Oväntat bra

Om vi räknar bort några mycket lugna rullpass i pulszon 2 var det i går 22 dagar sedan mitt senaste träningspass.

Kroppen har känts trött och orkeslös. Samma diffusa sjukdomsbild har Katten haft under hela denna period.

Trevligt väder i går kväll

Igår började det dock kännas lite bättre, så jag bestämde mig för att åka på vår gemensamma tisdagsträning. Väl på plats föreslogs att vi skulle köra vår 10 km långa tempobana på tid. Jag kände att det var nog ingen god idé att maxa då det var länge sedan jag pressat kroppen och också har en förhoppning om att åka ned till Eskilstuna på fredag för Sverigecupen lördag och söndag.

Jag föreslog då en annan variant som innebar att vi skulle cykla ett antal varv runt Västeråsrundan (8 km lång). 5 km av varje varv skulle köras med intervaller och vi skulle starta med lämpligt avstånd från varandra så alla hade någon att jaga alternativt bli jagad av. Alla tyckte det lät som en bra idé (det var i alla fall vad de sa).

Jag bestämde mig för att sikta in mig på ca 330 watt för att inte köra allt för hårt nu på mitt första "riktiga" pass på länge.

Vid första intervallen startade jag sist av alla ca 20 sek efter näst sista cyklist. Det visade sig att de andra höll emot bra, och jag tog till en början inte in så mycket. Det innebar också att wattsiffrorna blev högre än planerat, då jag ändå ville närma mig. Det kändes dock förvånansvärt bra i kroppen trots högre tryck. Med ca 100 meter kvar till "mål" kom jag slutligen ikapp den som startat först.

Mycket förvånad såg jag att snittwatten landade på 378 under de närmare 8 minuter intervallen tog. Väldigt bra siffra med tanke på att jag var i pulszon fem bara alldeles i slutet av intervallen. Det fanns också en hel del sparat. Snittfarten blev dock inte så hög då vi hade motvind större delen av rundan.

Efter första intervallen fick Christoffer punktering, vilket innebar en längre teknisk paus.
Han hade dessutom så otur att vi bara han inleda intervall två så "sprängdes" själva däcket. Hans sambo var dock hygglig och åkte hemifrån med ett nytt hjul, så att han senare kunde vara med i den fjärde och sista intervallen.

Till intervall två försökte jag sänka insatsen till den tidigare beslutade. Det blev av någon anledning ändå 366 watt, så i den tredje tog jag det ännu lugnare och då blev det 356 watt.

I den fjärde och sista intervallen ville de övriga ta ut det som fanns kvar och Christoffer hade ju då vilat intervall två och tre. Detta innebar i slutändan att jag fick köra på hårdare igen, för man vill ju alltid vara först!? Därför slutade sista intervallen på 375 watt.

Totalt sett blev det alltså ca 32 minuter med ett snitt på 371 watt, och ändå bara drygt 6 minuter i pulszon fem. Dessutom fanns det kraft för fler intervaller. Det var förvånansvärt bra med tanke på all utebliven träning.

Förutom de fyra intervallerna körde vi extremt lugnt i det fina vädret och hade många trevliga snack. Totalt blev det 90 minuters cyklande.

Nu hoppas jag kroppen svarar bra på detta och att det inte innebär sämre mående igen. Tröttheten i kroppen som har funnits under många dagar de senaste tre veckorna känns även i dag onsdag, men det är ju flera dagar till lördag.

Jag har bokat boende för helgen och planen är avresa tidigt, tidigt på fredag. Planen är ett lugnare träningspass i morgon kväll och i kväll börjar jag packa för att slippa stressa med det i morgon kväll.