Gran Canaria - Rekordjakt blev rekordslakt!

Dagens cykling med många rekord rapporterade

Ja, innan vi går på huvudnumret så börjar jag att berätta om en skön frukost på balkongen och därefter en lång promenad med hela familjen efter stranden.

Lite bad och sedan första lunchen tillsammans alla 14 som är med på resan.

Ja, äntligen är alla friska. En av Melvins kusiner har varit mycket dålig och fick i går åka på sjukhus för att få dropp. Han kom tillbaka till hotellet i natt och i dag var han mycket piggare. Även om orken förstås inte blir på topp direkt. Riktigt skönt att han mår bättre.

Vi firade med en kusinbild (endast den yngsta saknas).

Ja, det blev alltså en riktig långlunch och först vid tre på eftermiddagen var vi tillbaka på hotellet. Jag bytte om och sedan var det dags för dagens cykling.

Inget regn i dag, men fortsatt rejält blåsigt. Jag hade sedan tidigare planerat att cykla Monte Leon-rundan. Ni som varit i Playa del Ingles och cyklat vet att det är berget som ligger ovanför Maspalomas och där många börjar eller slutar sina rundor. De som inte cyklat så mycket kan också se själva rundan som öns utmaning.

Totalt klättrar du upp till ca 500 höjdmeter. Tar du vänstervarv är det brantare uppför och en tuffare klättring. Tar du högervarv börjar det med en lång slakmota och en kortare klättring.

Jag hade bestämt mig för vänstervarv och för en gångs skulle här på ön hade jag tänkt maxa lite och se om jag kunde slå några rekord.

Som jag sagt tidigare ägnar jag mesta tiden åt familjen på denna resa, så det blir korta cykelturer. Samtidigt är då planen att mata på ganska så rejält.

Först ca 6 km uppvärmning och sedan var jag då framme vid dagens utmaning. Nu väntade 8 km klättring med ett snitt på 5%. Då ska vi ha med oss att det går utför lite här och där, så där det går uppför är det ofta rejält brant. Framför allt i början biter det i med en dryg km på ett snitt av 11% och rejält brant i vissa partier. Rent generellt är det tuffast klättring de första 3 km och sedan planar det ut lite.

Jag matade på och hade bestämt mig för att gå absolut max den första brantaste delen vilket innebar ca 1,5 km. Sedan släppte jag av och tänkte ta det lugnt. Men efter 30 lugnare sekunder ändrade jag mig och bestämde mig för att trycka ända upp till toppen. Nu dock med med lite kvar. Så pulsen sjönk från en bra bit över 90% till att sedan landa på ett snitt resten av klättringen på 86%. Men visst blev det jobbigt då jag gått all-out i början.

Tryck hela klättringen upp och trots hög effekt orkade jag ligga på hela vägen. Skoj, när kroppen känns så.

Utför de brantare delarna tog jag det riktigt lugnt och när jag sedan kom ned där det bär svagt utför i nästan 10 km körde jag medelhårt.

Ja, då hade jag alltså avverkat de 21 km som Monte Leon innebär. En bit över 42 minuter för hela varvet innebar ett snitt på nästan 30 km/h och då hade jag hunnit varit uppe på nästan 500 meters höjd. Nu har jag aldrig tidigare kört, men inte trodde jag att det skulle gå nästan 10 minuter snabbare än mitt näst snabbaste varv.

Jag hade bestämt mig för 140 minuter idag och det var mycket tid kvar, då det gått undan så bra.

Bara att ta tjuren i hornen och köra efter kusten. Fram till rondellen mot Soria och sedan tillbaka. Vägen ut gick inte lätt då det var storm emot, men desto lättare tillbaka då all vind låg i ryggen.

Helt klart var det smart att köra Monte Leon i dag där du inte påverkas så mycket av vindarna i klättringen. Skojigare än rejäl motvind efter kusten. Däremot bra träning efter kusten då jag försökte övervinna vinden genom hårt tryck i pedalerna. I medvinden tillbaka blev det bara tryck i vissa av klättringarna.

På slutet hade jag dock bestämt mig för en sista maxning. Denna gång i sista klättringen från Maspalomas fram till rondellen som om du tar vänster leder till Fataga och tar du höger kommer du ned till Playa del Ingles. Där finns en klättring på en dryg kilometer med de sista 600 meterna på ca 7%. Här matade jag vad som gick och sedan lugnt tillbaka till hotellet.

När jag kom tillbaka efter exakt 140 minuters cykling var jag ganska så ansträngd. Rundan hade gått hårt, och under ca 1 timme mellan 300 och 600 watt (mest mellan 330 och 420).

Jag använder inte Strava så mycket, men när jag kör hårt någonstans är det intressant att jämföra med tidigare cykling och även om det rent allmänt är hyfsat konkurrenskraftigt. Jag reggar dock aldrig några rekord. Jo, jag vet att vissa av er retar sig på detta, men jag tänker att jag kör på mitt sätt och delar så mycket annat med er.

Känslan från dagens träning stämde. Kroppen var bra. 34 personliga rekord på Strava är väl en sak, då jag sällan maxar här på ön. Men rekorden var mycket snabbare än alla övriga tider jag gjort.

Ja, sedan var det lite skoj också att se att alla segmenten i klättringen upp till Monte Leon var snabba även i ett bredare perspektiv. Jag jämförde mig med cyklister som väger mellan 75 och 84 kg oavsett ålder och sedan de som är 35 år eller äldre. Sedan jämförde jag med alla år.

Det visade sig att jag inte var snabbast någonstans med landade på plats 2-5 på alla segment i hela klättringen både för vikt och ålder. Ja, nu vet jag förstås att alla inte reggar sina resultat och att alla inte maxar, men ändå. Det ger i alla fall lite självförtroendeboost, särskilt när det var byvindar hela vägen.

För hela klättringen landar jag på plats 15 sedan Strava började mäta och då räknar jag in alla som någon gång mätt sin tid. Samma tider som Steve Morabito, Thibaut Pinot och Tobias Ludvigsson. Ja, jag förstår att de säkert cyklade upp med en glass i munnen, men ändå lite skoj.

Jag är ju inget proffs precis, så i mitt perspektiv var detta bra. 363 watt i snitt under 22 minuter, och då det gick lugnt i 30 sekunder innan jag bestämde mig för att mata hela vägen upp, och dessutom var det brant utför på några ställen där jag mest rullade. Inte minst började jag mina 22 minuter med 6 minuter på max, vilket försvårade ett riktigt bra snitt. Lovande sa Bill till Bull.

På den sista klättringen upp till rondellen var det också finna resultat. Med hjälp av hög effekt och lite fusk med bra vind i ryggen landade jag på 8:e plats genom alla tider.

Efter kusten blev det personliga rekord i varje backe jag tryckte på. Inte för att jag maxade eller så utan för att det var extrem medvind.

Ja, resultat på Strava är det många som jagar. Jag brukar väldigt sällan göra det, utan satsa på tävlingar. Men idag jagade jag alltså lite, och det blev lite av en rekordslakt. Lär bli svårt att slå tiden för dagens klättring, så nu kan det nog mest gå utför.

På träning är det faktiskt väldigt sällan jag maxar, så idag var det ett undantag på många sätt.

I morgon väntar två oklarheter kring cykling. Den första är vädret. Det verkar bli bedrövligt. Det andra är kroppen. Hur den känns i morgon efter två hårda cykelrundor igår och idag är osäkert. Men jag hoppas att det går att cykla i morgon och att jag åter lyckas få till bra kvalitè.