Gran Canaria - Kunde slutat på sjukhus

Efter en ganska så lång gårdag landade vi på Gran Canaria. Vädret såg inte så lovande ut, men ändå extremt mycket varmare än de närmare -30 som väntade för de som var kvar i Norrland.

Vi är här med pappa och mina systrar med familjer.

Ett av min enas systers barn fick tyvärr magsjuka på flyget och hade det extremt jobbigt hela resan. Inte roligt alls för honom och familjen.

Idag har han varit utslagen. Riktigt tråkigt för honom, och jag hoppas han snart får må bättre och att ingen annan blir sjuk.

Övriga tre familjer har ätit lunch och fikat tillsammans under dagen och i kväll har vi ätit middag med min andra systers familj.

Vädret på förmiddagen innan lunch var helt okej, så då han barnen med en hel del badande vilket var skoj. Sedan har vädret kontinuerligt blivit sämre. I Puerto de Mogan var det i dag varningar och man uppmanade alla att stanna inne. Högst uppe i bergen är det minusgrader.

Ja, hur som helst var det ett uppehåll vid sextontiden ,så jag tänkte att jag i alla fall skulle hinna rulla lite med hojen. Iväg och det duggade lite, men i övrigt hyfsat okej.

Hann ta två bilder innan regnet riktigt brakade loss. Men jag tror det syns att det var ganska så blött redan då.

Sedan kom stormen, och då var det tur att jag är stor och ganska så tung. En liten cyklist hade nog blåst omkull. Jag rullade efter kusten och efter ca 15 km, insåg jag att det bara var att vända. Jag var nu inne i ett ruskigt oväder.

Extrem storm, spöregn och dimma. Ingen större propaganda alltså.

När jag vände kändes cykeln lite underlig, men jag tänkte inte mer på det.

Nu hällde regnet ned och jag bestämde mig för att ta det väldigt lugnt utför. Tur var väl det. För helt plötsligt hördes en stor smäll och jag var på blankis. Ja, det var jag förstås inte, men så känns det när det är regnigt underlag och du precis fått en smällpunktering.

Detta hände just innan en sväng och det var med nöd och näppe jag kunde parera sladden jag fick och sedan stanna utan att åka omkull. Tur!

Bara att vända på cykeln och se om det gick att fixa problemet och ta mig hem. Regnet hällde ned när jag stod där. Att gå i 13 km i cykelskor och detta väder var inte så tilltalande precis.

Det såg nog inte heller så muntert ut att fixa cykeln i detta väder, då 4 cyklister och en polisbil han stanna och fråga hur det gick under tiden jag stod nere i ett dike och mixtrade (fanns ingen vägren).

Däcket hade alltså smällt och det var en lång reva i däcket. Jag bytte slang och pumpade. Men ganska snart började slangen komma ut ur hållet för däcket. Om jag hade med mig silvertejpen som jag alltid har med? Nej, inte när jag behövde den som mest.

Jag fick sluta pumpa bakdäcket och det var inte många bar där inte. Jag fick också flytta ut bakbromsen så att den inte tog i det skadade utbuktande däcket där slangen var som en svullnad och sedan se hur länge jag skulle kunna cykla innan det blev punktering igen.

På cykeln och i sakta mak mot hotellet.

Tro det eller ej så kom jag ända hem utan ny punktering. Så det positiva var att jag inte kraschade och att jag inte behövde ringa efter taxi. Det negativa var att jag nästan inte fick någon träning alls, att jag var tvungen att kassera mitt bakdäck och att jag fick stå still i regnet väldigt länge.

Väl hemma bytte jag ut bakdäcket och bestämde mig även för att byta framdäcket för att minska risken för att även det ska smälla.

Vad allt berodde på? Vet inte riktigt faktiskt. Otur, dålig kvalité på däcket, dåligt underhåll av mig, handhavandefel eller något annat.

Ja, alltså ingen vettig träning i dag. Lite surt då jag inte ska träna så mycket denna vecka. Då är det extra viktigt att det jag tränar blir bra.

Var lite arg först, men det gick snabbt över. Det hade ju kunnat gå riktigt illa med sjukhusbesök som följd, och vad är då en missad träning? Ja, sedan fick vi också en trevlig middag och en bra kväll.

Cykeln är fixad och förhoppningsvis håller den och kroppen för träning i morgon.