Tomas - Cykel och livet: Gran Canaria, dag 9 - Bättre än väntat och hårt utför

fredag 17 januari 2020

Gran Canaria, dag 9 - Bättre än väntat och hårt utför

Igår kväll var jag ytterst osäker på hur det skulle se ut idag. Väldigt mycket träning under tiden här på Gran Canaria och de senaste två dagarna dessutom mycket hårt, respektive hårt.

I morse när jag vaknade var dessutom första gången som min klocka berättade för mig att min "Nightly Recharge" bara varit sådär. Den går från mycket dålig till mycket bra. Så detta var i nedre delen, men det kan bli sämre....

Precis som igår var det samling 09.30 för gemensam cykling. Jag bestämde mig för att åka dit och höra hur alla tänkte cykla och beroende på det och kroppen bestämma mig för hur dagen skulle se ut.

Väl på plats var det i stort sett samma cyklister som igår, förutom att vi nu hade lite Umeåbor på plats. Martin Gunhaga, Erik From och Tom Pietilä hade anlänt till ön. Trevligt.

Ja, planen blev att cykla efter kusten, och uppför Soria. Därefter skulle några köra Valley of tears och andra upp till Ayacata. För egen del behöver min kropp läka ett år till innan jag kan köra Valley of tears då axeln ännu inte klarar att jag står upp och bänder när det är riktigt brant, vilket Valley of tears verkligen är. Men alternativet att köra lite mindre höjdmeter lät bra.

Vi rullade iväg i bra fart och det bara svischade så var vi inne i klättringen upp till Soria. Gruppen höll ihop, förutom att några släppte. Det kändes förvånansvärt bra i kroppen och trots 332 watt i snitt var jag aldrig i pulszon fem.

Vi väntade in resten och fortsatte klättringen in till Mogánbacken, och åkte därefter åt olika håll. Jag tog sällskap med Calle Friberg, Eva Lindskog, Lisa Nordén, Rickard (kan inte efternamnet) och Kjell Friberg. Vi höll ihop resten av rundan inklusive ett trevligt fika i Santa Lucia.

Kroppen kändes bra hela dagen när vi klättrade. Utför är det som vanligt så att jag får bita i då de andra är skickligare tekniskt och är även mer offensiva. Själv är jag lite försiktig. Ännu mer efter olyckan. Trots ett snitt på ca 46 km/h utför inklusive svängar och serpentiner fick jag verkligen mata på där det var mer lättåkt för att gå med. De övriga upplevde säkert att det gick ganska lugnt.

Tillbaka efter rundan hade vi bara kört 4 timmar och min plan var fem timmar. Jag åkte därför själv efter kusten. Fantastiskt fin medvind. Passade perfekt för lite intervaller. Bra tryck uppför i varje klättring och så här fort har jag aldrig åkt denna sträcka. Det visade sig att det har nästan ingen gjort om man tittar på Strava. Tänk vad mycket medvind och hårt tryck i pedalerna kan göra. Vände efter ca 25 minuter och cyklade lugnare hemåt. Dessutom i stark motvind.

Det kanske var dumt att avsluta med intervaller idag, men jag kunde inte låta bli på den trevliga vägen och med vinden i ryggen.

Så bilderna från idag i random ordning.