I kväll var det så dags för lite hårdkörning igen. Vi är fyra klubbar som kört gemensamma träningar fyra veckor i rad. Efter att Sävar CK, Gimonäs CK och Obbola vid var sitt tillfälle ansvarat var det idag Vännäs CK som idag arrangerade.
Som vanligt var det träning med tävlingsinslag och sedan avslutning med fika.
Precis som vid tidigare tillfällen var det starka cyklister på plats och det krävs en hel del insats för att vara med längst fram.
Vi rullade dock lugnt till en början från Vännäsby skola via Brån och Strand.
I botten av Överbodabacken var det sedan fri fart. Sedan väntade ca 40 km där det skulle handla om att bita i.
Tre varv runt kraftstationen och sedan tillbaka för att se vem som skulle komma först till Brån.
Erik From var med idag och han är som de flesta vet väldigt stark. Han cyklar i år med Ryska Posten och har gjort det bra på riktigt tuffa elittävlingar.
Jag var väldigt osäker på hur kroppen skulle kännas efter urladdningen i helgen, och dessutom med Erik F på bettet kändes det utmanande. Det gjorde att jag var mer passiv än vanligt och i stället gjorde mitt yttersta att svara på de ryck som framför allt Erik gjorde. Bansträckningen är ganska så kuperad, och vid varje stigning krävdes det väldigt många watt för att hänga med.
På det första varvet gick det extra hårt i de första stigningarna och jag blev jättetrött av att bara hänga med på hjul.
Varv två och tre gick det bättre och det var inte samma kris. Vi fick också möjlighet att återhämta oss i slutet av varje varv då det gick utför och ingen ville bränna något där. Det innebar att vi var fyra cyklister som gick loss varje varv och sedan kom många ikapp utför.
Sista varvet blev vi åter fyra cyklister (Erik From, Martin Gunhaga, Christian Spoerry och jag) och nu höll vi i trycket utför, så när vi då svängde tillbaka mot målet och vi började med en 70 höjdmeters stigning var vi åter fyra stycken.
Det var nu 12 km kvar till mål och vi hjälptes nu åt att hålla tempot, och trots ca 100 höjdmeter blev snittfarten ca 42,5 km/h.
Vi höll upp farten och spurten närmade sig. Med ca 400 meter kvar drog jag igång en riktig långspurt. Jag fick direkt några meter och självklart hade jag en fördel av att bäst veta var målet var.
Trots det blev spurten lite längre än vad jag planerat, men jag var förvånad hur bra jag lyckades hålla trycket. Jag drygade ut försprånget och var långt före de andra. Vid målgången gick det ca 60 km/h vilket jag tycker var bra med tanke på att det är en slätspurt.
Nu hade jag ju inte varit särskilt aktiv, så Erik var förstås starkast idag. Samtidigt är jag mycket nöjd med att jag fick till så bra tryck.
Det var faktiskt så att det blev personligt rekord på slutet. De 26 sekunder jag spurtade blev det ett snitt på 835 watt och de första 15 sekunderna av spurten 920 watt. För att vara jag så är det mycket bra, och högre effekt har jag inte tidigare haft. Det blev också personligt rekord under denna runda på snitteffekt under 1 minut på 650 watt.
Nu är det ju så att jag är en cyklist som har ganska bra siffror på 5 minuter och därutöver, så många av er tycker nog inte att siffrorna är något vidare, men ett rekord är alltid ett rekord.
För den timme som vi körde fri fart landade jag på en snitteffekt på 299 watt och den normaliserade effekten var mycket högre.
Överlag kändes det bättre än förväntat i dag och det blev också ett trevligt snack efter att vi var klara. Fikat hade Lotta fixat. Hon hade till och med bakat, och det var riktigt gott. Sedan var också bror på plats. Tog lite bilder under cyklingen och hade också fixat kaffet. Tack Lotta och bror.
Jag summerar totalt 67 km till träningsdagboken.
Tre varv runt kraftstationen och sedan tillbaka för att se vem som skulle komma först till Brån.
Erik From var med idag och han är som de flesta vet väldigt stark. Han cyklar i år med Ryska Posten och har gjort det bra på riktigt tuffa elittävlingar.
Jag var väldigt osäker på hur kroppen skulle kännas efter urladdningen i helgen, och dessutom med Erik F på bettet kändes det utmanande. Det gjorde att jag var mer passiv än vanligt och i stället gjorde mitt yttersta att svara på de ryck som framför allt Erik gjorde. Bansträckningen är ganska så kuperad, och vid varje stigning krävdes det väldigt många watt för att hänga med.
På det första varvet gick det extra hårt i de första stigningarna och jag blev jättetrött av att bara hänga med på hjul.
Varv två och tre gick det bättre och det var inte samma kris. Vi fick också möjlighet att återhämta oss i slutet av varje varv då det gick utför och ingen ville bränna något där. Det innebar att vi var fyra cyklister som gick loss varje varv och sedan kom många ikapp utför.
Sista varvet blev vi åter fyra cyklister (Erik From, Martin Gunhaga, Christian Spoerry och jag) och nu höll vi i trycket utför, så när vi då svängde tillbaka mot målet och vi började med en 70 höjdmeters stigning var vi åter fyra stycken.
Det var nu 12 km kvar till mål och vi hjälptes nu åt att hålla tempot, och trots ca 100 höjdmeter blev snittfarten ca 42,5 km/h.
Vi höll upp farten och spurten närmade sig. Med ca 400 meter kvar drog jag igång en riktig långspurt. Jag fick direkt några meter och självklart hade jag en fördel av att bäst veta var målet var.
Trots det blev spurten lite längre än vad jag planerat, men jag var förvånad hur bra jag lyckades hålla trycket. Jag drygade ut försprånget och var långt före de andra. Vid målgången gick det ca 60 km/h vilket jag tycker var bra med tanke på att det är en slätspurt.
Nu hade jag ju inte varit särskilt aktiv, så Erik var förstås starkast idag. Samtidigt är jag mycket nöjd med att jag fick till så bra tryck.
Det var faktiskt så att det blev personligt rekord på slutet. De 26 sekunder jag spurtade blev det ett snitt på 835 watt och de första 15 sekunderna av spurten 920 watt. För att vara jag så är det mycket bra, och högre effekt har jag inte tidigare haft. Det blev också personligt rekord under denna runda på snitteffekt under 1 minut på 650 watt.
Nu är det ju så att jag är en cyklist som har ganska bra siffror på 5 minuter och därutöver, så många av er tycker nog inte att siffrorna är något vidare, men ett rekord är alltid ett rekord.
För den timme som vi körde fri fart landade jag på en snitteffekt på 299 watt och den normaliserade effekten var mycket högre.
Överlag kändes det bättre än förväntat i dag och det blev också ett trevligt snack efter att vi var klara. Fikat hade Lotta fixat. Hon hade till och med bakat, och det var riktigt gott. Sedan var också bror på plats. Tog lite bilder under cyklingen och hade också fixat kaffet. Tack Lotta och bror.
Jag summerar totalt 67 km till träningsdagboken.
Hoppla! Det där var ju ett besked om något Tomas! :-)
SvaraRaderaVa kul att du är på igen.
Ja, det var helt klart över förväntan. Nu är det ju helt andra egenskaper än vad vi behöver på tempo, och det är främst där jag känt ett formtapp. Hoppas även denna del vänder.
Radera