Gran Canaria - Ayaguares, Monte Leon och Palmitos Park

Så var det dags för sista dagen på Gran Canaria för den här gången. Förhoppningsvis blir det många fler. Jag gillar verkligen den här öns klimat, fina natur och utmanande och trevliga cykelvägar.

I morse såg jag till att hänga på låset till frukosten för att så snabbt som möjligt ta mig ut med cykeln. Utcheckning 12.00 och då skulle rummet vara länsat och jag vara duschad.

Då benen var mer av spagetti och utan spritt så tänkte jag mig en lätt tur. Samtidigt känns det som att den dag man åker hem vill man inte ut på några längre strapatser om det skulle inträffa ett haveri med cykel eller kropp. Jag bestämde mig därför för att cykla till Ayaguares vilket innebär slakmota hela vägen upp till 200 möh. Sedan får man brassa järnet tillbaka, en total sträcka på ca 30 km. 

Tillbakavägen är riktigt skoj och man ligger och pendlar mellan 40-50 km/h på smala och slingriga vägar. Samtidigt är det bra sikt, så man behöver inte bromsa allt för mycket. Tidigare resor har jag ofta kört denna bonustur, men detta skulle bli första gången på denna resa.

Jag körde sålunda mot Maspalomas och svängde höger i rondellen. Kör man vänster kan man hamna på El Toblero och höger är med riktning mot Monte Leon. Innan Monte Leon kommer man till Ayaguares.

 Jag svischade förbi Aqualand och såg skylten som pekade mot vänster till Palmitos park. Den vägen hade jag aldrig förr tagit. Vägen verkade dessutom nylagd. Jag visste att parken låg på andra sidan av berget och det borde inte bli många höjdmeter. Skulle alltså passa mig bra. Jag hade ca 2 timmar på mig innan jag skulle vara tillbaka, så jag borde hinna med både denna korta tur och sedan tur enligt plan.

 Sagt och gjort, jag svängde vänster. Naturen var verkligen fin även här och vägen snirklade sig fram. Riktigt najs med ny asfalt. Det var en slakmota på ca 2%, men jag tog det ganska så piano och njöt av min sista cykeltur. Snart skulle jag vara framme vid Palmitos Park, så fick jag se vad det var. Det har funnits reklam överallt vid alla resor, men inte har jag någonsin varit där.

 Så helt plötsligt blev det brant, rejält brant. Jag tänkte att det är nog bara hundra meter eller så. Ned på lägsta växeln. Det visade sig senare att det var 17% under en stund. Då är det riktigt brant och trötta ben strejkar en del. Jag tänkte dock att några hundra meter ska jag väl klara. Vid varje sväng fortsatte dock backen och kort slogs jag av tanken att kanske stanna och ta en paus eller vända. Sedan tänkte jag igen – vad liknar det egentligen!? Enda alternativet var att cykla till det uppsatta målet. Det innebar att inte förrän jag klättrat med hög ansträngning i 1500 meter var backen till ända och jag såg Palmitos Park.

 Det var värst vad seg jag börjar bli tänkte jag av att det känts så tungt i backen. Nog var jag seg då det var min nionde cykeldag , men det var inte enda anledningen. Det visade sig nämlingen i efterhand att backen hade en snittlutning på 11% och då är det jobbigt om det håller i en bit.

Väl på plats kunde jag konstatera att Palmitos Park var bra på ta betalt, innan jag kort därefter svischade ned tillbaka mot korsningen mot min andra destination. 

 Utför går fort och snart var jag på väg mot Ayaguares. Här är det slakmota på riktigt och inga branta stigningar och det gick lätt att komma till Ayaguares vilket är botten på berget Monte Leon.

Jag såg då att jag hade lite tid kvar att spela med, så kanske jag ändå skulle ta mig upp till toppen av Monte Leon en gång till!? 

 Sagt och gjort. Jag började klättringen som inte är allt för lång. Den är endast drygt 2 km, men däremot är den ganska brant, i snitt ca 8%.

 Jag tog det ganska så lugnt, nådde toppen på 490 möh. Där finns en utsiktsplats - Pedro Gonzales. Jag vände där och rullade ned igen.

 Sedan blev det bra fart tillbaka. I Maspalomas såg jag att det fanns ca 15 minuter till jag kunde rulla så jag tog en tur ner till fyren i Maspalomas och runt en bit. Sedan bar det av till hotellet för sista gången på den här resan.

Totalt blev det i dag en bit över sex mil och jag fick ihop drygt två timmar och 20 minuter på den knappa tiden som fanns att tillgå. Det som till en början var tänkt att bli en form av återhämtningspass innehöll 900 höjdmeter att klättra, så något riktigt slöpass blev det inte.

Efter mitt sista träningspass blev det dusch, rensa rummet och äta en del. Därefter satte jag mig för första gången vid hotellpoolen, läste lite och tog en kaffe med tilltugg. 

Därefter strosade jag runt i staden och tog det lugnt i solskenet. Fram mot kvällen packade jag ihop alla grejer för avresa och sedan blev det buss till flygplatsen.

För övrigt kan sägas att när jag kom till Playa del Ingles på min första dag på resan och gick av bussen var det första jag fick höra: Ein Fernsehen och så pekade de på min cykelkartong. För er som inte förstår tyska betyder det, en TV.

Idag när jag skulle kliva på bussen hör jag ett par viska när de pekar på min cykelkartong: Varför köper man möbler här och tar med dem hem?

På flygplatsen hörde jag just ett annat gäng prata med varandra, peka på min cykelkartong och undra om Tv-apparater är billiga på ön? Kanske är det därför de sett flera ta med sig nya tv-apparater hem på flyget.

Jag gissar att ingen av berörda cyklar eller har någon i sin närhet som cyklar? Vad tror ni?

Mitt flyg lämnar Gran Canaria 23.20 i kväll och just nu sitter jag på flygplatsen och får tiden att gå. I Umeå landar jag förhoppningsvis ca 06.20 och min fantastiska sambo har kört dit bilen så den står på långtidparkeringen. Praktiskt när jag ska ta mig till Vännäs. Den snart nioårige sonen hade föreslagit att jag skulle cykla de 35 km istället. En smart tanke om vi bortser från alla grejer som ska med och att det nog inte är läge för att cykla i kortkort och med racer?!

Jag återkommer med en summering av resan som helhet.

Precis när jag skrivit ovanstående inlägg och skulle komplettera med bilder insåg jag just att sladden mellan dator och kamera var incheckad, klantigt. Jag funderade då på att posta inlägget utan bilder, men valde istället detta. Ni får inlägget från i går, idag istället. Så kan det gå.