För fjärde året i rad åker jag på en cykelresa i november månad. En sådan resa fyller många syften.
Till att börja med mår jag bra av att få ett avbrott från vardagen där jag kan fokusera och reflektera kring mitt egna mående och min utveckling. Det laddar mina batterier för såväl familj, arbete som träning.
Sedan älskar jag att cykla, och att cykla ute i så fin natur som det är på Gran Canaria är något extra. Bort från kyla och till värme är inte heller ett minus.
Cyklingen på Gran Canaria är också en mycket viktig grundsten i den försäsongsträning jag behöver genomföra inför varje säsong om jag ska kunna vara konkurrenskraftig på tävlingarna. Det är särskilt viktigt för mig som bor långt upp i norr där det är klurigt med effektiv utecykling under ca 6 månader per år. Särskilt då jag har så känsliga luftrör att jag inte cyklar ute om det är kallare än minus fem-sex grader. Jag kan lova att det är många månader som då går bort.
Visst går det fint att köra trainer, vilken jag också nyttjar väldigt mycket. Men för att få tillräckligt mängd behövs något annat och i detta fall utlandet.
Sedan ger väldigt mycket mängd på mina utlandsresor att jag kan periodisera och därmed träna något mindre när jag är hemma. Även det underlättar för situationen och förutsättningarna att få ihop tillvaron.
Just i år är dock känslorna lite tveeggade. Jag behöver verkligen ett avbrott och jag behöver cyklingen för min träning. Samtidigt har vi det gungigt hemma och det är jobbigt både för Melvin och för oss vuxna. Så visst känns det klurigt att lämna familjen.
Att det är så förtydligas av att jag knappt ens reflekterat kring att jag snart åker bort och än mindre planerat och strukturerat upp detta. Det finns dock fortfarande tid för det.
Det är alltså en blandning av känslan att det är viktigt för mig att åka, för att orka vara en bra pappa och sambo, och få till mitt arbete som jag önskar, och en känsla av att jag sviker och med en skuldkänsla som ligger och gnager. I långa loppet hoppas jag dock att denna resa ska bidra positivt, inte bara för mig. Om det visar sig inte vara så får jag ompröva nästa träningsläger som är planerat för 2017.
Hur som helst är planen att få till 8 dagars cykling mellan den 20 och 28 november. Så från nästa söndag cyklar jag förhoppningsvis på Gran Canaria. Jag hoppas på fint väder och bra cykling och jag önskar att de där hemma kommer att ha det bra.
Om det är någon av er som råkar vara på ön under denna tid och vill ha lite gemensam cykling får ni gärna höra av er.
Här följer några bilder från fjolårets novemberresa.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
torsdag 10 november 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
-
-
The last of the famous international bloggers2 dagar sedan
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-
Härligt med GranCan. Du kan kontakta Lennart From finns på FB. En hårding från Ludvika. Hälsa från mig. Besök gärna Cafe Suecia i San Agustin http://www.cafesuecia.se/index.html. Övervintrande östersundare som driver det. Kör hårt och håll dig frisk. Med vänlig hälsning Christer Höglin, Östersubd
SvaraRaderaTack för input Christer. Tror dock inte det blir något besök på Café. Brukar inte hinnas med om det inte ligger i bergen och ger ett naturligt stopp på en runda. Ska satsa på hålla mig frisk. Låter som en bra idé.
Radera