En dålig pappa skadade sonen under cykling

Ingen vidare pappa idag....

Vi slappade på förmiddagen här på campingen i Borås. 

Melvin ville cykla på eftermiddagen och jag åkte iväg med bilen för att rodda olika vägar. 

Det visade sig dock att det nästan oavsett hur vi cyklade skulle bli allt för mycket cykling i centrala Borås där det inte känns bra att en 11-åring cyklar.

Utifrån det får vi ta bilen första biten nästa gång vi cyklar.

Idag var dock tanken att cykla kortare och till slut hittade jag en väg mot Almenäsbadet och vidare. Efter en stund skulle det bli grusväg, men då det var kuperat fram till dess borde det räcka för sonen som första cykeltur på semestern.

Det visade sig dock att jag är miljöskadad. Den väg jag tog honom till var inte bara lite kuperad om man säger så.

Först rejält brant några hundra meter. Just så pass att sonen kämpar sig upp. Behöver stanna där det planar ut lite.

När han sedan startar om blir det åter väldigt brant och till slut orkar han inte och hinner inte klicka ur pedalerna.

Vurpa och ont i handled och höft. Bara att åka tillbaka till campingen. Eller först var det till att gå utför tills det planade ut. Sonen ville inte cykla utför när det var så brant och då han hade svårt att bromsa med vänsterhanden.

Man kan ju undra vad jag tänkte med när jag drog dit sonen?! Inte hjärnan i alla fall. 

I efterhand ser jag på cykeldatorn att de två knixarna på några hundra meter vardera legat på mellan 10-25 procents lutning. Katten sa att hon aldrig cyklat där det varit så brant. När sonen inte orkade mer visade pulsklocka. 200 slag/minut, så han försökte verkligen.

Kyla och lindning av handleden, och förhoppningsvis kan han cykla även i morgon, vilket han vill.

Jag och Katten rullade 50 minuter till efter att vi skött om sonen och kollat att allt var ok. Även vägen vi cyklade nu var mycket kuperad. Borås är som Sveriges San Fransisco?!

Efter cyklingen hjälptes jag och sonen åt med grillningen. 

Snart myskväll.

Hoppas vara en bättre pappa i morgon...