Hjärtklappning och helt utslagen

Dagen blev inte riktigt som jag trott och önskat.

Det började dock bra med att jag, Helmersson och Tjäder skulle ta en cykelrunda med fikapaus.
Vi bestämde oss för att köra Vindelnrundan, men andra hållet.

Vi rullade lugnt till en början innan Helmersson ökade tempot. När det var min förning hade jag bestämt mig för att börja med 20 minuter i hyfsat hård intensitet.

Det blev 20 minuter på ganska exakt 300 watt. Jag såg att pulsen var lite väl hög för den intensiteten, men tänkte inte så mycket på det.

När jag sedan lade mig sist insåg jag ganska snabbt att något var fel. Pulsen gick inte ned. Därefter var det kaos hela vägen till Vindeln. Trycket i benen var hyfsat okej, men även med nästan obefintlig intensitet låg pulsen i pulszon 4. Kontinuerligt ca 30 slag för högt.

Det var inga större problem att ligga kring 300 watt när jag låg främst, men pulsen var fortsatt hög. Det stora problemet var alltså att pulsen inte gick ned.

Väl framme i Vindeln bestämde jag mig för att köpa allergimedicin, då jag glömt att ta tabletter på morgonen.

Efter lite medicinering åkte vi till caféet i Vindeln för att fika. Vi tog en längre paus, för egen del främst med hoppet att kroppen skulle komma på bättre tankar.

När vi satte igång igen blev det direkt högt tempo. Krämbullen Helmersson hade fikat gav uppenbarligen mycket kräm i benen. Det räckte ända till Vännäs, då Helmersson var väldigt pigg idag.

Själv var jag allt annat än pigg. Jag försökte dock nu ta korta och intensiva förningar och sedan ligga längre och rulla med. Vid mina förningar blev det ca 350 watt i 5 minuter och totalt 4 stycken. Pulsen var alldeles för hög, men det gick ok.

Mellan varje förning var det 8-9 lugna minuter, men pulsen var verkligen banans. Det var lite bättre än på vägen till Vindeln, men minst 20 slag för högt. Känslan i kroppen var också underlig.

Inte skoj alls. Hade kroppen känts bra så hade det däremot varit roligt. Det var bra tryck på tillställningen och de 40 km från Vindeln gick med en fart på drygt 38 km/h.

Vi rullade in i Vännäs och vi tackade varandra för dagen och både Helmersson och Tjäder hade känts starka. Själv kände jag mig gammal och orkeslös.

Väl hemma skulle vi göra oss klara för kalas hos bror. Vi skulle gratta båda barnen.

10 minuter efter avslutad träning låg fortfarande pulsen på 65% av maxpuls. Skyhögt. Katten såg att jag inte mådde bra och förbjöd mig att åka någonstans. Jag skulle äta och vila en stund. Det var som vi bytt roller...

Katten och Melle åkte i väg till kalaset och jag gjorde lite mat. Efter att jag ätit låg pulsen fortfarande på ca 100 slag/minut så jag lade mig i soffan och råkade somna. Jag vaknade tre timmar senare, och då var måendet lite bättre. Dock inte bra.

Tråkigt att jag inte kunde vara med på barnens kalas och tråkigt att inte må bra.

Nu sex timmar efter avslutad träning är min vilopuls ca 70, ca 30 slag högre än vad den borde vara.

Jag har ingen aning om vad som gick fel i dag. Kanske var det allergi/astma, kanske är jag på väg att bli sjuk, eller så var det något annat fel? Frågan är bara vad?

Nu ska jag vila i kväll och hoppas verkligen jag mår bättre i morgon.

Kanske kan lite Eurovision med Katten och Melvin hjälpa?