa. Klockan behövde återställas och träningen försvann. Blir till att kontakta Polar. 

På väg tillbaka till hotellet var det motvind och tid och fart hade tagit ut sin rätt. Några var därför lite slaka. 

Det gällde dock inte Helmersson som efter totalt 7 mil fick ta över förningen. Då hade han vid flera tillfällen sagt att han rullade på vilopuls. Stark den killen.

Med ca 30 km kvar tog vi ett sista planerat stopp. Ett riktigt pisstopp blev det.

Efter detta fick Helmersson raketbränsle i benen och gruppen sprack vid flera tillfällen. 

Vi samlade dock ihop oss och kom samlade till LlucMajor. Efter sista avtagsvägen där det är stopp valde några ta det lugnare sista 15 km. Vi var några som stannade och pratade med dem medan de andra drog iväg.

Efter en bra stund rullade jag iväg. Hade hittills under dagen hållit mig till planen att inte bränna ut benen. Nu föll det. 

Tänkte jag skulle trycka på en kortare stund för att gå ikapp gruppen. Det visade sig vara lättare sagt än gjort då de körde på riktigt bra. Jag fick gå nästan max i 10 minuter och låg på högre watt än de snabbaste frifartsklättringarna tidigare på resan.

Till slut var jag i kapp, och det fortsatte då att gå undan en bra bit. Blev en rejäl genomblåsare kan man säga.

Totalt 113 km, lite under 800 höjdmeter, en stund under fyra timmar.

Uppe på hotellrummet fick jag ta igen mig en bra stund och fortfarande känns det i benen av den rejäla urladdningen på slutet. Troligen dumt inför kommande tävling, men ganska skoj.