Sverigecupen - Kjulatempot: Formtapp, trasig cykel men fint resultat!

Idag var det så dags för den näst sista deltävlingen i Sverigecupens tempocup. Jag åkte i går ned till Eskilstuna för att delta i Kjulatempot som var 30 km långt.

Vädret var fantastiskt fint. Högsommarvärme i slutet av augusti är inte illa.

Som ni vet har jag haft förkylningskänningar länge vilket gett mycket lite träning. Det är klart att du får då till slut räkna med lite formtapp. Det var spännande att se hur långt det skulle räcka då de flesta som brukar ligga i topp var på plats.

Mitt taktiska upplägg för dagen handlade om att gå lite lugnare och istället försöka orka hela vägen. Planen var också att gå lite lugnare uppför för att orka trycka på ordentligt på krönen. Jag skulle helt enkelt acceptera att formen inte är helt på topp.

När loppet väl startade kändes det inte som jag hade några känningar av den förkylning som legat i kroppen under längre tid, däremot visade det sig ganska snabbt att min känsla att jag tappat lite form stämde.

Jag försökte hålla jämnt intensitet och det kände helt okej. Första fem kilometrarna var riktigt platt och sedan böljande fram till vändningen efter 15 km. Det var också några lite längre stigningar.

För dagen hade arrangörerna nog seedat startordningen då vi tre som ligger på plats 1-3 i totalen startade sist.

Efter vändningen var jag mycket intresserad av hur jag låg till i förhållande till Patrik Boström från CK Fix som startade en minut efter. Jag ser att jag nog ligger ca 15 sekunder före och det känns bra. Dock visar det sig att David Scott från Norrtälje som har haft en osannolik form på slutet med seger både på SM och Nordiska nästan är ikapp Patrik. Svårbedömt läge alltså, men jag räknar med att det går hyfsat, och som förväntat. Dvs. att jag nog tävlar om plats 3-5.

På tillbakavägen visar det sig att uthålligheten inte riktigt är som den brukar och jag tappar fart vid flera delar på banan. Efter att ha tagit mig igenom de 10 km med bra kupering väntade en fem km platt avslutning. Det är ju ett avsnitt som passar mig perfekt, men idag fanns det inte riktigt det där extra trycket. Jag nötte ändå på hyfsat och med en km kvar tryckte jag det som fanns kvar. I efterhand ska det visa sig vara av avgörande betydelse.

När jag väl bröt mållinjen var jag varken nöjd eller missnöjd. Det hade känts helt okej och jag hade kunnat trycka hyfsat trots hög puls, men samtidigt kändes det att det saknades en del form och då även en hel del watt.

Det blev en snittfart på ca 44,3 km/h och pulsen var rejält hög med ett snitt på 94% av maxpuls under 40 minuter. Sista 6 minuterna över 96% av maxpuls.

Efter loppet pratar jag med Stefan Ljungberg från Cykloteket Racing Team som var missnöjd med sitt lopp för dagen. Han har dock morgondagens linjelopp att satsa på där han allt som oftast brukar stå högst upp på pallen.

Snackade sedan lite med David som känt sig extremt pigg och det visar sig senare att han åter står överst i resultatlistan.

När Patrik rullade i mål uppfattade jag att jag nog var lite före honom, men jag är inte säker. När vi senare står och pratar med varandra gör jag ett nybörjarmisstag. Jag håller inte i hojen på rätt sätt och framför allt inte i styret. Det viker undan och är på väg i backen. Jag gör allt för att rädda situationen och lyckas - nästan. Det blir lite skador på cykeln, men förhoppningsvis inte allt för mycket. Jag lyckas också stuka tummen, som snabbt blir alldeles blå på insidan. Surt och klantigt!

Till en början är det en del strul med resultaten, men när resultaten slutligen är klara visar det sig att jag åter har fått till ett riktigt bra resultat. Tvåa igen och den 6:e pallplatsen av de 8 tempolopp jag deltagit i under året. På de två loppen jag inte lyckats nå pallen har jag blvit fyra.

Jag kan också konstatera att cyklisterna efter mig närmar sig allt mer. De jag tidigare under säsongen varit klart före är nu hack i häl. De har helt klart höjt sig några snäpp samtidigt som min form är på dalande. Skoj då att ha marginalerna med sig. Trea i loppet blir Hans Berggren från Cykelklubben 08. Ni förstår hur tight det var när Patrik Boström blir sexa och jag bara är 6.5 sekunder före honom.

Nu handlar det om att få i sig rejält med energi innan sängdags, då det är tidig väckning innan jag åker tio mil söderut för morgondagens linjelopp med start redan vid nio på morgonen. Där väntar drygt 90 km cykling och där har jag som vanligt lite lägre förhoppningar än på tempo. Jag har dock en plan om att försöka vara med att hugga lite om kroppen känns ok.

Att komma tillbaka till rummet och då få se Jenny Rissveds kamp mot medalj var skoj. Spännande och riktigt roligt med OS-Guld!!!