Vännästrampet 2018 - En toppendag, och riktigt tufft

Vårt största arrangemang i Vännäs CK är Vännästrampet som vi kört varje år sedan 2011. Vi har varje år slagit deltagarrekord och varje år har det i alla fall kommit en skur. Idag var det 30 grader i skuggan, så något regn skulle det inte bli. Men det blev faktiskt en åskskur, så vi höll fast vid trenden. Trenden med deltagarrekord fortsatte också. Extra roligt att det var så många tjejer på start.

Det är riktigt skoj att arrangera Vännästrampet då det varje år är så fullt av glada miner före, under och efter loppet. Så också i år. 125 km skulle avverkas och sedan fika och prisutdelning. 

Extremvärmen och att många vet att hårdkörningen börjar efter Nordmaling gjorde att det bitvis gick extremt lugnt från Vännäs till Nordmaling. 

Det blev lite långtråkigt ibland, så jag gjorde några ryck för att få igång gruppen så det skulle köras lite hårdare. Det blev totalt 7 km i utbrytning uppdelat på 3 tillfällen. Tanken var dock inte att komma loss, utan få upp farten.

Det gav dock dålig effekt, så sedan körde jag lugnt i klungan till Nordmaling. Det gick verkligen lugnt dessa 15 km. Ett snitt på 33 km/h och min snitteffekt var 109. 

Inne i Nordmaling blev det lite hårdkörning och sedan visste alla att från Olofsfors skulle det matas på mer. Jag försökte skapa en utbrytning och sedan hängde jag också på några försök. Det gick dock inte då alla bara försökte försvara sig.

Men då såg jag att jag fick lite lucka, och tänkte att om jag kör på kanske det blir lite mer aktiv körning. Luckan ökade och jag väntade på att någon skulle brygga upp till mig. Så blev det inte.

I soloutbrytning

Ja, då var det bara att försöka få till ett riktigt bra och hårt pass. Jag satte insatsen kring 340 watt och planerade att köra där tills klungan jagat ikapp, vilket de borde göra. Det var ju trots allt väldigt många starka med. 

Klungan jagar

Men kilometerna rullade på och de gick inte ikapp. Lite väl varmt för att mata på i den intensitet jag hade, vilket innebar att energi och vatten tog slut alldeles för tidigt. Inte bra.

Framme i Bjurholm efter drygt 95 km, var jag fortfarande ensam. Men jag hade bara drygt 30 sekunder till klungan och inget vatten. Dessutom väntade nu en hel del klättring. Detta efter att redan ha legat själv i 35 km. Mest slakmota eller uppför och dessutom motvind. 

Ja, det håller så länge det håller. Fortsatte med att hålla samma effekt som tidigare på ca 340 watt och avståndet var ganska konstant. Då stötte dock två cyklister från klungan och de närmade sig ganska snabbt. 

På toppen av den sista klättringen var de ikapp. Rimligen inte lika slitna som jag som legat helt själv i över 50 km. Nu var det ca 15 km kvar till mål, och trots att jag kört själv så länge gick jag runt med de andra fram till målbacken. 

Men direkt in i denna gjorde sig bristen på vätska och insatsen sig påmind, så det blev krampkänning. Jag fick ta det lugnt upp för den 2 km långa målbacken, och var en bit efter de två andra. Riktigt nöjd dock med dagens kvalitetspass. Det blev totalt nästan 60 km solo och totalt nästan 80 km i utbrytning. Då blir det bra genomkörare. Min cykeldator menade att det var maxträning + och att återhämtningstiden är mer än 8 dagar....

Första cyklist i mål, Niklas Henriksson Luleå CK

Pulszon fem i 89 minuter och normaliserad effekt under den tiden på 332. Bara något lägre faktisk effekt då min solotur gick väldigt jämt uppför, utför och på platten. Formen i dag var faktiskt överraskande bra, men självklart hoppas jag på ett steg upp inför de tävlingar som väntar lite längre fram.

Väl i mål blev det en del snack innan vi rullade tillbaka till start där vi bjöd på fika. Jag fixade sedan inför prisutdelningen, medan bror fortsatte att ta in resten av cyklisterna vid målgång.

14 pris delades ut där snabbaste tjej och kille fick var sitt och sedan lottade vi ut de andra på startnumret. Tårta, slangar, choklad, cykelstrumpor, cykelsadel mm fanns bland vinsterna.

Jag vill tacka alla cyklister för en toppendag där jag tror vi helt undvek krascher. Tyvärr blev det någon punktering och några som fick det för tufft i värmen, men de flesta kom i mål. Glada miner och jag tror att alla njöt av miljön och samtidigt fick en bra genomkörare.

Sedan tackar jag också alla funktionärer som hjälpt till att göra Vännästrampet 2018 möjligt. 

Följ länken så hittar du dig i mållistan.

I framkant Eva Lagrange från Alnö Race Team som var först i mål av tjejerna.