Idag var det dags. Idag var första träningspasset under hösten då jag bestämde mig för att köra hårt. Det var bara att knata in i cykelgaraget och trampa på.
Det blev ca 10 minuters uppvärmning innan jag körde en tröskelintervall på 35 minuter. Sista 10 minuter av intervallen ökade jag intensiteten och lade mig på stressad tröskel.
Den här typen av intervall är alltid jobbig. Nu så här i början av säsongen är den inte jobbig - utan jättejobbig. Mot slutet kände jag mig spyfärdig.
Jag är riktigt nöjd att jag klarade av mig att ta ut mig ordentligt. Det är tuff träning som behövs för att hitta formen. Och söka, det behöver jag. Formen är långt borta och den är duktig på att leka kurragömma.
När man kör sådan här pass eller tuffa intervaller får du snabbt ett kvitto på hur kroppen fungerar. Vi kan konstatera att jag egentligen inte ska bli så här trött om jag tittar på de relativt låga wattalen på cirka 270. Men trött blev jag.
Tittar jag på snittpulsen är det mer rimligt att jag blev trött. Jag låg på 90% av maxpulsen under tröskelpassets 35 minuter. De sista 10 minuterna av tröskeln på 93% av maxpuls och som högst under några minuter låg jag på över 95% av maxpuls. Kan jag ligga på den här pulsen när jag har mer tryck i benen blir det bra. Då kommer det tryckas mycket watt.
Jag är nöjd med dagens pass. Jag var objektivt sett inte bra om vi tittar på själva resultatet, men jag steg för första gången på ett tag över tröskeln in till den hårda träningen som kommer att ge resultat. Jag fortsatte också att ligga på hela intervallen trots att det var tungt. Jag hade dessutom kraft att öka sista 10 minuterna.
Nu kommer det bara att bli lättare och lättare!?
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
tisdag 5 november 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
-
-
The last of the famous international bloggers2 dagar sedan
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-
Hehe! Nää Tomas det blir aldrig lättare, bara tuffare å tuffare ju mer tränad du blir! ;-)
SvaraRaderaSå äre för mig i alla fall. Man går framåt fysiskt för varje tufft pass men det innebär ju att nästa pass måste bli ännu hårdare... Såå! Välkommen till the twilight zone!
Bra blogg förresten, har läst dina cypern recensioner med stort intresse. Vi har varit på där några gånger men jag har aldrig funderat på att hyra hoj där. Det beror väl mest på att vi alltid är i Ayia Napa området för sol och bad! Därifrån ser det inte så ljust ut om man vill cykla lvg tyvärr. Jag är som styrd av fru och döttrar som vill ha sol och bad!
Som sagt bra blogg!
//Mats
Så sant Mazze. Jag försökte nog dölja det både för mig själv och de som läser. Helt klart kommer man aldrig ifrån tröttheten om man hela tiden vill utvecklas. Däremot förändras känslan i kroppen och hur det känns, beroende på formen.
RaderaJag hade inte heller tidigare någon tanke om att Cypern kunde vara ett cykelland, men det var det. Ja, det är alltid en utmaning att få ihop det där med alla olika önskemål i familjen. Att cykla från Ayia Napa går bra, men det blir lite transport tills man når trevliga vägar. Dessutom långt till cykeluthyrare.
Tack för positiva ord om bloggen. Roligt när det uppskattas och inspirerar.