Rehabträning grande, smärta och ingen plats på IVA

När du inte mår bra vet vi alla hur viktigt det är med rehab. Inte kul, men viktigt.

Första tiden här på sjukhuset har rehaben mest handlat om att kunna börja röra mig lite i sängen, sedan kanske sätta mig upp och för några dagar sedan duscha med duschstol.

Detta har varit min lilla plats i många dagar och fler lär det bli. Som ni ser ingen utsikt då fönstren är förtäckta. Öppnar du kommer du rätt in i en ventilationsutrustning.

Ja dessutom är det en fysioterapeut som kör ganska så hårt med benen och med min friska arm. Bra.

Sedan några dagar har jag börjat köra benböj (inte djupa), tåhävningar och benlyft - allt från stående. I vanliga fall inte mycket till träning, men nu är det en stor sak. Dessutom har jag nyttjat en särskild andningsapparat som ska träna upp lungans kapacitet.

Allt eftersom har det gått bättre och jag har även kunnat börja gå kortare sträckor utan att hålla i mig. 

Så igår var det tydligt bättre och jag kunde gå helt okej. 

Dags då att öka på trycket i rehaben. Hoppas bara jag inte kör för hårt, men det gissar jag som värst leder till att jag blir utslut. Kämpa, motivation och engagemang är viktiga ledord.

Idag har jag egentligen bara gjort fyra saker. 

1. Tränat

2. Fått ont och hanterat det

3. Vilat

4. Ätit

5. Vilat lite till

Sedan börjar vi om med träningen.

Jag har faktiskt genomfört 4 träningspass. Som rena proffset! Första passet med fysion och dessutom 100 benböj, 50 tåhävningar och 50 benlyft.

Efter ett sådant pass behövs en hel del återhämtning, men efter fikat var det dags igen. 

Ja, mellan varje mål mat har jag kört ett pass.

Ganska exakt så här ser maten ut varje dag. Ingen kulinarisk supergrej, men helt okej.

Först har jag vandrat i korridoren utanför mitt rum. Sträckan är inte lång så jag har gått tur och retur 35 gånger vilket ger 3400 steg. Sedan 100 benböj, 50 tåhävningar och 50 benlyft. Avslutat med 10 utandningar i lungmaskinen.

Ja, sedan har jag varit slut och det har varit dags för längre vila. Efter nästa mål mat samma sak. 

Nu alldeles nyss har jag genomfört det fjärde och sista passet för dagen.

Riktigt nöjd med mig själv faktiskt. 10.000 steg i en kort korridor i det skick jag är, görs inte utan ansträngning. Många benböj mm blev det också. 

Nu har jag gjort rätt för vila och återhämtning.

En rolig grej var att alldeles nyss kom patienten som bodde med mig först och hans fru (han lämnade sjukhuset för 5 dagar sedan) för att se hur det var med mig och dessutom bjöd de på choklad. En riktigt fin gest!

Jag blir också så glad över alla kryapådighälsningar och alla ni som erbjuder er att hjälpa mig på plats när ni kommer ned för att cykla. Även om det skulle vara så att jag inte behöver hjälpen känns det bra både för mig och min familj att det finns folk på plats som bryr sig.

Rent allmänt handlar denna dag åt att förbereda mig så bra det går för den operation av min flytande axel som ska ske så fort en plats på intensiven blir ledig. Ja, sedan behöver förstås fyra olika läkarkompetenser vara lediga samtidigt. Den stora frågan är om det sker snart eller om längre tid. Ingen aning. 

Positivt just nu är i alla fall att jag kan finnas till utan att jag har en stark ihållande smärta exakt hela tiden (ja självklart med en hel del smärtstillande). När smärtan kommer i bland och inte är lika stark går det lättare att hantera.

Nu hoppas jag att operationen sker snart och förstås utan komplikationer. Sedan får vi se hur länge efteråt jag blir kvar på ön innan jag får åka hem till Katten och Melvin.