Tomas - Cykel och livet: Vätternrundan - Allt du behöver veta för att lyckas

måndag 16 maj 2016

Vätternrundan - Allt du behöver veta för att lyckas - Del 2

Då var det dags för den fjärde och sista delen där jag skriver om Vätternrundan och vad som kan vara bra att tänka på för att få en trevlig och framgångsrik runda.

I fjol cyklade jag för fjärde gången och var då ansvarig för Team Sportia Umeå Sub 8. Vi nådde alla våra mål och nästan alla kom inte på en tid under 8 timmar. Själv var jag väldigt nöjd med samarbetet och organisationen kring detta.

För egen del söker jag större fysiska utmaningar, då jag nu cyklat många gånger på ungefär samma tid. Det gör att jag satsar på annat än att cykla Vätternrundan år 2016. Skulle det framöver kommer något erbjudande att delta i en snabbgrupp som cyklar riktigt fort kanske jag tänker om, i annat fall är jag nog klar med Vätternrundan. Åtminstone för de närmsta åren.

Här kommer så det fjärde inlägget jag skrev i fjol, som förhoppningsvis är lika aktuellt i år.

..........................................................

Mål

Vad har du för mål när du ska cykla Vätternrundan? Kanske handlar det om att besegra banan och ta sig runt inom maxtiden, ta sig i mål på under 16 timmar eller kanske 8 timmar, eller så är målet att ha en god och positiv känsla och ta det som en upplevelse utan att fundera på tiden? Det viktiga är att du sätter ett mål som på något sätt utmanar och stimulerar, men är möjligt att klara. Först då kan nog rundan bli en positiv upplevelse och att du vid målgång känner en tillfredsställelse.

Tidsschema

Har du ett tidsatt mål bör du lägga upp en plan för loppet. Du bör beakta ett flertal aspekter innan du lägger upp din tidsplan och var du bör befinna dig när en viss tid har förflutit. Här tänker du på banans utformning, hur kuperat det är på olika delar av banan, var du tänker stanna och hur länge, och att det kan vara svårt att hålla farten de sista milen. Men framför allt, glöm inte att ta in hur vindarna blåser som en mycket viktig faktor. I ett tidigare inlägg delger jag dig det mesta du behöver veta: Vätternrundan – Ett framgångsrikt tidsschema för att nå ditt mål.

Banan och backar

Vätternrundan är inte särskilt kuperad, men självklart ska en hel del höjdmeter besegras. Oavsett ambitionsnivå gäller det att vara smart i dessa stigningar och inte köra slut på sig. Backarna är bara en liten del av sträckan och den största delen av tiden ägnas inte i dessa. Därför är det viktigt att du har kraft till all annan cykling. Kör man slut på sig i backarna finns inte den kraften. Jag har gjort ett längre inlägg som behandlar det mesta du behöver veta och fundera kring: Vätternrundan– Banan och backar.

Klungkörning

I Vätternrundan– Allt du behöver veta för att lyckas, del 1 kunde du läsa om olika typer av klungkörning och varför klungkörning är bra. Det handlade om ett-led, två-led, belgisk klunga mm.

Här fortsätter jag med lite fler tankar kring klungkörning.

Vad ska du då tänka på vid klungkörning?

Utgångspunkten är att vara uppmärksam, koncentrerad och tänka på att kommunicera ordentligt. Du behöver också veta hur klungkörning går till och känna till de tecken som används.
Visa alltid tecken i de situationer det behövs.
Försök att hålla en likartad intensitet uppåt, på slättan och utför. Det innebär att farten ökar utför, och sänks uppför.
Utgångspunkten är att när du är först i klungan håller du farten. Se till att varken öka eller sänka.
Målet är att hålla en jämn fart utan onödigt ryckande och att vi cyklar så att bromsarna behöver användas så lite som möjligt.
När du kommer fram till en backe bibehålls farten i början av backen för ca 40-50 meter in i backen sänka farten. Sänks farten direkt får cyklisterna bakom bromsa kraftigt, vilket både innebär en säkerhetsrisk och att cyklingen blir ineffektiv.
Ska du byta led längst fram eller längs bak i klungan är det viktigt med kommunikation. Längs fram ges en signal från cyklisten bredvid när du är förbi och kan byta led. Längst bak ropar vi sist så cyklisten vet att det är dags att byta led.
Hastigheten uppför ska vara lagom, dvs det ska inte gå fortare än att alla hänger med. Vad som är ”lagom” är ju olika för olika personer, så om du vet med dig att du är relativt stark uppför så tänk på att ta det lugnt! Tänk på att ta det lugnt även när du når toppen, så att hela klungan hinner uppför hela backen innan du ökar farten. Detsamma gäller för övrigt vid rondeller och korsningar – tänk på att ofta är kedjan lång, så accelerera inte för fort ut ur dessa så att kedjan stretchas ut.

Säkerhet i klungan

Tänk på att säkerheten i klungan är VIKTIGAST! Vi ska INTE vurpa.
Ha alltid marginal så att du inte kör in i framförvarandes bakhjul. Detta är särskilt viktigt i alla uppförsbackar - om framförvarande ställer sig upp förflyttas cykeln 10-20 cm bakåt och du riskerar att köra in i dennes bakhjul. Tänk på att ställa dig upp försiktigt med jämn fortsatt kadens i uppförsbackarna. Om möjligt, ge tecken.
Ligg rakt bakom framförvarande cyklist. Beroende på hur van du är anpassar du avståndet. Du har nytta av suget från framförvarande cyklist upp till 3 meter, men målsättningen för att det ska vara effektivt bör vara att du ligger max en meter bakom framförvarande cyklist. Vana cyklister ligger närmare än så.
Ligg aldrig med ditt framhjul vid sidan av framförvarandes cyklists bakhjul. Risk för krasch.
Tänk på att fortsätta ha säkerhetsavstånd även när du blir trött. Det gäller både i sidled och bakåt.
I klungan sitter du ned, med undantag från när du är sist, då det är okej om du kort vill resa dig.
I klungan sköter vi dryck- och matintag på ett säkert och kontrollerat sätt. Med fördel en bit ned i fältet.
Ge tecken för faror i tid: framförvarande cyklister, farthinder, gropar, refuger, skyltar osv. Ropa "Bil" om så behövs, upprepa i klungan! Men detta får heller inte gå till överdrift, vi ska inte hålla på och vifta för minsta lilla gruskorn eller brunnslock, det ställer till mer oreda i klungan än det är värt. Koncentrera er på att varna för det som verkligen kan orsaka incidenter.
Det är också viktigt att i så god tid som möjligt ge tecken då vi kommer till korsningar etc.
I rondeller visar vi tecken för rondell och åt vilket håll vi ska.
Vidarebefordra alla tecken bakåt som framförvarande cyklist ger.
Blir det en klungvurpa så stannar hela klungan snabbt för att se hur det har gått. Om sjukvård behövs ringer den som snabbast kan 112.

Omkörning vid klungkörning

Tänk på att hålla ut ordentligt från de vi kör om, och inte vika in för tidigt när vi har passerat. Det tar en bra stund för en lång klunga att köra om en lika lång klunga som bara cyklar ett par km/h långsammare, så tänk på trafiksituationen. Förhoppningsvis får vi inte möte under det fåtal ggr som vi behöver göra klungomkörningar, men om det händer så går säkerheten före allt annat!
Om det behövs med hänsyn till situationen på vägen måste vi i god tid göra cyklister vi planerar att köra om uppmärksamma på att vi kommer med högre hastighet bakom genom att ropa ”Omkörning” eller något liknande. Vi skriker inte ex ”Håll höger!” eller något annat hetsigt. Ropa gärna ”tack” eller något annat till andra cyklister som viker av till höger.

Att ge tecken

När du är ute och cyklar med andra – använd alltid tecken. Det finns några utgångspunkter som gäller:

Ge tecken i god tid, så cyklister bakom hinner uppfatta det, agera och skicka meddelandet vidare.
Visa tydliga tecken och hitta inte på egna tecken.
Överdriv inte så du visar tecken för minsta lilla hål, men du ska alltid visa tecken när det behövs.
Om framförvarande cyklist visar ett tecken, visar du direkt samma tecken för cyklisterna bakom dig.

Några tecken du bör känna till:

Svänga – Håll ut handen i sidled åt det håll vi ska svänga.
Sänka farten – Handen ”pumpar” upp och ned med handflatan nedåt. Vi behöver sänka farten på grund av hinder, trafiksituationen eller ett allmänt svårcyklat parti. Det kan också vara så att om farten är mycket hög i gruppen och vi ska stanna om ett tag visar vi först tecken för att sänka farten innan tecken för att stanna visas.
Stopp/Stanna – Uppsträckt hand med öppen handflata. Tänk på att först sakta ned och sedan stanna. Bromsar vi för fort kan det leda till en krasch.
Hinder – Klappa på din skinka/vifta mot din skinka på den sida där hindret finns. Hinder på höger sida klappas med höger hand på höger skinka och tvärtom.
Skada/problem på vägen – peka med fingret på den sida av cykeln där ”problemet” finns. Det kan handla om ett hål i vägen, en skada på vägen, ett dött djur, en kvist, glas eller liknande.
En längre skada på vägen – Håll ned den arm där skadan finns och pendla fram och tillbaka med armen. Då vet man att det finns skador på denna sida och att de finns under en lite längre sträcka och inte på ett specifikt ställe.
Grus eller liknande – Håll ned armen på sidan där det finns grus eller liknande, vrid armen så handflatan pekar nedåt och för handen framåt och bakåt.
Muntlig information – När du ser större problem kan du även skrika exempelvis hål. Det gäller även om du av någon anledning inte kan släppa styret då tecken borde ges.
Bil – Cyklar du i klunga ropar du bil längst fram i klungan och längst bak bil bakom. Detta används utifrån behov ur säkerhetsaspekt eller exempelvis att vi bör släppa förbi bilar.