Vi hade dock tur under vår långpromenad, då det faktiskt inte regnade alls.
Ja, egentligen regnade det hela dagen fram till 15.30 med undantag från när vi gick på promenad. Storm i dag också.
Trots storm och risk för regn bestämde jag mig för att ändå ta mig ut med cykeln en stund innan middagen.
Korta rundor och bedrövligt väder minimerar vägarna du kan cykla. Jag tog vägen mot Monte Leon i dag också. Denna gång började jag dock med högervarv vilket innebar en slakmota på ca 10 km innan klättringen börjar.
Jag förstod att det var något klurigt med klättringen då flera polisbilar kört om mig och när jag kom till klättringen stod bilar stilla som skulle uppåt.
Efter en stund kunde bilarna dock köra så jag bestämde mig för att cykla upp till toppen på ca 500 meters höjd.
Idag var det inte någon maxning inplanerad. Däremot en tröskelintervall. Hårt, men inte max alltså.
Första delen av klättringen lade jag på ca 95% av FTP och sedan hyfsat lugnt när det planade ut. Sedan börjar den branta delen. Det blev då 8 minuter på ca 105% av FTP. Känslan var bra idag också. En bra intervall på 12 minuter.
Samma snittpuls i klättringen som då jag var här i januari, men ca 1 minut snabbare.
Nu skulle jag ned samma väg, och jag tog det extremt försiktigt. Blöt vägbana och dessutom hade det varit ras på några ställen vilket säkert var det som poliserna arbetat med.
Väl nere från den branta delen väntade ca 10 km med några procents lutning utför. Här brukar jag trycka på, men tog det hyfsat försiktigt för allt vatten.
Framme, så vände jag tillbaka igen. Det innebar slakmota i 10 km. De sista 7.5 km till vändningen körde jag en tröskelintervall till på ca 92% av FTP. Sedan tillbaka igen och nu med lite bättre tryck. Klart snabbare än vad jag någon gång cyklat denna sträcka.
Ja, sedan var det bara att vända hem. Rejält blöt och vindpinad, men ändå ytterligare en bra runda.
Därefter middag med ena syster och familj.
Idag har vi också påmints om att livet är förgängligt och att du aldrig vet vad som väntar. En av våra cyklister i Vännäs CK har plötsligt dött utan förvarning. Jag blev chockad när jag fick veta att Christer Lundin dog inatt, och vi är alla väldigt ledsna för detta och tänker särskilt på hans familj. Vår vän lämnade oss alldeles för tidigt och så här ska det bara inte vara.
 |
| Klubbild från Mallorca 2015. Christer fyra från höger, glad och positiv som alltid. |
Jag tänker på alla samtal och rundor vi gjort genom åren. Christer var också med på flera av våra resor till Mallorca. Vi kommer alla att sakna dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar