Sista turen söderut för denna säsong. Cupavslutning nere i Värnamo lördag och söndag.
Idag var det dags för det sista tempoloppet för säsongen. En nästan platt bana där du håller dig på samma väg och inga tekniska avsnitt. Efter drygt 15 km vändning och samma väg tillbaka.
Det kan låta lätt och bra. Men det är en mycket mentalt krävande bansträckning. Du startar, går ned i fartställning. Sedan är det bara du mot klockan i 15 km innan du kort reser dig upp för att vända runt en kona mitt i vägen. Ned i fartställning igen och lite drygt 15 km tillbaka.
Det händer alltså i stort sett ingenting. Du är själv med dina tankar och där gäller det verkligen att övertala sig själv att fortsätta mata på även när det brinner i benen och andningen är tung.
Hällregn en stund innan start, men som tur var slutade det att regna. Dock var det blött på vägen, så det var kanske inte optimalt varken för kroppen eller för farten då det ökar rullmotståndet. Men väldigt skönt att slippa regn.
Ett mycket starkt startfält för dagen och jag förstod att det skulle krävas en hel del för att få gå upp på pallen. Samtidigt ville jag inte spränga mig som jag gjort i stort sett varje lopp i år, då jag öppnat som i fjol, men inte har samma uthållighet efter min skada.
Samtidigt är det kört om du öppnar för lugnt också. Medvind ut och motvind hem.
Jag fick till en ganska så bra känsla i kroppen och pulsen höll sig bättre än tidigare lopp. Samtidigt så var jag osäker på om det då gick för långsamt. Samtidigt låg hastigheten kring 50 km/h så det borde i alla fall vara hyfsat.
Ganska snart cyklade jag förbi cyklisten som startat en minut före. Två minuter före startade Patrik Boström från CK Fix som förra veckan blev 4:a på VM,sekunder från pallen, och dessutom har denna bansträckning som sin favoritbana. Frågan är hur långt efter honom jag skulle ligga vid vändningen?
Efter 14,3 km möter jag Patrik och inser då att jag är ca 25 sekunder. Hyfsat bra, helt klart.
Vändning där jag tar det ganska så lugnt och sedan full fart igen.
Det dröjer en bra stund innan Mats Snygg från CK Bure som startade minuten efter mig möter mig. Lovande hinner jag tänka, då han är en av de starkare motståndarna.
Då jag sparat en del på utvägen har jag krafter kvar att öka efter vändningen. Det går nu riktigt bra i 5 km och i efterhand ser jag att jag plockat ungefär 10 sekunder på Patrik Boström under dessa fem km. Klart mer på de andra.
Men som i tidigare lopp i år har jag inte uthålligheten och med 10 km kvar blir det rejält mycket tyngre. Snabbt rinner tiden iväg och det känns bitvis lite hopplöst faktiskt. Hög puls och för lite tryck i påkarna.
Jag får verkligen övertyga mig själv för att fortsätta jobba på. Ändå blir det bitvis inget vidare. Men det mentala att kämpa vinner.
Bara 6 km kvar. Nog borde jag klara att kämpa i 8 minuter till!?
Biter ihop och helt plötsligt är jag på väg ned i diket? What! Det höll på att gå illa på en helt platt bana utan svängar. Lite absurt.
Lätt hänt när koncentrationen försvinner för en kort stund och du är rejält trött. Men ändå slarvigt.
På det igen.
Jag kämpar på, men kroppen är trött. På något sätt orkar jag ändå hålla hyfsat tryck även om jag tappar ca 10 watt sista 10 km i jämförelse med de första 20 km.
Det blir ingen vidare fartökning de sista 2 km, utan det handlar bara om att hålla i.
500 meter kvar. Skarp höger och sedan skarp vänster. Här tar jag det rejält lugnt och förlorar några extra sekunder.
Spurtar in över mållinjen och trycker av klockan. En snittfart på 46.4 km/h i drygt 30 km där det var rejält klurig motvind hem. Ja, det är jag helt klart nöjd med utifrån mina förutsättningar denna säsong och ett av mina bättre lopp denna sommar.
Hur långt det ska räcka? Ja, det är oklart. Men efter ett tag får jag höra från speakern att jag är ca 40 sekunder efter Patrik Boström och på en andra plats. Nu är det bara att vänta på de starka cyklister som är kvar ute på banan.
Klockan rullar på och jag inser att såväl Mats Snygg från CK Bure, Fredrik Wikström från Celexir och Fredrik Nylén från Skoghall alla är för sent ute.
Det blir därmed ett silver denna dag. Mycket bra! Trea blir Peter Stened från CK Bure.
I kväll är det gemensam avslutningsmiddag och då är det även prisutdelning i totalcupen i tempo. Blir ett till besök på pallen idag alltså. Skoj!
I morgon är det sista loppet i linjecupen, vilket innebär ett GP-lopp inne i Värnamo. GP är det jag är minst bra på av de olika cykelkategorierna, så några stora förhoppningar har jag inte.
Efter loppet är det förutom prisutdelning i GP-loppet också prisutdelning i cupen för linjeloppscupen och totalcupen (tempo + linje). Ja, sedan är denna Swecup-säsong över. Då återstår bara Vännästrampet nästa helg innan säsongen är helt över.
Jag har i hela mitt liv haft en passion för träning, sport och utbildning. De senaste åren har jag fastnat för cykling. Jag gör nu mitt yttersta för att njuta av sporten och utvecklas både som cyklist och människa.
lördag 7 september 2019
Värnamotempot i Swecup - RR
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
-
-
The last of the famous international bloggers2 dagar sedan
-
-
Kungen och jag1 år sedan
-
-
-
5 galna dagar i juni2 år sedan
-
-
-
Välja rätt cykel att köpa4 år sedan
-
-
-
Analyser4 år sedan
-
-
-
-
Bra kämpat och stort grattis👍😊
SvaraRadera