Trasig rygg, isen, leran och några tankar kring kommande träning

Det är lite svårt att få kontinuitet i bloggen just nu. Det beror nog på en mängd aspekter. Det är mycket på arbetet och hemma, motivationen för träning är lite lägre, skador och sjukdomar har lett till att träningarna varit enahanda på slutet och fokus på nästa säsong har ännu inte startat.

Men snart kör säsongen 2019 igång och då tror och hoppas jag att det ska bli lite mer kontinuitet i både träning och reflektioner på bloggen.

Många undrar om jag bestämt mig hur nästa säsong ska se ut? Det har jag inte, så ni får vänta lite längre på ett besked. Jag har en plan om att få till bra träning under försäsongen och möta våren i bra form. Men hur tävlingssäsongen ska se ut är fortfarande höljt i dunkel.

Ni som läste mitt senaste inlägg vet att jag då var förkyld, men framför allt hade jag fått en skada i ryggen orsakad av behandlingen jag fått för att komma tillrätta med problem i höft, ryggslut, rumpmuskler och benmuskler. För min ursprungsskada var behandlingen bra, men det var onödigt med en tillkommande skada på detta sätt.

I måndags gick jag i säng tidigt för att sova bort förkylningen, och det lyckades faktiskt riktigt bra. Visst är jag fortfarande snuvig, men jag är inte allmänpåverkad. När det gäller ryggen där jag tänkt att behandlaren tryckt sönder ett revben, alternativt orsakat blödningar i ryggen så är det ännu inte bra. Jag har tränat, men tränat lugnt då det är när pulsen går upp och då jag "drar" i styret det blir smärtsamt.

Jag har jobbat med liniment och voltaren i veckan och det blir kontinuerligt bättre i ryggen, så jag börjar bli allt mer övertygad om att det är en muskelskada och inte en skelettskada i ryggen. Förhoppningsvis kan jag snart träna på som vanligt.

I veckan har jag kört två lugna distanspass på trainern. Två timmar vardera. Idag gav jag mig ut efter jobbet och rullade grusväg med MTB:n.

Det var roligt att cykla förutom att det på slutet blev väldigt kallt om fötter och händer. Jag hade helt enkelt trott det var lite varmare än vad det var.

Rejält med minusgrader, snö och sedan plusgrader med regn. Ja, då blir det ett intressant underlag. Det var omväxlande snö, is, sörja, lera och vattenpölar. Men större delen av rundan fungerade det bra. Det var dock ett parti på ca 2 km med blankis och spårig väg, och det var ingen lek. En stor del av cyklingen blev dessutom i mörker.

Min plan var att cykla 160 minuter, men jag vek till slut ned mig efter 148 minuter då jag nästan slutat känna tårna på min ena fot.

Trots lite problem på vägen var det alltså trevligt att få cykla ute i dag. Det gick inte fort och det var inte hårt, men det var inte heller syftet. Positivt var att ryggen kändes bättre än på tidigare rundor de senaste veckorna.