Att åka utför i hög fart och det i 8-9 grader gör att kroppen blir väldigt kall. Särskilt då du nyss klättrat och är riktigt svettig. Totalt sett blev dock dagen riktigt bra.
Idag rullade vi från Playa de Palma och siktade mot bergen. Efter en transport på ca 40 km var vi framme vid dagens första klättring.
Klättringen upp till Lljuc eller Coll de sa Batalla. Av många även kallad bensinmacksbacken då det är vad du hittar på toppen, förutom också en restaurang. Här brukar det alltid vara fullt av cyklister.
Men först ska det alltså klättras i ca 7,8 km och det med en snittlutning på 5%. Jag hade bestämt mig för att köra en tröskelintervall upp och då i den lägre delen av tröskel (ca 91% av FTP). Det rullade på fint och det var förstås jobbigt, men ändå väldigt kontrollerat. En bit över 20 minuter och sedan var jag på toppen och väntade in de övriga. Effekten hamnade rätt och pulsen aningen lågt på endast 83%.
På toppen var det ganska kallt och när alla var uppe ville jag snabbt i väg.
Nu väntade rejäl kyla fram till Sa Calobra. På skuggsidan och ganska kallt i luften. Dessutom rejält med vatten på vägen. Vatten som kom från bergen där snön smält.
Framme vid avtagsvägen rullade vi lugnt uppför i 2,5 km vilket är början på vägen mot Sa Calobra. Sedan utför i ca 9,5 km. Inget trampande utför, och ca 10 grader, och därför kom vi alla ned rejält frusna.
Nere vid vattnet var det dock varmare och efter ett tag hade vi fått tillbaka värmen.
Nu väntade så Sa Calobraklättringen. Den har jag klättrat 2013, 2015, 2016, 2017 och nu var det dags igen. Som vanligt kör jag tröskel upp. Hårt men inte max. Försöker ligga kring 95% av FTP hela vägen. Så har jag kört varje år och då går det att hyfsat jämföra tiderna även om jag inte maxar.
Idag kändes det riktigt bra uppför och snitteffekten hamnade där jag ville. En snittpuls på 88% var också vad jag planerat. Halva sträckan i pulszon fyra och halva i pulszon fem. En snitteffekt på ca 4,5 watt per kg.
Sista 1,5 kilometrarna av klättringen gick dock lite sämre då jag som många av er vet har ett skadat växelöra på cykeln. Det gör att jag inte kan använda de lägsta växlarna. Då det blev brantare på slutet var jag tvungen att stå mycket vilket jag är mycket sämre på än att sitta och trycka. Därför var också känslan sämre.
Så var jag uppe på 682 meters höjd efter nästan 9,5 km klättrande och ett snitt på 7%. Känslan hade varit god, men jag fick vänta tills vi kom till hotellet och en titt i datorn för att se hur tiden stod sig mot tidigare klättringar i backen. Det visade sig att jag var ca 1,5 minuter snabbare än i fjol. Har för övrigt förbättrat mig ca 1,5 minut per år alla de fyra sista gångerna. I jämförelse med 2013 då jag cyklade på drygt 45 minuter är jag nu nästan 15 minuter snabbare. Största förbättringen gjorde jag alltså mellan 2013 och 2015. Det är ju bra att träning ger utveckling. Annars hade det helt klart varit lite surt. Förbättringen av cykelkapacitet mellan 2016 och 2018 är dock inte så stor.
I stort sett alla i gruppen slog sin tidigare bästa tid och några med så mycket som 10 minuter. Bra jobbat!!
Ute vid vägen som leder mot Sa Calobra köpte jag lite vatten och träffade där på Anders Karlsson, en av mina cykelvänner som jag brukar tävla med/mot. Vi snackade lite och sa att vi träffas på tävlingspremiären i Barsebäck. Det visade sig inte stämma då vi redan träffades några timmar senare på toppen av Coll de Soller. Som vanligt ett trevligt snack.
Åter till rundan. Nu siktade vi mot Puig Major och då väntade ytterligare 5 km klättring. Här nådde vi snön. Detta har jag aldrig tidigare sett på Mallorca.
Framme vid avtagsvägen rullade vi lugnt uppför i 2,5 km vilket är början på vägen mot Sa Calobra. Sedan utför i ca 9,5 km. Inget trampande utför, och ca 10 grader, och därför kom vi alla ned rejält frusna.
Nere vid vattnet var det dock varmare och efter ett tag hade vi fått tillbaka värmen.
Nu väntade så Sa Calobraklättringen. Den har jag klättrat 2013, 2015, 2016, 2017 och nu var det dags igen. Som vanligt kör jag tröskel upp. Hårt men inte max. Försöker ligga kring 95% av FTP hela vägen. Så har jag kört varje år och då går det att hyfsat jämföra tiderna även om jag inte maxar.
Idag kändes det riktigt bra uppför och snitteffekten hamnade där jag ville. En snittpuls på 88% var också vad jag planerat. Halva sträckan i pulszon fyra och halva i pulszon fem. En snitteffekt på ca 4,5 watt per kg.
Sista 1,5 kilometrarna av klättringen gick dock lite sämre då jag som många av er vet har ett skadat växelöra på cykeln. Det gör att jag inte kan använda de lägsta växlarna. Då det blev brantare på slutet var jag tvungen att stå mycket vilket jag är mycket sämre på än att sitta och trycka. Därför var också känslan sämre.
Så var jag uppe på 682 meters höjd efter nästan 9,5 km klättrande och ett snitt på 7%. Känslan hade varit god, men jag fick vänta tills vi kom till hotellet och en titt i datorn för att se hur tiden stod sig mot tidigare klättringar i backen. Det visade sig att jag var ca 1,5 minuter snabbare än i fjol. Har för övrigt förbättrat mig ca 1,5 minut per år alla de fyra sista gångerna. I jämförelse med 2013 då jag cyklade på drygt 45 minuter är jag nu nästan 15 minuter snabbare. Största förbättringen gjorde jag alltså mellan 2013 och 2015. Det är ju bra att träning ger utveckling. Annars hade det helt klart varit lite surt. Förbättringen av cykelkapacitet mellan 2016 och 2018 är dock inte så stor.
I stort sett alla i gruppen slog sin tidigare bästa tid och några med så mycket som 10 minuter. Bra jobbat!!
Ute vid vägen som leder mot Sa Calobra köpte jag lite vatten och träffade där på Anders Karlsson, en av mina cykelvänner som jag brukar tävla med/mot. Vi snackade lite och sa att vi träffas på tävlingspremiären i Barsebäck. Det visade sig inte stämma då vi redan träffades några timmar senare på toppen av Coll de Soller. Som vanligt ett trevligt snack.
Åter till rundan. Nu siktade vi mot Puig Major och då väntade ytterligare 5 km klättring. Här nådde vi snön. Detta har jag aldrig tidigare sett på Mallorca.
Sedan utför i 10 km och nu var det om möjligt ännu kallare än tidigare utförslöpor.
Vi väntade in alla och svängde vänster in till Fornalutx, världens vackraste by. Här blev det lunch.
Sedan vidare mot Soller och klättringen Coll de Soller som blev de sista 7 km av klättring i dag.
Vi väntade in alla och svängde vänster in till Fornalutx, världens vackraste by. Här blev det lunch.
Sedan vidare mot Soller och klättringen Coll de Soller som blev de sista 7 km av klättring i dag.
Jag körde som i första backen på ungefär 91% av FTP. Det gick fint, men benen började bli lite möra.
Nu var det bara de sista milens transport tillbaka till hotellet.
Ytterligare en trevlig dag i sadeln med trevliga cyklister som sällskap. Ca 6,5 timmars effektiv cykling, ca 2900 höjdmeter och ungefär 160 km kan vi därmed summera i träningsdagboken. Tre klättringar där jag tryckte på, så totalt ca 65 minuter med hög intensitet. I övrigt ganska så lugn cykling.
En dag kvar och ytterligare en dag i bergen är planerat för morgondagen.
Nu var det bara de sista milens transport tillbaka till hotellet.
Ytterligare en trevlig dag i sadeln med trevliga cyklister som sällskap. Ca 6,5 timmars effektiv cykling, ca 2900 höjdmeter och ungefär 160 km kan vi därmed summera i träningsdagboken. Tre klättringar där jag tryckte på, så totalt ca 65 minuter med hög intensitet. I övrigt ganska så lugn cykling.
En dag kvar och ytterligare en dag i bergen är planerat för morgondagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar