Efter 12 dagars vistelse och 11 dagars träning är jag nu åter hemma och ägnar mig för tillfället åt att vila.
Resan var riktigt lyckad då jag fick träna det jag ville och den förkylning jag hade i kroppen blev allt mer undanskuffad ju längre vi var på plats.
De första fem dagarna då jag var med Katten blev det 20 timmars cykling, 4700 höjdmeter och 520 km. Till allra största del låg jag i pulszon 2. Det blev också viss del i pulszon 3. Med andra ord lugn distansträning. Det var väldigt bra att få börja resan på detta sätt och bygga grund, särskilt då det blivit så lite träning på slutet.
När Katten åkte hem dök Vännäs CK upp, och det väntade ytterligare 7 dagar på ön.
Det blev nu tre träningsdagar innan det var dags för min första vilodag efter 8 dagars träning. Efter vilodagen trampade vi på ytterligare tre dagar.
Veckan med Vännäs CK summerade jag drygt 30 timmars cykling, ca 10000 höjdmeter och 750 km. Även denna vecka gick ganska så lugnt med ungefär lika mycket tid i pulszon 2 och 3. Veckan kryddades dock med lite tempointervaller och någon/några korta hårda intervaller per dag. Totalt 10% i pulszon 4 och 2% i pulszon 5. 18% av träningstiden låg jag över 300 watt.
För hela resan fick jag ihop 50 timmar och 30 minuters cyklande. Det blev ca 15.000 höjdmeter och totalt rullade hjulen nästan 127 mil. Farten under veckan var inte hög, vilket både berodde på mycket klättring och att min tanke var att cykla lugnt när det skulle gå lugnt.
Kroppen kändes bättre än förväntat, då med utgångspunkt från att jag haft mycket dålig träning under februari och framför allt mars. Kroppen svarade allt bättre och wattalen i relation till pulsen blev bättre ju längre resan led.
När jag började min försäsong i oktober hade jag en plan vart jag skulle ligga kapacitetsmässigt i samband med Mallorcaresan.
Min plan var att öka effekten och cykelstyrkan med ca 10% i jämförelse med förra säsongen och att det skulle infrias ett tag efter resan, och med andra ord skulle jag upp mellan 5-10% till Mallorcaresan.
Det såg riktigt bra ut till och med slutet av januari då min träning från oktober till januari genomfördes exakt enligt min planering. Från februari mer eller mindre havererade min träning. Innan haveriet hade jag nästan förbättrat mig med 10%, men nu gick det bakåt.
I slutet av den långa sjukdomsperioden var min form extremt låg. Därför var det otroligt positivt att se att den första lugna träningsveckan på Mallis höjde mig mer än förväntat. Jag bedömer att jag under andra delen av resan var ungefär lika stark detta år som fjolåret på Mallis. I min frustration med 6 veckors sjukdom trodde jag inte detta var möjligt.
Det är klart att jag fortfarande ligger efter min plan, men det är i alla fall tillräckligt bra för att jag ska våga tänka att jag kan hålla fast vid min tävlingsplanering. Ja, detta under förutsättning att det nu är slut på sjukdomarna för ett bra tag framöver.
Mitt läge är alltså så att jag i siffror skulle vilja ligga på en 10 när de viktigaste tävlingarna är i sommar. Min plan var att ligga på 8-9 på Mallis och i fjol på Mallis låg jag på ca 7. Min form under mars har legat kring 4-5. Det var då fantastiskt skönt att se att jag nu ligger kring en 7:a och kanske kan jag med rätt träning och en frisk kropp åtminstone nå en nia under denna säsong?!
Ja, just nu är jag alltså positiv. Vi får hoppas det håller i sig. I tävlingspremiären i Barsebäck om 9 dagar får jag ett första kvitto på hur det verkligen ser ut. Då kan vi glömma siffrorna och se på det verkliga resultatet.
Jag har tittat på de anmälda cyklisterna och de allra flesta av de allra bästa cyklisterna i landet finns på startlinjen. Ska bli spännande och utmanande att åka de 130 milen enkel väg och mäta mig mot alla starka och trevliga cyklister.
Nu ser jag fram emot tävlingssäsongen och snart är det dags att börja tänka på att boka Mallis 2017
Lycka till Tomas i Örestad!
SvaraRaderaJag tror det kommer att gå riktigt bra du är grymt stark!!!
Tack Mazze. Jag hoppas du har rätt!
Radera