lördag 29 juli 2017

NM - Guldet skimrade, men det slutade i frustration

Idag var det så dags för Nordiska i tempo. Först 10 km med en hel del höjdmetrar men tekniskt lätt.

Jag rullade iväg. Känslan var bra och effekten hög.

Jag startade sist av alla och såg vid vändet att jag låg riktigt bra till. Nu väntade 4 km med mycket utför och medvind. Passar mig perfekt, och här gick det fort.

Så höger och in på det tekniska partiet på ca 3.5 km. Flera vägbyten, tvära kurvor och smal väg. Ja, sedan hade det regnat hela dagen som en liten bonus.

Jag tryckte på bra här och samtidigt körde jag säkert i svängarna. 

Så en 180 graders sväng som jag tog försiktigt och nu var det bara ett vägbyte kvar innan det tekniska partiet var fixat. Positivt.

Jag trycker på inför vägbytet och det går ca 60 km/h, då börjar framhjulet vobbla och det går knappt bromsa när jag närmar mig 90 graders vägbytet. 

Jag får ner farten hyfsat, men känner att framhjulet inte har något fäste. Inser att detta kan gå illa. Håller mig dock lugn och väljer det djupa gräset bortanför vägen. Ner i diket, men lyckas undvika krasch och kommer upp på vägen igen.

Trampar igång, men känner direkt att framhjulet känns som innan svängen. Punktering!!!!

Jag provar cykla några hundra meter, men det går inte.

Väldigt tur att jag inte kraschade och skadade mig i samband med punkteringen. Men riktigt surt att få bryta.

Jag börjar gå mot målet som bara ligger ca 3 km bort. Efter en stund kommer en funktionär och plockar upp mig. Han berättar att det varit många krascher och punkteringar under dagen.

Tillbaka i husvagnen bytte jag om och tog racern för att rulla linjebanan för i morgon. Förutom att det är bra att ha kollat banan hoppades jag köra bort lite frustration. Det gick dåligt.

Fortfarande är jag lika irriterad. Det är en klen tröst att jag slog effektrekord de 17.5 km jag cyklade. 

Det verkar helt enkelt gått troll i att vinna tempolopp. Jag har varit på pallen många gånger, men aldrig vunnit. Idag kan jag se på Strava att jag ledde med ca  30 sekunder när jag fick punktering. Det hade jag knappast tappat på de sista 3 km.

Men det hör ju till att utrustningen ska hålla också. Ja, formen verkar i alla fall finnas där.

Framgångssagan fortsätter för Stefan Schutzer som gjorde ett mycket starkt lopp och hade mariginalerna med sig. Han tar NM-guld med några sekunder.

Vilken säsong han haft med brons på tempo i SM, guld i linjeloppet och partempot och nu ett guld till. 

Ja, nu ska jag försöka ladda om. Ikväll är det bankett med prisutdelning. Jag hade planerat att bestiga pallen, men nu får jag vara publik.

I morgon blir det en andra landslagsstart på linjeloppet. 10 varv på en 12 km kuperad bana. Lär bli tufft. Hoppas på bättre flyt då.

9 kommentarer:

  1. Trist och tråkigt Tomas. Väldigt trist. Men tur att du inte kraschade. Bättre lycka i morgon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det positiva var att jag höll mig på benen. I övrigt var det en riktigt sir dag. Tack!

      Radera
  2. Ajdå! Så trist!
    Har läst att det är massor med cyklister som punkterat just där du och bla Tom Pietilä! Bryt ihop och kom igen imorgon Tomas!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, detta var min stora chans och jag var också ovanligt snabb. Men självklart försöker jag också i morgon.

      Vet inte vad det var med banan. Väldigt många punkteringar. Även några allvarliga.

      Radera
    2. Skulle skriva: Även några allvarliga krascher.

      Radera
    3. Skit också! Olyckor pga underlaget är riktigt riktigt illa!!!
      Då var enligt mig banan inte ok att tävla på.

      Radera
  3. Jäkligt tråkigt! Framhjulet dessutom, tyder ju på att det var något på banan. Dåligt sopat o dessutom regn som sköljer upp mer skit på vägen är ju tyvärr som gjort för punktering :-(

    SvaraRadera
  4. Ja, din analys är nog helt rätt. Många gånger är det bra att vara tävlingsmänniska, 'en i te då det går så här. Har knappt kunnat sova i natt.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår det. Måste vara extremt frustrerande

      Radera